SLU-nyhet

Intervju med ordförande Berit Oscarsson

Publicerad: 18 november 2020
Porträttbild Berit Oscarsson. Foto

Berit Oscarsson är styrelseordförande för Mistra Environmental Communication. Till vardags är hon sedan tio år kommunikationschef på Naturvårdsverket. Hur ser hon på forskningsprogrammet och kommunikation för en mer hållbar framtid?

Vad innebär begreppet miljökommunikation för dig?

Det innebär att använda kommunikation i särskilda syften att förbättra miljön. Det handlar till exempel om att använda kommunikation så att både privatpersoner och beslutsfattare blir välinformerade och kan fatta beslut som är välgrundade och som går i rätt riktning mot en mer hållbar framtid. Det kan också handla om att skapa delaktighet i den stora samhällsförändringen och att använda kommunikation för just det ändamålet.

Hur arbetar Naturvårdsverket med miljökommunikation?

Vi brukar säga att vi driver och samordnar miljöarbetet i Sverige i samverkan med andra. Det finns många aktörer som är aktiva på olika sätt för att driva omställningen till en mer hållbar värld. I det här arbetet är kommunikation är ett viktigt verktyg.

Vi jobbar både strategiskt med samverkansprocesser och kommunikationsplanering men även mer operativt för att bli bättre och bättre på att anpassa oss till det som händer i omvärlden. Detta måste vi göra för att hålla oss relevanta som myndighet, både för våra samverkanspartners, men även för privatpersoner.

I vårt arbete försöker vi relatera till den forskning som finns när det rör kommunikation och vi använder kommunikation för att uppnå våra verksamhetsmål.

Vad är din roll som ordförande i Mistra Environmental Communication?

Rollen som ordförande är att hjälpa till så att styrelsen stödjer forskningsprogrammet på ett bra sätt genom att följa arbetet och bidra när det behövs. Vi fattar mer formella beslut om bland annat programplanen och vissa budgetfrågor. Det kan också vara så att vi kan behöva ta ställning till strategiskt viktiga frågor som kommer från programcheferna men också mer praktiska frågor utifrån de olika arbetspaketens behov.

Vi som sitter i styrelsen har också olika nätverk som kan bli till nytta för forskningsprogrammet, både nu när det drivs men också i ett senare skede när resultaten ska komma till nytta.

Hur kom det sig att du tackade ja till att bli ordförande?

Redan i ansökningsprocessen insåg vi på Naturvårdsverket tydligt nyttan av det här forskningsprogrammet. Så när jag fick förfrågan om att bli ordförande tyckte jag att det passar den verksamhet jag till vardags är i och det finns en tydlig koppling till Naturvårdsverkets arbete.

Jag tycker det är oerhört roligt att få vara med i det här sammanhanget och jag har fått möta många kompetenta människor och är imponerad över hur mycket energi som finns. Trots att vi är mitt i en pandemi, vilket är utmanande för oss alla, känns arbetet inom det här forskningsprogrammet väldigt hoppfullt.

Vad ser du att programmet kommer att leda till?

Jag ser att vi kommer lära under hela forskningsprogrammet och inte bara vänta med insikter och kunskaper tills att det finns resultat, det kan vara tankemodeller eller lyckade exempel som andra kan lära av. Precis som med all kommunikation är det en process under tiden man arbetar med det.

Det behövs forskning om miljökommunikation. Under de senaste åren har det hänt mycket med bland annat digitalisering och globalisering och forskningen på detta område behöver uppdateras.

Jag tror också att programmet kommer göra att vi får fatt i nya intressanta frågeställningar som går att jobba vidare med framöver.

Vad är miljökommunikatören största utmaning?

Att kommunikationen är relevant och meningsfull.

Målet med miljökommunikation är att det man kommunicerar ska leda till kunskap och förändrade attityder och beteenden. För att få det resultatet måste kommunikationen vara relevant och meningsfull och passa in i den världsbild som mottagaren har. Det är det som gör det så komplicerat och svårt, det räcker inte att säga sanningen.

Det finns en stor komplexitet när det gäller miljökommunikation eftersom saker måste ske både här och nu, men också på lång sikt. Dessutom handlar miljökommunikation om att påverka stora samhällsprocesser eftersom kommunikation används för att driva samhället och miljön i rätt riktning.

Miljöfrågor hänger även ihop med i princip alla sektorer i samhället och är därmed en stor demokratifråga.

Hur ser framtidens miljökommunikation ut?

Jag ser det som att vi är inne i en förändring. Vi har gått från att prata om varför något ska göras till frågan om vad som ska göras. Nu tror jag vi framöver kommer att fokusera på mer hur vi ska göra det. 


Kontaktinformation
Sidansvarig: maria.arpe@slu.se