Framtidens livsmedel

Här presenteras några utvalda projekt som du kan stödja. Hittar du inget lämpligt projekt? Kontakta Åsa Formo (detaljer nedan) för att diskutera dina önskemål!

• Antibiotikafri livsmedelsproduktion - en vision
• Miljövänliga fiskfoder
• Det unga djurets mikrobiota för uthållig livsmedelsproduktion
• Odling av regnbågslax och röding i näringsfattiga vattensystem

Sverige är internationellt ledande vad gäller djurskydd och djurvälfärd. Vi har lägst förbrukning av antibiotika inom djurproduktionen, samtidigt som smittämnen som till exempel salmonella och campylobakter förekommer i betydligt mindre omfattning än i andra länder.

Sveriges lantbruk ligger också långt framme vad gäller kvalitet och hållbar resursanvändning. Vi har bra förutsättningar med bördiga jordar, gott om vatten, välutbildade lantbrukare och en engagerad allmänhet. Svensk produktion omfattar allt från traditionella jordbruk där djurhållningen spelar en central roll för det öppna landskapet till nya satsningar på morgondagens fiskodlingar (akvakultur).

Många konsumenter värdesätter svenskt kött eftersom man vet att produktionen och maten håller en god kvalitet. Trots det har svenska producenter svårt att konkurrera med billigt importkött. Klimatförändringen gör också att villkoren för matproduktion kommer att försämras i många delar av världen. Vilken roll ska Sverige spela i morgondagens livsmedelsproduktion, både här hemma och på den internationella marknaden?

SLU har länge spelat en viktig roll för lantbrukets utveckling. Vi vill ta en ännu mer aktiv roll i att utveckla morgondagens hållbara livsmedelsproduktion med hjälp av relevant och framgångsrik forskning. Läs mer i broschyren Framtidens livsmedel.

Antibiotikafri livsmedelsproduktion - en vision

Två tredjedelar av all antibiotika i världen används inom djurhållningen. Utbredd användning bidrar till anitbiotikaresistens hos bakterier som angriper både djur och människor. Sverige har idag lägst antibiotikaförbrukning i djurproduktion i världen, tack vare det konsekventa arbete som bedrivits här under flera årtionden.

Vi vågar oss nu på att verka för ett koncept med visionen "en antibiotikafri livsmedelsproduktion". Då krävs att behovet av antibiotika minskar genom friskare djur vilket i sin tur kräver ytterligare förbättrad djurhållning, skötsel, förebyggande åtgärder och djursjukvård. Sådan forskning behöver bedrivas i grupper med integrerd multidisciplinär kompetens. Relevant forskning behövs inom områden som uppfödningssystem, sjukdomar, vaccin och smittskydd samt för nya behandlingsmetoder och hälsobefrämjande åtgärder inom animalieproduktionen. Eventuella nya behandlingsmetoder behöver utvärderas inte bara med avseende på konsekvenser för djurens hälsa och välfärd, utan också för livsmedelssäkerhet och folkhälsa.

Det finns numera en senkommen världsomspännande insikt om att antibiotikaresistensen är ett faktum som hotar mänskligheten och därmed finns också ett behov av att vi exporterar vår kunskap om god djurhållning med minimal antibiotikaanvändning även till vår omvärld. Det finns behov av en långsiktig och målinriktad finansiering (minst tio år) för en kompetent forskargrupp.

Finansieringsbehov: 20 miljoner kr.

Miljövänliga fiskfoder

Pelleterat fiskfoder. Foto: Anders Kiessling.

Odling av fisk (akvakultur) är ett viktigt framtidsområde både i Sverige och internationellt men fodret är lite av en ödesfråga. Fiskfoder har stor miljöpåverkan med risk för utfiskning av vissa "fiskmatsarter" eftersom det framförallt består av proteiner från andra djur som bland annat fiskar och höns och är dessutom dyrt.

Vid SLU bedrivs nyskapande forskning som syftar till att kunna utvinna djurfoder från jäst, med betydligt mindre miljöpåverkan och dessutom till lägre kostnad, vilket kan skapa forutsättningar för en helt ny foderindustri. Detta nya foder kan inte bara ges till fisk utan även vidareutvecklas till foder till andra enkelmagade djur (fågel, gris med flera). Detta är ett jämförelsevis nytt område där det behövs finansiering av forskningstjänster (professor, postdoc, doktorand).

Finansieringsbehov: 10 miljoner kr.

Det unga djurets mikrobiota för uthållig livsmedelsproduktion

Många kalvar och smågrisar drabbas under uppväxten av störningar som negativt påverkar jurhälsan och dessutom fördyrar produktionen. En viktig faktor är bakteriefloran i magtarmkanalen hos den diande kalven eller grisen. I studier på flera djurslag har det framgått att sammansättningen av bakteriefloran kan ha stor betydelse för hälsa, immunförsvar och tillväxt.

Med nya molekylärbiologiska tekniker kan hela mikrobiotan (magtarmfloran) karatäriseras, vilket inte varit möjligt tidigare. Det är av stor vikt att öka förståelsen för hur mikrobiotan i det unga djurets magtarmkanal påverkas av skötsel- och utfodringsrutiner redan under de första levnadsveckorna då det kan ha stor betydelse för den vuxna mjölkkons/grisens hälsa och produktion.

För att kunna genomföra en kraftfull insats inom detta område behövs medel till en kompetens forskargrupp.

Finansieringsbehov: 12 miljoner kr.

Odling av regnbågslax och röding i näringsfattiga vattensystem

Kraftverksdammar är näringsfattiga. Genom att "gödsla för plankton" kan man få ett nytt ekosystem som gör det möjligt att odla regnbågslax och röding både för matproduktion och för utplantering som viltlevande. Denna odlingsform har stor potential för livsmedelsproduktionen men också för att öka den ekonomiska betydelsen av fiskodlingar i norra Sverige och för att stimulera turistnäringen genom sportfiske.

Odling av röding i kasse i kraftverksmagasin. Foto: Anders Kiessling.

SLU behöver forska inom fiskarnas nutrition och avel samt miljökonsekvenser av odlingsformen. Det behövs medel till en kompetens forskargrupp inom dessa områden.

Finansieringsbehov: 12 miljoner kr.