Landet runt med Grazing Living Lab - Nod Syd

Senast ändrad: 11 oktober 2023
Porträttbild på Madeleine Magnusson. Foto.

Genom Grazing Living Lab har vi i SustAinimal möjlighet att undersöka, och belysa olika typer av betesdrift. Hur de bedrivs idag, och hur de skulle kunna bedrivas i framtiden. Det finns tre ”labs” – ett i Skåne (Nod Syd), ett i Västra Götaland (Nod Väst) och ett i Västerbotten (Nod Norr). I alla tre finns lantbrukare, gårdar, forskare och intressenter som undersöker vilka betesstrategier som passar bäst i respektive region. Här kommer senaste nytt från Nod Syd.

I Nod Syd arbetar Madeleine Magnusson och Christine Haaland (båda SLU), och Ingela Löfquist (Hushållningssällskapet). Just nu jobbar de för fullt med att hitta tre gårdar till Grazing Living Lab, och identifiera och beskriva exempel de vill lyfta fram. En är redan klar – en gård med regenerativt lantbruk och nötkreatur som betar ute året runt. Så nu fortsätter jakten på de sista två:
 
– Ja nu försöker vi hitta andra typer av gårdar, så att vi får en bra variation. Gärna en med solceller och djur, får till exempel. När alla tre är identifierade kommer vi jobba vidare med att knyta olika verksamheter eller projekt till gårdarna, berättar Madeleine Magnusson som är forskare inom institutionen Biosystem och teknologi, på avdelningen Djurmiljö och byggnadsfunktion.

Planen är sedan att lägga ut information om gårdarna på SustAinimals hemsida för att kunna sprida kunskap till andra lantbrukare, och för att inspirera andra intresserade inom området. Förhoppningen är även att andra forskare som tar del av informationen ska inspireras att hitta en annan infallsvinkel att studera. På Nod Syds agenda står också att bjuda in studenter till gårdarna. En har de redan knutit till sig, en student som kommer göra sitt exemensarbete om vinterbete. Och så kommer det bjudas in till olika träffar på gårdarna. Det finns alltså många spännande aktiviteter att se fram emot i Skåne framöver. Men vad är nodens förhoppningar på Grazing Living Lab?
 
Min förhoppning är att vi lyckas visa på goda och annorlunda exempel, och inspirera till utveckling av hållbar djurhållning. Jag hoppas också på att vi kan öka kunskapen generellt om djurhållning, och öka förståelsen för att djuren behövs i livsmedelsproduktionen. Djurhållning handlar om att kompromissa. Det ska vara så bra som möjligt för djuren, men det ska inte ha negativ påverkan på miljön, och måste vara både arbetsmässigt och ekonomiskt försvarbart. Så det finns mycket att ta hänsyn till. All den kunskapen, och de förutsättningarna, får gärna sippra ut till allmänheten, avslutar Madeleine.