Hästen i rörelse

Senast ändrad: 11 augusti 2017
SLU_061012_0015_jgz_415.jpg

SLU är idag en av världens viktigaste platser för hästforskning. Nu vill vi ta nästa steg genom att skapa ett unikt rörelselaboratorium i den internationella forskningsfronten.

Sverige är efter Island Europas näst mest hästtäta land i förhållande till invånarantal, och hästen spelar en stor roll för både sport och fritid.

Ridsport är den idrott som har flest kvinnliga utövare i Sverige, och vi har många framgångsrika ryttare, kuskar och hästar i den absoluta världsklassen.

Hästar spelar en stor roll i många människors liv. Foto: Julio Gonzalez.

En häst är byggd för att vara i rörelse. Men rörelseapparaten är också dess svaghet, och ortopediska skador är den vanligaste orsaken till att hästar skadas eller avlivas i förtid. Detta leder både till stort lidande och allvarliga ekonomiska konsekvenser.

SLU är föregångare och internationellt ledande sedan 1960-talet på att studera hästars rörelse. SLU har även unika möjligheter att med det enda universitetsdjursjukhuset i landet bedriva klinisk ortopedisk forskning. Nu vill vi ta nästa steg genom att bygga upp ett rörelselaboratorium - Swedish Centre for Interdisciplinary Movement Sciences (SCIMoveS). Det blir en unik anläggning i den internationella forskningsfronten som kan öka kunskapen om hästars rörelse och hur hästar rör sig tillsammans med ryttaren.

I laboratoriet kan man studera rörelser genom en kraftmätningsmatta och höghastighetsvideokameror. Rörelselaboratoriet gör det möjligt att ta fram ett kvantifierbart utgångsläge för varje hästs rörelse som man kan använda vid träning, diagnosticering och behandling. Detta är värdefullt eftersom rörelserna kvantifieras på samma sätt oavsett vem som gör bedömningen. Felbedömningar är idag vanliga, och kan få allvarliga konsekvenser.

Rörelselaboratoriet innebär att SLU blir ett världscentrum för biomekanisk forskning och studier av fria rörelser. Läs mer i broschyren Hästen i rörelse.

Uppbyggnad av rörelselaboratoriet (SCIMoveS)

SCIMoveS kommer bestå av en ca 30 m x 30 m stor yta med en inbyggd kraftmätningsmatta samt väggar försedda med 50 stycken senaste generationens höghastighetsvideokameror. Matta och kameror integreras fullständigt i ett system för rörelseanalys med hård- och mjukvara för komplett sammanlänkning, analys och presentation av data.

Vi behöver forskningsmedel för att bygga upp infrastrukturen och för installation och validering. Utvecklingen sker i samarbete med svensk spetskompetens inom teknologi från forskningsinstitutet ACREO. Projektet pågår under 4 år.

Finansieringsbehov: 50 miljoner kronor.

Professur i klinisk rörelseanalys (biomekanik)

Begränsningar i djurs och människors rörelseförmåga orsakade av skador i rörelseapparaten får stora konsekvenser på hästarnas välfärd. Problem med rörelseapparaten på hästar är den vanligast förekommande skadan och det som kostar mest pengar för ägare och försäkringsbolag.

Inspektion av rörelsemönstret hos en häst. Foto: Viktor Wrange.

Genom att utveckla en specialistmottagning för ortopediska fall kommer vi kunna omdefiniera och förbättra det traditionella sättet att diagnosticera ortopediska sjukdomar på och bedriva klinisk ortopedisk forskning.

Vi vill inrätta en professur i klinisk rörelseanalys och etablera en forskargrupp som utnyttjar den nya infrastrukturen SCIMoveS för rörelsestudier.

Finansieringsbehov: 12 miljoner kronor.

Biofeedback för korrigering av ryttares sitsfel

Ryttare med häst på ridbana. Foto: Jenny Svennås-Gillner.

Ryttare som rider på fel sätt innebär ökad skaderisk för både hästar och ryttare. Detta är ett vanligt problem inom hästsporten och leder till att hästarnas välfärd påverkas negativt.

Vi vill utveckla en metod för att karaktärisera ryttares sitsfel för att kunna korrigera denna i realtid.

Metoden kan till exempel utvecklas till en app för en vanlig smartphone med hjälp av en enkel sensor som ger biofeedback (till exemepl ljud i hörsnäcka) när en ryttare sitter fel på hästryggen.

Finansieringsbehov: 4 miljoner kronor.

 

Hjälpmedel för korrekta tygeltag

Det kan vara svårt för ryttare att använda rätt "tajming" och kraft när instruktioner ges till hästen via tygel och bett. Felaktiga tygeltag påverkar hästen negativt och leder till skador.


Närbild på häst och tyglar. Foto: Agneta Egenvall

Vi vill definiera vetenskapligt hur en skicklig ryttare använder handen/tygeln vid ridning. Baserat på detta kan vi utveckla hjälpmedel och metoder för att lära ut korrekta tygeltag och därigenom reducera hästars stressnivå.

För att utveckla metoden kombinerar vi biomekanik (till exempel tygelkraftsmätare och rörelseanalyssystem), etologi (hästars beteende) och teknologi. Syftet är att på ett effektivare sätt än idag kunna utbilda ryttare på alla nivåer från ridskola till toppidrott att använda handen/tygeln så att ridningen blir optimal och hästen inte utsätts för lidande.

Finansieringsbehov: 4 miljoner kronor.

Andra projekt

Vill du stödja forskning inom hästens rörelse men hittar inget lämpligt projekt på den här sidan? Kontakta Christine Jakobsson för att diskutera dina önskemål!


Kontaktinformation

Christine Jakobsson, projektledare
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU
Telefon: 018-67 16 82
E-post: christine.jakobsson@slu.se

Sidansvarig: charlotta.lantz@slu.se