Hästen i rörelse

Senast ändrad: 10 september 2020

SLU är idag en av världens viktigaste platser för hästforskning. Nu vill vi ta nästa steg genom att skapa ett unikt rörelselaboratorium i den internationella forskningsfronten.

Med 360 000 hästar – 36 per 1000 invånare – är Sverige ett av Europas häst-tätaste länder. Hästen spelar en stor roll för såväl sport och fritid, som för företagande, inte minst på den tätortsnära landsbygden. Sverige har nått stora internationella framgångar, och samtidigt engagerar hästsporten som idrott regelbundet flera hundratusen utövare. Ridsport är idag Sveriges näst största idrott och den största funktionshindersporten och över en miljon svenskar har återkommande kontakt med hästar.

En häst är byggd för att vara i rörelse. Men rörelseapparaten – skelett, leder, muskler, senor och hovar – är också utsatta och ortopediska skador är den vanligaste orsaken till att hästar skadas eller måste avlivas i förtid. Detta innebär dels ett lidande för enskilda djur och kostsamma utgifter, men är också en anledning till att olika hästsporter ifrågasätts.

Hästforskning på SLU

SLU har länge varit föregångare inom forskning på häst, och är idag ett av världens viktigaste centrum för hästforskning. Redan på 1960-talet fick svenska forskare internationellt erkännande för att ha startat modern forskning på hästars rörelser (ekvin biomekanik) genom deras höghastighetsfotografera travhästar. Detta arbete spelade stor roll i framgången för svensk travsport under 1970- och 1980-talet genom förbättrad utformning av travbanor, vilket sedan implementerades över hela världen. SLU:s forskare var också först med att använda rullmatta för att studera hästars rörelser. Forskningstraditionen bärs vidare av de SLU-forskare som idag leder den internationella kvalitetsutvecklingen av underlag inom ridsport, metodutveckling av objektiv diagnostik av hältor och utvärdering av prestationen hos häst och ryttare.

Excellenscentrum för rörelseforskning

SLU har unika möjligheter att genom vårt universitetsdjursjukhus bedriva klinisk ortopedisk forskning. Det görs idag med hjälp av ett kliniskt rörelselaboratorium, AniLocoLab, där rörelserna hos halta hästar kan analyseras och utveckla diagnostik, behandling och rehabilitering. Nu siktar vi på nästa steg genom att bygga upp ett excellenscentrum för rörelseforskning på djur. Vår vision är att centret ska inkorporera teknologi som ger möjlighet till:

  • höghastighetsanalys för hästar vid maximal löpkapacitet,
  • kraftmätning som byggs in i hästskor,
  • smarta analyser baserade på artificiell intelligens,
  • mobila mätningar där hästar kan undersökas i sin träningsmiljö,
  • datorseende där rörelseanalys görs från vanlig videofilm.

Anläggningen blir unik och i den absoluta forskningsfronten internationellt. Teknologin kommer att vara ensam i sitt slag och göra det möjligt att få fram helt ny kunskap om hästars rörelser som ger detaljerad förståelse för hur skador uppstår och hur hästen rör sig tillsammans med ryttaren. Centret ska också möjliggöra teknologisk avknoppning för att öka användandet av teknik inom hästsektorn.

I centrat kommer biomekanik och andra veterinärmedicinska discipliner integreras så att vi i förlängningen kan förbättra hästens välfärd genom att skapa optimerad klinisk diagnostik, och tidigt upptäcka och korrigera felaktig träning, ridning och utrustning.

Planerna för rörelselaboratoriet har väckt stort internationellt intresse. När laboratoriet är på plats kan det utnyttjas av många forskargrupper, i direkt klinisk verksamhet och som testbädd för utveckling av nya produkter.

 

Professur i klinisk rörelseanalys (biomekanik)

Begränsningar i djurs och människors rörelseförmåga orsakade av skador i rörelseapparaten får stora konsekvenser på hästarnas välfärd. Problem med rörelseapparaten på hästar är den vanligast förekommande skadan och det som kostar mest pengar för ägare och försäkringsbolag.

Inspektion av rörelsemönstret hos en häst. Foto: Viktor Wrange.

Genom att utveckla en specialistmottagning för ortopediska fall kommer vi kunna omdefiniera och förbättra det traditionella sättet att diagnosticera ortopediska sjukdomar på och bedriva klinisk ortopedisk forskning.

Vi vill inrätta en professur i klinisk rörelseanalys och etablera en forskargrupp som utnyttjar den nya infrastrukturen för rörelsestudier.

 

Biofeedback för korrigering av ryttares sitsfel

Ryttare med häst på ridbana. Foto: Jenny Svennås-Gillner.

Ryttare som rider på fel sätt innebär ökad skaderisk för både hästar och ryttare. Detta är ett vanligt problem inom hästsporten och leder till att hästarnas välfärd påverkas negativt.

Vi vill utveckla en metod för att karaktärisera ryttares sitsfel för att kunna korrigera denna i realtid.

Metoden kan till exempel utvecklas till en app för en vanlig smartphone med hjälp av en enkel sensor som ger biofeedback (till exemepl ljud i hörsnäcka) när en ryttare sitter fel på hästryggen.

 

Hjälpmedel för korrekta tygeltag

Det kan vara svårt för ryttare att använda rätt "tajming" och kraft när instruktioner ges till hästen via tygel och bett. Felaktiga tygeltag påverkar hästen negativt och leder till skador.


Närbild på häst och tyglar. Foto: Agneta Egenvall

Vi vill definiera vetenskapligt hur en skicklig ryttare använder handen/tygeln vid ridning. Baserat på detta kan vi utveckla hjälpmedel och metoder för att lära ut korrekta tygeltag och därigenom reducera hästars stressnivå.

För att utveckla metoden kombinerar vi biomekanik (till exempel tygelkraftsmätare och rörelseanalyssystem), etologi (hästars beteende) och teknologi. Syftet är att på ett effektivare sätt än idag kunna utbilda ryttare på alla nivåer från ridskola till toppidrott att använda handen/tygeln så att ridningen blir optimal och hästen inte utsätts för lidande.

 

Andra projekt

Vill du stödja forskning inom hästens rörelse men hittar inget lämpligt projekt på den här sidan? Kontakta Åsa Formo (detaljer nedan) för att diskutera dina önskemål!


Kontaktinformation

Åsa Formo, Fundraiser
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap/Ledningskansliet
Tel: 018 67 25 70, 070 689 30 33 
asa.formo@slu.se

Sidansvarig: anna.lehrman@slu.se