Djurs och människors hälsa

Senast ändrad: 11 augusti 2017
jensHochHannaB.jpg

Genombrott inom veterinärmedicinen leder till friskare djur och kan i förlängningen också bidra till friskare människor.

Djur och människor är mer lika än man kan tro. Sällskapsdjuren lever tillsammans med människor och utsätts till stor del för samma miljöpåverkan som vi. Djuren drabbas av samma sjukdomar som vi - hjärtsjukdomar, cancer och diabetes är bara några exempel.

Genom att kombinera kunskap från veterinär- och humanmedicin kan vi förbättra vården för både djur och människor. En fördel med att forska på husdjur istället för på människor är att den genetiska variationen är liten på grund av kontrollerad avel. Studier av sjukdomsförlopp och behandlingseffekt kan också göras snabbare eftersom djuren har kortare livslängd än människor.

SLU:s stora styrka är att vi har kunskap om alla vanliga djurslag och kan göra jämförelser mellan dem och med människa i vår forskning. På universitetsdjursjukhuset omsätts forskningen snabbt i nya, banbrytande behandlingar. Vi har djurens bästa för ögonen, i forskning, behandling och omvårdnad, och vårt primära fokus är djur som patienter.

Vi har många etablerade forskningssamarbeten, både inom veterinärmedicinen och med humanmedicinen. SLU är världsledande inom genetikforskningen där husdjur fungerar som modeller för komplexa sjukdomar och egenskaper hos människa. 

Här beskriver vi några av våra aktuella projekt. Vill du stödja forskning inom djurs och människors hälsa men hittar inget lämpligt projekt på den här sidan? Kontakta Christine Jakobsson för att diskutera dina önskemål!

Hjärtsjukdom

Många människor och hundar drabbas av kroniskt läckage i hjärtklaffarna och sjukdomen skördar många dödsoffer. Genom att använda flera avancerade bilddiagnostiska metoder hos dessa två arter som delar samma sjukdom förväntar vi oss att hitta nya metoder som tidigt identifierar nedsatt hjärtkammarfunktion.

Detta är mycket viktigt för att ställa tidig diagnos hos drabbade hundar för bättre medicinsk behandling och ökad livskvalitet. Det kan även bidra till en bättre bedömning av när hjärtklaffskirurgiska åtgärder för sättas in på människor.

Projektet är ett samarbete mellan SLU och Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset.

Finansieringsbehov: 5 miljoner kr.

Nosa rätt på cancer

 

Cancer är en allvarlig sjukdom som förkortar livet för både hundar och människor. Många avlider för att sjukdomen upptäcks alltför sent. Ju tidigare man kommer till behandling, desto större chans har man att överleva och helt tillfriskna. Dem superkänsliga hundnosen kan vara lösningen för att hitta tidiga stadier av cancersjukdomar.

I ett projekt vid SLU tränas hundar att identifiera cancer genom att nosa på blodprover från sjuka hundar. Resultaten är mycket lovande. En stor fördel med hundnosen är att den kan upptäcka alla typer av cancer i ett blodprov, till skillnad från traditionella diagnosmetoder som bara är inriktade på vissa specifika typer av tumörer.

 

Schäfer nosar fram tidiga stadier av cancer i ett blodprov.

Vi behöver bredda forskningsprojektet och även inkludera prover från människor, för att kunna utveckla metoder som möjliggör tidigare diagnoser av både cancersjuka hundar och människor.

Finansieringsbehov: 5 miljoner kr.

Malignt melanom

Malignt melanom är en aggressiv tumör hos hund och människa med stor förmåga att sprida sig. Kirurgi, strålning och kemoterapi används ofta men är sällan botande när det gäller de mer framskridna stadierna.

En ny typ av immunstimulerande genterapi, utvecklad av forskare vid Uppsala universitet, har vid SLU prövats på hundar med malignt melanom. De flesta behandlade hundarna har levt betydligt längre än vad drabbade hundar brukar göra och några har blivit botade.

Fler och betydligt större studier behöver göras innan metoden kan komma att bli rutin för våra sällskapsdjur och i förlängningen kanske även för människor.

Projektet är ett samarbete mellan SLU, Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset och Helsingfors universitet.

Finansieringsbehov: 5 miljoner kr.

Artros och typ 2-diabetes

Katter kan också drabbas av artros och typ 2-diabetes. Foto: Viktor Wrange.Två sjukdomar som är vanliga hos både katt och människa är artros (kronisk degenerativ ledsjukdom) och typ 2-diabetes. De drabbar företrädesvis äldre och överviktiga individer.

Det är möjligt att människa och katt delar gemensamma riskfaktorer och har snarlik sjukdomsutveckling. Om sjukdomen kan förutses och diagnos ställas tidigare så leder detta till ett minskat lidande för många drabbade.

Vi vill utvärdera olika metoder för tidigt påvisande av dessa två sjukdomar hos katt. För detta krävs en längre studie (fyra år). På sikt kan vi utveckla förbättrade terapier och därmed ökad välfärd för katter och resultaten kan även komma människor till del.

Finansieringsbehov: 8 miljoner kr.

Next Generation Sequencing för hundens hälsa

För knappt 10 år sedan kunde forskare för första gången kartlägga hundens hela arvsmassa. Ett stort antal sjukdomsorsakande mutationer har identifierats och genetiska tester har utvecklats vilket gjort det möjligt att planera avel för bättre hundhälsa.

Med utvecklingen av Next Generation Sequencing (NGS) har kostnaden för sekvensering sjunkit radikalt, vilket skapar möjligheter att snabbare och effektivare identifiera sjukdomsorsakande mutationer. SLU har världsledande forskare inom detta område och vi har nyligen fått finansiering för ett eget NGS-system för däggdjur med kapacitet att kartlägga individens hela arvsmassa (helgenomsekvensering).

Vi behöver nu rekrytera en nydisputerad forskare ("postdoc") som kan driva en längre studie (fyra år) av olika typer av ärftliga sjukdomar på hundar med hjälp av vårt nya NGS-system. Detta leder till förbättrad hundhälsa, och eftersom hunden är en utmärkt modell för ärftliga sjukdomar hos människa kan det i förlängningen förväntas leda till framgångar även inom humanmedicinen.

Finansieringsbehov: 5 miljoner kr.


Kontaktinformation

Christine Jakobsson, projektledare
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU
Telefon: 018-67 16 82
E-post: christine.jakobsson@slu.se

Sidansvarig: charlotta.lantz@slu.se