Skog

Senast ändrad: 03 maj 2019

Här får du lära dig mer om den svenska skogen. Vad finns det för djur och växter i skogen? Vad betyder skogen för samhället?  Hur används skogen? Och vad finns det för jobb i skogen?

Vad är en skog?

Vad är en skog?

Det här avsnittet handlar om vad en skog är och vad det finns för träd, växter och djur i skogen.

Film: Vad är en skog?

Åhörarkopior till filmen

Film: Beståndstyper och skogsskötselfaser och skogsskötsel.

Åhörarkopior till filmen

Beståndstyper och skogsskötselfaser

Här kan du, genom några foton, bekanta dig med olika typer av skogar, eller bestånd (ett avgränsat område med samma typ av skog gällande trädslag, ålder och volym). 

Beståndstyper

  • Tallskog är skog som består av mest tall.
  • Granskog är skog som består mest av tall.
  • Blandskog är skog som består av flera olika trädarter och där ingen art dominerar.
  • Flerskiktad skog är skog som har träd som är olika stora och oftast också i olika ålder.
  • Likåldrig skog är skog som består av träd i samma ålder och oftast av samma trädslag.

Skogsskötselfaser

  • Hygge (kallas även föryngringsyta) är en nyavverkad skog
  • Ungskog är skog med unga korta träd.
  • Gallringsskog är medelålders skog som gallrats, eller borde gallras.
  • Slutavverkningsskog är skog som är avverkningsmogen. Det blir den när tillväxten börjar avta och det inte är lönsamt att spara skogen längre.
  • "Gammelskog" är skog som är äldre än den skog som normalt förekommer. Mesta skogen avverkas innan den blir "gammelskog".
  • Urskog är skog som inte är påverkad av människan och alltså aldrig avverkad. Det finns i princip inte någon sådan skog i Sverige. All skog har varit påverkad av avverkning.

De vanligaste träden

I Sverige finns det ca 20 trädarter som är vanliga. Totalt finns det cirka 45 olika trädarter. De allra vanligaste träden hittar du här. Klicka på länkarna så får du veta mer:

Tall och gran är de trädarter som är absolut vanligast och som används till att göra brädor och papper.

Du hittar fler trädarter i Den virtuella floran  eller i Skogen i skolan.

Hållbart skogsbruk - den svenska modellen

Här finner du en film (på svenska engelska eller ryska) som beskriver svenskt skogsbruk:

Hållbart skogsbruk - den svenska modellen. På svenska. 

Sustainble Forestry - the Swedish model. In English

Sustainable Forestry - the Swedish Model. In Russian.  

Vad finns det för växter i skogen?

Här hittar du några av de vanligaste växterna som finns i skogen. Klicka på länkarna så får du veta mer:

Risväxter

Örter

Gräs

Kruståtel 

Mossor

Du hittar fler växter i Den virtuella floran på Naturhistoriska riksmuséet. 

 

Vad finns det för djur i skogen?

Här finner du de vanligaste däggdjuren och fåglarna som du kan se i skogen. Klicka på länkarna så får du veta mer:

Däggdjur

Fåglar

Här kan du söka efter fler fåglar i Fågelbok på nätet

 

Skogens roll för vår överlevnad

För att vi ska överleva behöver vi vår natur och alla de växter och djur och samspelet dem emellan, vi är beroende av en biologisk mångfald.

Ett myller av liv är en hemsida om biologisk mångfald. Här finns ett avsnitt om skogen och dess betydelse men även information om andra miljöer. 

Här hittar du en kort beskrivning av Biologisk mångfald

Här hittar du en längre text om Biologisk mångfald i skogsekosystemet

 

Skogens reglerande förmåga - Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Tjänsterna som kommer från ekosystemen ger oss bland annat luft- och vattenrening, jordbildning, primärproduktion och naturupplevelser som kan påverka vår hälsa positivt. 

Ekosystemtjänster i skogen

Mer än 300 växt- och djurarter är fridlysta i hela landet. Ytterligare 50 arter är fridlysta i ett enskilt län eller i en del av ett län. Dessutom är alla fåglar och flera däggdjur fridlysta. 

Fridlysta växter och djur 

Hur används skogen?

Skogen är en viktig naturtillgång i Sverige. Det här avsnittet handlar om hur skogen används.

Definition av skogsmark

I den svenska skogsvårdslagen används sedan 2008 FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) definition av skogsmark.

Definition: ”Mark inom ett sammanhängande område där träden har en höjd av mer än fem meter och där träd har en kronslutenhet av mer än tio procent eller har förutsättningar att nå denna höjd och kronslutenhet utan produktionshöjande åtgärder.”

 

Nästan all skog är brukad skog (skog som används för produktion)

  • Skogen har en stor ekonomisk betydelse för det svenska samhället. Här är fakta hämtat från SkogsSverige om det svenska skogsbruket:
  • Sveriges totala skogsmarksareal är cirka 28 miljoner hektar och tillväxten på den totala skogsmarksarealen är runt 120 miljoner skogskubikmeter per år. (Skogskubikmeter (m3sk) är ett mått på stående skog som avser all stamved ovanför stubben)
  • Av den totala skogsmarskarealen räknas cirka 23 miljoner hektar som produktiv skogsmark. Med det menas mark som producerar mer än 1 m3sk per hektar och år och som anses lämplig för, och som till största delen används för, virkesproduktion. Totalt 752 000 hektar produktiv skogsmark (siffror från 2009) är formellt skyddade som nationalpark, naturreservat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal.
  • Den totala tillväxten på Sveriges produktiva skogsmark är drygt 100 miljoner m3sk per år.
  • Av den produktiva skogsmarkens totala årliga tillväxt på dryga 100 miljoner m3sk avverkas årligen totalt runt 80 miljoner m3sk (enligt Riksskogstaxeringens siffror för avverkningssäsongerna 2007/08 - 2011/12) för att omvandlas till massa och papper, sågade trävaror, skivor  och energi.
  • Knappt hälften av den avverkade skogen går till sågverken. Drygt fyra tiondelar går till pappers- och massaindustrin medan knappt en tiondel går till energi.
  • Sågverken sågar 17 miljoner kubikmeter till plank och bräder. Spån och flis är betydelsefulla restprodukter som används inom massaindustrin och för energiproduktion.
  • Av det sågade virket exporteras ungefär 12 miljoner kubikmeter. Resten 5 miljoner kubikmeter används inom landet.
  • Värdet av den totala exporten av skogsindustriprodukter uppgår till knappt 130 miljader kronor. Massa-pappersexporten utgör sju tiondelar av detta värde. Skogsindustriexporten svarar för en tiondel av Sveriges totala export.
  • Bioenergi står för 32 % av Sveriges tillförda energi. Bränslen från skogen utgör ungefär åtta tiondelar av den totala mängden biobränsle.

 

Statistik i bilder om skogsbruket

Här hittar du diagram om det svenska skogsbruket:

Var finns

… och hur mycket producerar de?

Kartdata över skogsmarken

Var finns skogen?Här hittar du en karta över Sverige där du kan se var skogen finns, var olika trädslag finns, var skogen är äldst och så vidare: SLU Skogskarta

Under "Map contents" kan du kryssa i vad du vill titta på, som till exempel trädslag eller ålder. Längst upp till vänster i kartbilden hittar du verktyg för att navigera i kartan.

Källa: SLU Skogskarta, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU

 

Skogsekologi

Här hittar du lite mer avancerad information om skogsekosystemet som jägmästarstudenter tagit fram i en kurs om skogsekologi.

Vad har skogen för kulturell betydelse?

Skogens kulturella roll - Fritidsaktiviteter i skogen

Skogen har under lång tid haft och har fortfarande en stor betydelse för Sverige både ekonomiskt och kulturellt. I det här avsnittet finner du information om friluftsliv, skogens historia och kulturarv.

Film: Skogens kulturella roll, svenska:

Film: Skogens kulturella roll, arabiska:

Åhörarkopior till filmerna.


Skogshistoria och kulturarv

Svenskarnas relation till skogen

Skogen har stor betydelse rent ekonomiskt men skogen är också en viktig del i den svenska kulturen. Svenskarna är väldigt förtjusta friluftlivet och att vara i skogen. De finns de som hävdar att naturen har blivit "svenskarnas religion". Det är i naturen som man återhämtar sig och "laddar batterierna", promenerar, joggar, åker skidor, fiskar, jagar, plockar bär och svamp, campar, har picknick, grillar korv och umgås.

Här finner du en film som ifrågasätter det svenska skogsbruket och som visar på fler skogens värden än virkesbruket. Filmen tar också upp svenskarnas relation till skogen:

Här nedan finner du några texter ur böcker som beskriver lite av svenskens syn på skogen:

Skogen i vårt inre av Johannes Ekman 

De gamle och skogen av Örjan Hill 

 

Skogbrukets utveckling

Skogen har i århundraden varit en av Sveriges viktigaste naturtillgångar. Till en början som husbehovsvirke i vid mening, till exempel brännved, byggnadsvirke, slöjdmaterial, stängselvirke, för att (bara) nämna de vanligaste. Ett material som björknäver var otroligt viktigt för taktäckning, enklare kärl. Björkveden användes som råvara till en mängd husgeråd och redskap. Bland förädlade produkter från skogen kan nämnas trätjära, träkol och pottaska. Träkolet var en viktig förutsättning för Sveriges järnproduktion och exporten av detta. Rundtimmer och sågade trävaror har också sedan länge exporterats från landet även om volymerna var tämligen blygsamma före mitten av 1800-talet. Trätjäran var en viktig produkt t.ex. för tätning av båtar, för skydd mot väder och vind (ytbehandling), etc.

I början av 1800-talet fick skogen ett industriellt värde, vilket har utvecklats till att bli vår viktigaste nationella förvärvskälla. Det rationella skogsbruket som växte fram har också mycket påtagligt påverkat landskapsbilden och de skogliga ekosystemen, såväl direkt som indirekt. Det bör dock påpekas att husbehovsanvändningen av skogsprodukter var den dominerande ända in på 1900-talet.

Texten ovan är hämtad från Skogshistoriskt forum på SkogsSverige.

Skogen berättar om vår historia

Här finner du information om:

Kulturmiljövård och skogsbrukets historia

Biologiskt kulturarv 

Skogshistoria år från år 1177-2005. Artikeln handlar om skogspolitiska beslut och andra viktiga händelser i omvärlden som påverkat Skogsvårdsorganisationens arbete. 

Skogen förr och nu och hur skogslandskapet har förändrats.             

Skogsmuseet i Lycksele  har en bra hemsida om Kulturspår i skogen.

 

Ett utflyktsmål: Rismyrliden - ett nybygge från 1825

Rismyrliden är en gammal gård från 1825 som ligger ca 4 mil från Skellefteå. Här kan man under sommaren besöka ett gammalt jordbruk i skogsbygden och se hur människorna levde där på 1800-talet.

Mer information om Rismyrliden.

 

Allemansrätten

Historien bakom allemansrätten är gammal. Förr i världen när folk reste till fots eller med häst och vagn kunde det vara långt mellan matställena. Då bestämdes att alla skulle få plocka bär och svamp efter vägen utan att behöva fråga den som ägde marken om lov.

I början av 1900-talet började det bli vanligt att människor gav sig ut i naturen för friluftsliv. Då skrevs ner vilka rättigheter och skyldigheter som skulle gälla och det kallades för allemansrätten. Sedan 1994 står det i Sveriges grundlag att alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten. Allemansrätten ger oss alla rätt att vistas i naturen så länge vi följer vissa regler och visar respekt och omtanke om naturen. (Texten är hämtad från Skogsstyrelsen).

Här kan du lära dig mer om Allemansrätten

Två korta filmer (på engelska) om Allemansrätten:

Close to nature in Sweden

The freedom to roam

Friluftsliv

Friluftsliv kan vara mycket, men det vanligaste är att promenera eller vandra i skogen på egen hand.

Jakt och friluftsliv i skogen 

Skogen nära staden 

Många väljer också att göra saker tillsammans med andra utomhus. Friluftsfrämjandet är en organisation som ordnar olika aktiviteter, t ex skidåkning, fjällvandring, klättring, cykling, osv. 

Många tycker om att fiska. Längs havskusten och i de fem stora sjöarna kan du idag fiska helt fritt utan att köpa fiskekort. Du kan också fiska i många sjöar och vattendrag, men då behöver du ett fiskekort för att fiska. Fiskekortet kan vara ett dagkort eller ett årskort som man köper i någon affär, bensinstation eller kiosk i närheten av sjön. Ett fiskekort kostar omkring 25-90 kr för en dag. Mer information om fiskekort.

Sportfiskarna Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund arbetar för att det ska finnas ett bra fiske i friska och rena vatten med friska fiskbestånd. 

 

Jakt

Jakt är ett stort fritidsintresse i Sverige. Det är ett sätt att komma ut i naturen och en chans att ta till vara på det som naturen ger, som till exempel viltkött. Det finns ca 300 000 jägare i Sverige. Jakten bedrivs på stora delar av den svenska skogsmarken där man jagar småvilt som hare, orre och tjäder. Älgjakten är en stor händelse varje höst.

Här hittar du filmer om friluftsliv och jakt från Svenska jägarförbundet:

Nya svenskar i naturen:

På spaning efter jaktens själ - Johanna Nilsson:

Älgjakt och ståndskall:

Fler filmer från Svenska Jägarförbundet.

 

Fiske

Vem får fiska i Sverige? Hur fiskar man? Vilka fiskar finns och kan man äta dom? Detta är några av frågor om fiske som du kommer få svar på i detta avsnitt.

Vilka regler har vi när det gäller fiske i Sverige? 

Var kan man köpa ett fiskekort?

Om du kommer till en sjö eller annat vatten, brukar det finnas en skylt som informerar om var och hur man kan köpa ett fiskekort för den sjö du tänker fiska i. Ett annat alternativ är att gå in på din närmaste turistbyrå och fråga var man kan köpa ett fiskekort. Oftast säljer just turistbyrån fiskekort. De kan även informera om andra bra fiskeplatser eller informera om vilka affärer som säljer fiskekort. Nu kan man även köpa fiskekort på internet men om Du är nybörjare rekommenderar vi att Du tar kontakt med lokala fiskekortförsäljare eftersom de kan ge Dig bra tips så ditt fiske lyckas.

Förslag på var man kan köpa fiskekort:

  • Sportfiskeaffär
  • Turistbyrå.
  • Bensinmack
  • Lanthandel
  • Internet

Aktiviteter att göra utomhus

Förslag på aktiviteter utomhus:

  • Besök i en tallskog och en granskog för att titta på träd, växter och djur (vår-höst)
  • Svamputflykt, för att titta på och kanske plocka ätliga svampar (höst)
  • Bärplockning av lingon eller blåbär
  • Utflykt till en sjö för att fiska från stranden (vår-höst)
  • Utflykt till en sjö för att pimpla på sjön (vinter)
  • "Viltsafari"- bilutflykt för att titta på vilt, t ex älg och/eller rådjur
  • Fågelexkursion till någon "fågellokal", till exempel någon våtmark där det finns vadare och/eller sjöfågel (vår)
  • Besök till någon plats med kulturspår i skogen, t ex kolarkoja, fäbod, tjärdal, fångstgropar osv

 

Hur tar man hand om skogen?

Skogsskötsel handlar om att vårda skogsbeståndet så att skogens produktion utnyttjas på ett hållbart sätt, med tanke på bland annat natur och kultur. Det här avsnittet handlar om hur man tar hand om, eller sköter, skogen.

Film om skogsskötsel: 

Åhörarkopior till filmen.

Beståndstyper och skogsskötselfaser

Här kan du, genom några foton, bekanta dig med lite olika typer av skogar eller bestånd som vi som jobbar med skog kallar ett avgränsat område med samma typ av skog med avseende på trädslag, ålder och volym.

Beståndstyper:

  • Tallskog är en skog som består av mest tall. 
  • Granskog är en skog som består mest av gran. 
  • Blandskog är en skog som består av flera olika trädarter och där ingen art dominerar. 
  • Flerskiktad skog är en skog som har träd som är olika stora och oftast också i olika ålder. 
  • Likåldrig skog är skog som består av träd i samma ålder och oftast av samma trädslag. 

Skogsskötselfaser:

  • Hygge (även ibland kallad för föryngringsyta) är en nyavverkad skog. 
  • Ungskog är skog med unga korta träd. 
  • Gallringsskog är medelålders skog som gallrats, eller borde gallras. 
  • Slutavverkningsskog är skog som är avverkningsmogen. Det blir den när tillväxten börjar avta och det inte är lönsamt att spara skogen längre. 
  • "Gammelskog" är skog som är äldre än den skog som normalt förekommer. Mesta skogen avverkas innan den blir "gammelskog". 
  • Urskog är skog som inte är påverkad av människan och alltså aldrig avverkad. Det finns i princip inte någon sådan skog i Sverige. All skog har varit påverkad av avverkning. 

Skogsskötsel

Här finner du några filmer, från Sverige och Finland, om hur skogens sköts:

Sköta barrskog

Markberedning

Plantering av täckrotsplantor

Röjning 

Avverkning med motorsåg

Första gallring:

Gallringsavverkning:

Förnyelseavverkning eller slutavverkning:

 

Skogsuppskattning

Här kan du se hur man kan bedöma skogens värde. Du behöver inte lära dig allt det här. Men du får en uppfattning om hur det går till.

Att läsa:

Mätning i beståndet

Filmer:

Användning av relaskop:

Mätning av trädens höjd: 

Åldersbestämning av träd: 

 

 

Grundkurs för skogsägare

Här finner du grundläggande information om skogsbruk. Du behöver inte vara skogsägare för att ta del av det här materialet. Det passar lika bra för den som vill veta mer om skogsskötsel. Grundkursen ger dig en snabb överblick över skogsskötselns grunder och de olika åtgärderna föryngring, röjning, gallring och föryngringsavverkning.

 

Virkeslära

Virkeslära handlar om hur man klassar virke efter kvalitet och hur man sedan sågar virket för att få ut så mycket plank och bräder som möjligt. Nedan finner du en film på om svenskt trä.

En berättelse om svenskt trä, på svenska:

Swedish wood, in English:

Рассказ о ШВЕДСКОМ ДЕРЕВЕ, in Russian:

Studiebesök, praktik och jobb

Det här avsnittet är främst tänkt som stöd till studiebesök och praktik som man kan göra inom till exempel en SFI-utbildning. Du kan också läsa igenom det för information.

Naturbruksgymnasium

Här hittar du en film med information om naturbruksgymnasium:

 

Åhörarkopior till filmen

Alla naturbruksgymnasier

Yrken i skogen

Här finner du några informationsfilmer om yrken du kan arbeta med efter att ha gått på naturbruksgymnasium:

Skogsarbetare:

Skogsmaskinförare:

 

Skogsmästarskolan och Jägmästarskolan

Här hittar du information och jägmästarskolan och skogsmästarskolan, och vilken typ av arbete dessa utbildningar leder till.

Åhörarkopior till filmen.

Skogsmästarprogrammet

Skogsmästarprogrammet är en 3-årig utbildning som man läser på Sveriges lantbruksuniversitet. Som skogsmästare kan du bland annat arbeta som virkesköpare, rådgivare till skogsägare eller värderare av skogs- och jordbruksfastigheter.

Film om skogsmästarprogrammet:

Mer information om skogsmästarprogrammet.

Jägmästarprogrammet

Jägmästarprogrammet är en 5-årig yrkesutbildning som man läser på Sveriges lantbruksuniversitet. Som jägmästare kan du bland annat arbeta med skogsbruk eller miljö-och naturvård. Här hittar du filmer som handlar om själva utbildningen och utbildningsmiljön.

En jägmästarstudent berättar:

Här finner du mer information om jägmästarprogrammet.

Filmer om vad du kan arbeta med som skogs- eller jägmästare

Här är några filmer som visar olika yrken som du kan arbeta som efter du utbildat dig till jägmästare eller skogsmästare:

Skogsinspektor: 

Bränsle och skogsvårdsansvarig: 

Produktionsledare: 

 

LRF konsult: 

Prova på-dag; plantering och skogsvård

Avsikten är att ni ska få möjlighet att komma ut i skogen och prova på att plantera för att se hur arbetet går till. För att du ska vara förberedd inför besöket finner du information om plantering och skogsvård i det här avsnittet.

Prova plantering och skogsvård: 

Åhörarkopior till filmen.

Föryngring: 

Skogsvårdsarbetare: 

Prova på-dag; röjning

Här finner du information om röjning som du kan ha nytta av innan du far ut i skogen och provar på att röja.

Prova röjning: 

Åhörarkopior till filmen.

Filmer om röjning

Besök på gallring och slutavverkning

Här finner du information om avverkning med skördare och arbete med motorsåg. Tanken är att du ska få se hur olika avverkningsmetoder går till. 

Slutavverkning med skördare: 

Skotare i gallring: 

Gallringsskördare: 

Fällteknik och aggregathantering: 

 

Besök hos entreprenör och skogsbolag, sågverk och pappersbruk

Det finns inte bara arbete i skogen. Du kan också arbeta på kontor med skogsfrågor eller på ett sågverk eller i en massafabrik. Här finner du mer information om möjliga arbetsplatser.

Besök hos skogsbolag: 

Åhörarkopior till filmen.

Sågverk: 

Platschef på sågverk: 

Inköpare på sågverk: 

Pappersbruk: 

Skogsinspektor: 

Virkesköpare:

Länkar om skog

I det här avsnittet hittar du länkar till mer information som gäller skogen.

Ordlistor

Skogstidningar

Några stora skogsbolag

Några skogsägarföreningar

Några entreprenörer

På Skogsentreprenörernas hemsida kan du hitta entreprenörer nära dig:

Frågelåda

Fråga om allt som rör ekologi, miljövård och insekter i skogs- och lantbruk. Din fråga besvaras av experter från SLU: Frågelåda

Här finns jobben: Gröna jobb

Här finns utbildningarna: Plugga grönt


Kontaktinformation
Sidansvarig: Therese.Ostrand@slu.se