Svenska Lifewatch

Våra data

Svenska LifeWatch är en e-infrastruktur som erbjuder samlad tillgång till observationsdata från många olika databaser.

De databaser som ingår i Svenska LifeWatch är:

Artportalen.PNG

Artportalen

Artportalen är ett webbaserat system för fynd av växter, djur och svampar. Här samlas uppgifter om artfynd rapporterade från både allmänhet och föreningar såväl som länsstyrelser, kommuner, konsultfirmor och andra myndigheter och organisationer. De flesta data är publika, med undantag för information om särskilt känsliga arter som är skyddsklassade. 

Artportalen drivs och administreras av ArtDatabanken vid SLU, i samarbete med ideella föreningar och med finansiering från Naturvårdsverket.

Dinophysis-acuta_Bengt_Karlson.jpg

Svenskt havsarkiv

Svenskt havsarkiv (SHARK) innehåller marina miljöövervakningsdata från de hav som omger Sverige. Innehåller bland annat data från provtagning av mjukbottenfauna (zoobenthos), bottenvegetation (phytobenthos), djur-, växt- och bakterieplankton, samt förekomst av vikaresäl, gråsäl och knubbsäl. SHARK administreras av SMHI.

mvm-screenshot.jpg

Mark-, Vatten- och Miljödata

Mark-, Vatten- och Miljödata (MVM) och är en databas som administreras av SLU. De delar av databasen som utgörs av artobservationer är tillgängliga via Svenska LifeWatch. Här finns data om till exempel växtplankton, bottenfauna, makrofyter och kiselalger.

 

langskagg1.jpg

Observationsdatabasen

Observationsdatabasen är en stängd databas som administreras av ArtDatabanken. Den innehåller fynd av främst rödlistade arter. Fynduppgifterna är inte allmänt tillgängliga på grund av att de ofta lämnats till ArtDatabanken under premisserna att de inte får offentliggöras eller spridas vidare annat än till naturvårdsrelaterade ändamål. Under vissa förutsättningar kan myndigheter och andra få tillgång till delar av databasen. Ett långsiktigt arbete pågår med att överföra material från Observationsdatabasen till Artportalen.

 

dina-nrm.jpg

Entomologiska samlingarna

Digitalt informationssystem för naturhistoriska samlingar (DINA) är ett nationellt system för hantering av naturhistoriska samlingsdata. I databasen finns information om naturhistoriska föremål vid svenska museer. Innehållet utökas allteftersom nya föremål registreras och fler samlingar läggs till i databasen. DINA utvecklas och administreras av Naturhistoriska riksmuseet inom ett internationellt samarbete.

wram-moose.jpg

Wireless Remote Animal Monitoring

Wireless Remote Animal Monitoring (WRAM) är en nationell e-infrastrukturför biotelemetri-data från djur. E–infrastrukturen länkar samman olika nationella databaser som WRAM:s egen databas, CAnMove (Lunds universitet) och internationella databaser som t.ex. MoveBank. Databasen innehåller biotelemetriska data från djur (däggdjur, fisk och fåglar) som märkts med olika typer av sensorer med radio- eller satellitsändare för dataöverföring. Exempel på data som WRAM hanterar är position, kroppsacceleration, avstånd mellan djur, eller fysiologiska data, som t.ex. hjärtfrekvens, kroppstemperatur, m.m. 

stromming.jpg

Kustfiskdatabasen

Kustlaboratoriets databas (KUL) innehåller kvalitetssäkrade fångstdata av fisk. I basen lagras också stickprovsinformation som könsfördelning och uppgifter om enskilda fiskar som längd, vikt, ålder och likande. Databasen kompletterar Kustlaboratoriets interna provfiskedatabas FiRRe som lagrar fångstuppgifter som insamlats sedan 1960-talet. Ett kontinuerligt arbete pågår med att föra över äldre data till KUL. Administreras av Kustlaboratoriet, Institutionen för akvatiska resurser, SLU.

elfiske.jpg

Elfiskeregistret

Elfiskeregistret (SERS) innehåller data från provfiske med elaggregat i svenska vattendrag. Administrerades tidigare av Fiskeriverket, numera av Institutionen för akvatiska resurser vid SLU.

 

Provfiske.jpg

Sjöprovfiskedatabasen

Sjöprovfiskedatabasen (NORS) innehåller data från nätprovfiske i svenska sjöar. Administrerades tidigare av Fiskeriverket, numera av institutionen för akvatiska resurser vid SLU.

tornskata-ringmarkning.jpg

Ringmärkningscentralen

Databasen innehåller uppgifter om fåglar ringmärkta i Sverige från 1911 och framåt (dock ej uppgifter om återfynd). Uppskattningsvis en tredjedel av Ringmärkningscentralens data är hittills digitaliserade. Ringmärkningscentralen finns vid Naturhistoriska riksmuseet och data tillgängliggörs via GBIF.

tumlare.jpg

Tumlardatabasen

Databasen för observationer av tumlare, Naturhistoriska riksmuseet NRM. Databasen omfattar observationer av levande och döda tumlare som rapporterats till Naturhistoriska museet. Data tillgängliggörs via GBIF.

umu-herbarium.jpg

Virtuella herbariet

Sveriges virtuella herbarium är ett samarbete mellan herbarierna i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala, Umeå och Oskarshamn. Syftet med det Virtuella herbariet är att på ett samordnat sätt digitalisera och tillgängliggöra information om kollekterna i herbarierna. Prioritet har givits åt alger, svampar, lavar och mossor, men även kärlväxter digitaliseras. För närvarande är ca 3,5 miljoner kollekter tillgängliga.

1000_SLU_111025_7228_jsg.jpg

Trädportalen

Trädportalen är en samlingsplats för uppgifter om skyddsvärda träd. Portalen är utvecklad och drivs av ArtDatabanken på uppdrag av Naturvårdsverket. Portalen öppnade i november 2008 och är fri att använda för alla.

musslor.JPG

Musselportalen

Musselportalen är ett öppet rapporteringssystem för stormusslor som förekommer i svenska sjöar och vatten­drag. Syftet är att öka kunskapen om stormusslor och innehållet i portalen kan användas för att följa tillståndet för de hotade och sällsynta musselarter­na i landet.

 

bin.jpg

Svenska Malaisefälleprojektet

Svenska Malaisefälleprojektet (SMTP) är en storskalig, nationell inventering av insekter. Forskningsprojekt utförs av och bedrivs på Station Linné, Ölands Skogsby med finansiellt stöd av ArtDatabanken och Svenska artprojektet. Syftet med projektet är att få en utökad kunskap om den svenska insektsfaunan, främst dåligt kända grupper som t.ex. steklar och tvåvingar, genom att förse forskningen med ett representativt och högkvalitativt material av de i landet förekommande insektsarterna.

DynTaxa_Dyntaxabild.jpg

Dyntaxa

All systematik inom Svenska LifeWatch hanteras av Dyntaxa. Dyntaxa är en taxonomisk databas över Sveriges naturligt förekommande organismer, med information om svenskt namn, vetenskapligt namn, synonymer, klassificering, m.m. Dyntaxa utvecklas och förvaltas av ArtDatabanken vid SLU.

Publicerad: 06 november 2018 - Sidansvarig: ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se