Historiska samlingen i Umeå

Senast ändrad: 30 april 2019

Den historiska samlingen på SLU-biblioteket i Umeå omfattar litteratur från 1600-1800-talen. Många av verken har skänkts av professor Gunnar Schotte, den förste bibliotekarien vid det som senare blev Skogsbiblioteket.

Detalj föreställande hjortar vid ett tjärn från publikation av Anders V T Hahr. Foto: Sofia Hansson
Detalj från publikation av Anders V T Hahr. Foto: Sofia Hansson
Detaljbild ur boken "Svenska foglarna" av Israel Adolf af Ström. Foto: Sofia Hansson
"Svenska foglarna" av Israel Adolf af Ström. Foto: Sofia Hansson
Illustration föreställande män som jagar björn  från boken "Jaktnöjen" av Arthur Llewellyn Lloyd. Foto: Sofia Hansson
Illustration från boken "Jaktnöjen" av Arthur Llewellyn Lloyd. Foto: Sofia Hansson
Detalj från äldre bok med snirklig text. Foto: Sofia Hansson
Foto: Sofia Hansson
Illustration från en äldre bok
Foto: Sofia Hansson

Skoglig litteratur

Samlingen speglar väl framväxten av skogsvetenskapen som hade sin vagga i Tyskland. Här hittar man verk av de tyska föregångarna som Heinrich Cotta (1763-1844) och Georg Ludvig Hartig (1764-1837). Den senare var grundare av de första skogsskolorna, varav en Meisterschule i Dillenberg.

Carl Ludvig Obbarius (1780-1860), en av Ströms från Tyskland inflyttade antagonister utgav Tidskrift för skogshushållning, som med sina fem nummer 1850-1856 blev något mer långlivad. Obbarius ledde Brukssocietetens nya skogsinstitut, Skogskolan i Västsura, en konkurrent till Skogsinstitutet i Stockholm.

Gustaf Segerdahl (1803-1891) var under mitten av 1800-talet direktör för Skogsinstitutet. Han gav ut flera skrifter som Handledning för skogars indelning, afverkning och återsådd med praktiska hänvisningar, 1843, Lärokurs uti skoghushållningen, 1852, Om svenska skogshushållningens statsekonomiska betydenhet ..., 1834 m.fl. verk.

Conrad Georg Holmerz (1839-1907) var Skogsinstitutets direktör 1892-1904 där han höjde undervisningen och gav ut flera läroböcker som Studier i skogstaxation och Vägledning i skogshushållning.

Axel Lundström (1847-1905). Lundström var botanist och professor i Uppsala. Han upprättade en skogsbiologisk forskningsstation i Norrland 1895 i samarbete med Frans Kempe. Om våra skogar och skogsfrågorna gavs ut i Stockholm 1895.

Thorsten Örtenblad (1855-1917) gjorde på uppdrag flera undersökningar i Norrbotten tillsammans med C.G. Holmerz Om Norrbottens skogar (1886; Bihang till Domänstryrelsens berättelse 1885) och ensam Om skogar och skogshushållning i Norrland och Dalarne (1894; Bihang till Domänstryrelsens berättelse 1893).

Albert Nilsson (1860-1906) var lektor i naturvetenskap och botanik vid Skogsinstitutet där han studerade skogliga växtsamhällen och föryngringsförhållanden på olika marker samt effekter av bränder. Ett exempel är Växter och myrar. Föredrag vid K. Vetenskapsakademiens högtidsdag den 31 mars 1890. Stockholm, 1890.

Botanisk litteratur

Agardh, Carl Adolph (1785-1859). Svensk botanist, nationalekonom, politiker och pedagog. Professor i botanik och praktisk ekonomi i Lund 1812-34, ledamot av Svenska Akademien från 1831, biskop i Karlstad från 1835. Far till Jacob Georg Agardh (även han botanist) och morfar till Gustaf Fröding (!). Systematiker och specialist på alger. Även pionjär inom växtfysiologin. Tillsammans med C.-E. Ljungberg skrev han Lärobok i botanik, 1829-1832, samt Försök till statsekonomisk statistik öfver Sverige (1852-63).

Agardh, Jacob Georg (1813-1901). Svensk botanist. Fortsatte i sin fars fotspår med algforskning. Försvarade Linné mot angrepp av den tyske växtfysiologen Julius von Sachs i skriften Om Linnés betydelse i botanikens historia (1878).

Andersson, Nils Johan (1821-1880). Svensk botanist, skolman, professor och intendent vid Naturhistoriska riksmuseets botaniska samlingar 1856-79. Gjorde flera botaniska resor i Europa och en jordenruntsegling 1851-53. Mycket omfattande botanisk publikationsverksamhet bl a. Atlas över den skandinaviska florans naturliga familjer, 1849 och Lärobok i botaniken för elementar-undervisningen, 1855.

Fries, Elias (1794-1878). Svensk botanist. Lärljunge till A.J. Retzius och C.A. Agardh. Professor i praktisk ekonomi och professor i botanik samt rektor vid Uppsala universitet. Speciellt inriktad på svampars och lavars systematik. Skogsbiblioteket har de populärvetenskapliga uppsatserna Botaniska utflygter utgivna 1843-64.

Hartman, Carl Johan (1790-1849). Svensk botanist och provinsialläkare i Gävle. Skrev den första svenskspråkiga floran Handbok i Skandinaviens flora (1820). Skogsbiblioteket har 2:a upplagan, tryckt 1832.

Retzius, Anders Johan (1742-1821). Svensk naturforskare inom farmaci, kemi, mineralogi, botanik, lanthushållning, zoologi och geologi. Professor i naturalhistoria vid Lunds universitet 1795-1812. Skrev om växternas hushållsnytta i Försök til en Flora oeconomica Sveciae eller Svenska växters nytta och skada i hushållningen, 1806 och en ny, förbättrad upplaga av Linnés Fauna Svecica. Pionjär inom kvartärpaleontologin.

Sachs, Julius von (1832-1897). Tysk botanist, professor I Würzburg. Banbrytande växtfysiolog som bl. a. skrev Lehrbuch der Botanik (finns på Skogsbiblioteket). I sin historik över botaniken Geschichte der Botanik vom 16. Jahrhundert bis 1860, kritiserade han starkt Carl von Linné, vilken han påstod inte hade gjort en enda för botaniken betydande upptäckt.

Vaupell, Christian Theodor (1821-1862). Dansk botaniker. Ägnade sig mycket åt mikroskopiska undersökningar och bevarade växtdelar i torv och växtanatomi. Skrev bl a. Bögens indvandring i de danske skove, 1857.

Wahlenberg, Göran (1780-1851). Svensk botanist, geograf och geolog, professor i medicin och botanik vid Uppsala universitet. Jämte Alexander von Humboldt västgeografins grundare. Också pionjär inom växtanatomi och växtfysiologi i Sverige. Skrev bl.a. Flora Svecica enumerans plantas Sveciae indigenas, 1826.

Zoologisk litteratur

Nilsson, Sven (1787-1883). Svensk naturforskare och arkeolog, intendent vid Vetenskapsakademiens zoologiska museum i Stockholm 1821-31, professor i naturalhistoria i Lund 1832-56, prästvigd och kyrkoherde 1838 och prost 1839. Skandinavisk fauna, 1820-1842 (ursprungligen med undertiteln En handbok för jägare och zoologer) var första verket i sin art som riktade sig till en bredare allmänhet. Pionjär inom studiet av fossiler och var en av de första att inse att en allmän nedisning ägt rum i kvartär tid. Han var även en framstående förhistoriker, etnograf och arkeolog. (Han var bondson från Skåne och hatade inte bara vargen utan alla rovdjur men var en av våra främsta zoologer).

Ratzeburg, Julius Theodor Christian (1801-1871). Tysk zoolog, entomolog och skogsforskare. Professor i naturalhistoria vid skogsskolan i Eberswalde. Anses vara grundaren av skogsentomologin. SLU-biblioteket har flera av hans verk bl. A. Die Forstinsektecten (1839-1844) och Die Ichneumonen der Forstinsecten in forstlicher und entomologischer Beziehung (1844-1848).

Jaktlitteratur

Jakt är det näst största ämnesområdet i SLU-bibliotekets historiska samling i Umeå. Jakt var ett viktigt inslag i utbildningen av jägmästare och andra skogliga yrkesmän. Jakten har alltid haft stor betydelse ur försörjningssynpunkt. Dess byten av storvilt (älg, hjort, rådjur, björn) och av småvilt (ekorre, hare, fågel) har haft stort ekonomiskt värde genom tiderna. Fångstmetoderna har varierat: åtlar eller luder, fångstgropar och snaror. En del metoder var så effektiva att t ex bävern utrotades i slutet av 1800-talet på grund av den stora efterfrågan på gäll (sekret som fanns i pungpåsar vid analöppningen). Jaktstadgor fanns redan i Magnus Erikssons landslag. Den äldsta litteraturen i samlingen är från slutet av 1600-talet, här finns t.ex. Adeliger Zeitvertreiber oder neuerfundene Jagdregrözungen, Augsburg, 1696. Till jaktlitteraturen hör även litteratur om vapen och hundar.

Några av titlarna i samlingen är:

Brummer, Magnus Henric. Försök til et svenskt skogs- och jaktlexikon, Götheborg, 1789.

Enander, T. Anvisning till handgevärens kännedom, vård och iståndsättande, Stockholm, 1832.

Enander, T. Anvisning till skjutkonsten med handgevär, Stockholm, 1832.

Hahr, Anders Wilhelm. Handbok för jägare och jagtvänner, Stockholm, 1866.

Hahr, Anders Wilhelm. Om de tillförlitligaste medlen att utrota våra skadligare rofdjur och roffoglar, Stockholm, 1868.

Lloyd, Llewellyn. Jagt-nöjen i Sverige och Norrige, Stockholm, 1830.
Llewellyn Lloyd var engelsman och kom hit i landsflykt efter en illegal jakt där han skjutit en jaktvårdare. Han var framför allt björnjägare och gav ut böcker som blivit den svenska jakt- och vildmarksskildringens klassiker, av vilka ovan nämnda titel är den mest populära.

Tidskrift för Jägare och Naturforskare, utgavs 1832-1834. Utgavs av Svenska jägareförbundet som bildades 1830. Från 1940 heter dess efterföljare Svensk jakt.

Professor Gunnar Schotte (1874-1925) var chef för Statens skogsförsöksanstalt och föreståndare för dess skogsavdelning. Från 1918 var han också dess första bibliotekarie. Med sina många kontakter världen över byggde han upp Skogsbiblioteket och sin egen boksamling. 

Drygt hälften av samlingen, ca 560 av 900 volymer, får plats i en glasmonter i SLU-biblioteket. I montern exponeras i huvudsak böcker och broschyrer med skogligt innehåll, jakt samt svensk botanik och zoologi. Till samlingen hör en alfabetisk förteckning. Samtliga titlar avser man att katalogisera i Libris.

Ulisse Aldrovandi (1522-1605)

Aldrovandis Dendrologia naturalis

Ett av de äldsta verken på SLU-biblioteket i Umeå är Dendrologia naturalis: scilicet arborum historiae libri duo (Den naturliga dendrologin: nämligen träds historia, 2 vol). Verket är utgivet 1668, efter författarens död.

Aldrovandi var en italiensk naturforskare som blev professor i naturhistoria vid Bologna år 1561. Han studerade systematiskt främst växter, fåglar, insekter och andra mindre djur. Påven finansierade hans publiceringar inom naturhistoria. Aldrovandi byggde upp ett eget museum av biologiska prover som han klassificerade utifrån egna system. Museet, biblioteket och manuskript till hans opublicerade verk överlämnades efter hans död till staden Bologna.

Verket Dendrologia naturalis var mycket betydande inom botaniken. Storheten i Aldrovandis publikationer ligger främst i hans vetenskapliga metod. Han använde sig genomgående av observationer och inte som hans kollegor i samtiden, andrahands information som kom från andra texter och resenärer. Han återskapade observationerna i minituösa beskrivningar. Aldrovandis kunskap i att lära ut som lärare samt som författare av publikationer som blivit oersättliga och ett kulturellt arv, har gjort att han förtjänat plats som fader till den moderna vetenskapen.

Verket Dendrologia naturalis finns även att läsa elektroniskt.

John Evelyn (1620-1706)

Evelyn var en engelsk författare som bodde på landsbygden. Han författade publikationer inom konst, skog och religion. Genom hela sin levnadstid skrev han dagbok och den anses vara ovärderlig som källa till information om det sociala, kulturella och politiska livet i 1700-talets England. 


Verket Sylvia skrev Evelyn för den engelska flottans räkning och där beskrivs olika sorters träd och deras odling samt användning. Publikationen utgavs tio gånger fram till år 1825, med alla möjliga modifieringar under årens lopp. I Sylvia uppmanar Evelyn markägare att plantera skog på magra och torftiga marker. Många följde hans uppmaning och idag är hans idé om planterad skog verklighet i hela England.

Israel Adolf af Ström

Ströms publikation, Förslag till en förbättrad Skogshushållning i Sverige (1822), var först i sitt slag att i skrift beskriva hur en bäst ska sköta skogen. Den användes bland annat vid Skogsinstitutets undervisning i skogshushållning under många år.

Några år innan han utgav denna publikation på eget förlag, gjorde Ström noggranna efterforskningar i den utländska litteraturen för att få uppslag om hur man skulle kunna förbättra det allmänna skogsbruket. Det nydanande i hans idéer var att vissa delar av skogarna i Sverige skulle disponeras och skötas av staten. Dessa idéer motarbetades av strömningar som ansåg att kronans skog var i dåligt skick på grund av statens redan för stora inflytande. Skogen skulle istället ägas och skötas av enskilda, helt eller delvis. Denna strömning såg sitt slut år 1923.

Frida Segerdahl

Segerdahl var dotter till överjägmästare och senare chef vid Kungliga skogsinstitutet, Gustaf Segerdahl. År 1868 sköt hon sin första älg och publikationen Jakter och minnen (1898) tror vi är den första jaktboken skriven av en kvinna. Hon hade en djup kärlek till skogen och jakten. Hon är också känd som den första kvinnliga skridskoåkaren i Stockholm!

Bort med bok och broderi! Förspill ej de härliga vårdagarna inom fyra väggar, utan skynda ut i Guds fria natur! Njut af grönska, dofter, färger och lif, i de tusen former, hvari de nu uppenbara sig! Lyssna till den mångstämmiga musiken från luften och trädens kronor, som fyller hela rymden med välljud och harmoni.


Så börjar hennes jaktbok Jakter och minnen. Publikationen är i dagboksform men både beskriver och berättar vad hon gör och vilka hon möter. Hennes kärlek för skogen och intresset för jakten blir sann genom hennes poetiska och romantiska språk, när hon ska beskriva omgivningen och skeenden.

 

Sidansvarig: bib-webbredaktionen@slu.se