Doktorander inom LivsID

Senast ändrad: 04 april 2022
En kvinna med blont hår i hästsvans står i ett laboratorium med en flaska i handen. Foto.
PhD student Laura Pirkola in the lab. Photo: Louise Selga.

Industridoktoranderna på LivdID är anställda hos det företag där projektet har sin hemvist. De ägnar sig åt akademisk forskning inom livsmedelsområdet och utbildning. Genom LivsIDs aktiviteter interagerar doktorandera också med varandra och skapar ett nätverk mellan akademi och de olika företagen. Läs mer om projekten nedan!

 

 

En man hukar sig vid fyra kor. Foto.
Thomas Eliasson på Norrmejerier undersöker laktobaciller som är viktiga för smakutvecklingen i många lagrade ostar. Foto: Reija Danielsson.
Ett rött äpple med ett mätinstrument instucket. Foto.
Joakim Sjöstrand undersöker hur vi kan få svenska äpplen året runt med längre lagringstider hos Äppelriket. Foto: Joakim Sjöstrand.
En man står vid en jättestor hög med sockerbetor. Foto.
William English undersöker hur sockerbetor som lagras på åkrarna över vintern kan lagras hos Nordic Beet Research. Att minska förluster efter skörd är en viktig ekonomisk aspekt vid sockerbetsproduktion. Drönarfoto av William English.

BioGaia: Produktion av potenta probiotiska bakterier

Probiotika har en stor potential att förebygga och behandla sjukdomar hos människor och djur men det saknas en helhetsbild över hur industriell produktion påverkar den probiotiska effekten. Projektet kommer ge svar på hur mjölksyrabakterier bygger upp sin stresstolerans och bioaktivitet samt hur olika produktionsparameter kan användas för att designa BioGaia´s framtida innovativa produkter.

Porträttfoto på en man framför en grön växt inomhus. Foto.

Doktorand: Ludwig Lundqvist
Värdinstitution vid SLU:
Institutionen för molekylära vetenskaper
 ludwig.lundqvist@slu.se
Akademisk handledare:
Sebastian Håkansson sebastian.hakansson@slu.se 
Industriell handledare:
Stefan Roos sr@biogaia.se

Länkar

DeLaval: Hantering av kor med mastit i automatiska mjölkningssystem

Många mjölkkor drabbas av mastit, vilket medför kostnader för lantbrukaren. Höga celltal är vanligare i AMS och leder till sämre mjölkkvalitet. Den stora utmaningen är att ge kon rätt behandling och samtidigt minimera behov av antibiotika och risk för antibiotikaresistens. Sensorer kan upptäcka kor med mastit, men det vetenskapliga underlaget om hur dessa kor ska hanteras brister, vilket detta projekt ska råda bot på. John är färdig med sin doktorsavhandling  ”Sensor-based mastitis management in automatic milking system farms - Mastitis management from a data-centric and economic perspective”.

Läs en populärvetenskaplig text om avhandlingen här: Beslutsstödsystem visar när åtgärder för mastit ska sättas in.

Porträttfoto av en leende man utomhus. Foto.

Doktorand: John Bonestroo john.bonestroo@wur.nl
Värdinstitution vid SLU: Institutionen för kliniska vetenskaper
Akademisk handledare: Nils Fall nils.fall@slu.se
Industriell handledare: Ilka Klaas Ilka.Klaas@delaval.com

Mer om Johns forskning:

Fazer: Kostfiber, tarm-hjärna axeln och hälsobeteenden

Vad vi äter påverkar hjärnan genom tarmfloran och tarm-hjärna axeln som är ett komplicerat kommunikationssystem mellan hjärna och tarm. Råg och havre är rika på fiber och polyfenoler, vilka har bevisats påverka tarmmikrober. Detta doktorandsprojekt forskar effekter av fiberrika bröd på tarmflora och vidare på tarm-hjärna axeln. Dessutom, kommunikation och hälsobeteende över detta forskas. Projektet stödjer innovationer inom hälsosamma och personifierade livsmedelsprodukter och kommunikation om hälsofördelar av spannmålsprodukter. 

Porträttfoto av en kvinna med långt häår. Foto.

Doktorand: Laura Pirkola laura.pirkola@fazer.com
Värdinstitution vid SLU: Institutionen för molekylära vetenskaper
Akademisk handledare: Roger Andersson Roger.andersson@slu 
Industriell handledare: Jussi Loponen jussi.loponen@fazer.com

Länkar

Fiberrikt bröd för en sund tarm och hjärna - en intervju med Laura 2021-03-29

Kronfågel: Minska antalet campylobacter och andra sjukdomsframkallande bakterier på den konsumentfärdiga kycklingen

Svensk kycklingproduktion utmanas när efterfrågan på kyckling ökar samtidigt som kyckling har satts i samband med sjukdomsutbrott hos konsumenten. I projektet kommer produktionen och slakten att detaljstuderas för att hitta lösningar som kan reducera mängden sjukdomsframkallande bakterier. Detta kommer leda till minskade halter av sjukdomsframkallande och livsmedelsförstörande bakterier på kycklingen. Projektet kommer att bedrivas av Kronfågel och SLU.

Doktorand: Tomasz Dzieciolowski tomasz.dzieciolowski@kronfagel.se
Värdinstitution vid SLU: Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap
Akademisk handledare: Ingrid Hansson ingrid.hansson@slu.se
Industriell handledare: Christian Gylche christian.gylche@kronfagel.se

Länkar:

Lantmännen: Framtidens foder och framtidens fordervärderare för en konkurrenskraftig mejeriindustri och växtförädling

Ökad användning av inhemskt foder är strategiskt viktigt för en hållbar utveckling av svensk mjölkproduktion. Projektmålet är att bidra till ökad kunskap och förståelse om vallens fodervärde. Vi tror att ligninets uppbyggnad i olika vallväxter kan förklara skillnader i fodereffektivitet. Kunskapen blir viktig i framtidens växtförädling, foderutveckling och i konkreta råd till mjölkproducenterna.

Doktorand: Annie Larsson annie.larsson@krafft.nu
Värdinstitution vid SLU: Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
Akademisk handledare: Elisabet Nadeau elisabet.nadeau@slu.se 
Industriell handledare: Pär-Johan Lööf par-johan.loof@lantmannen.com

Lantmännen: Vetemjölskvalitet för bagerier

Forskningen på vetemjöl har pågått länge, men trots detta är kunskapen om hur sammansättningen påverkar funktionaliteten inte fullständig. Bakegenskaperna hos vetemjöl påverkas av ett flertal faktorer som främst har studerats en och en. Vi tror att ett holistiskt synsätt krävs för att nå ny kunskap. I detta projekt kombineras ett flertal biokemiska och reologiska parametrar för att avgöra om och hur de bidrar till bakningsförmågan hos vetemjöl. Detta ger kunskap som inte bara är relevant för kvarnar och bagerier, utan även kan appliceras inom växtförädling.

Porträttfoto på en leende blond kvinna. Foto.

Doktorand: Louise Selga louise.selga@slu.se
Värdinstitution vid SLU: Institutionen för molekylära vetenskaper
Akademisk handledare: Roger Andersson roger.andersson@slu
Industriell handledare: Christian Malmberg christian.malmberg@lantmannen.com

Länkar

Lantmännen: Fraktionering av vetekli för att skapa funktionella ingredienser

Vetekli är en viktig agroindustriell biprodukt av mjölmalning. Det används huvudsakligen till djurfoder och bioenergiproduktion men innehåller även en stor mängd näringsämnen och polymerer som också kan användas i livsmedels-
applikationer. Arabinoxylan (AX) är en hemicellulosa, rikligt förekommande i vetekli och en viktig komponent i bakade produkter. Dessutom kan AX potentiellt ha näringsfunktionalitet eftersom fibrer med hög viskositet som AX visats ha hälsofrämjande egenskaper i mag-tarmkanalen. Dock är AX inbäddad i en komplex cellväggmatris vilket gör det svårt att extrahera effektivt från kli utan att kompromissa med dess egenskaper i förhållande till dess molekylvikt och feruloylering.

Syftet med detta doktorandprojekt är att fraktionera vetekli i industriell skala och att optimera denna process för att generera AX med olika egenskaper. Extraktionsutbytet av AX maximeras genom att kombinera nya förbehandlingar, t.ex. pulsat elektriskt fält, med olika extraktionsmetoder. AX egenskaper och funktionalitet kommer också att karakteriseras först i modellsystem och sedan i livsmedelsapplikationer. Råmaterial och processförhållanden förväntas påverka både funktionella egenskaper hos fraktioner och deras funktionalitet i livsmedelsprodukter. Extraherad AX förväntas ge funktionella egenskaper i olika livsmedel, till exempel bättre bakningsegenskaper och längre hållbarhet i bröd.

Detta projekt förväntas leda till användningen av en malningsbiprodukt som en funktionell livsmedelsingrediens. Därmed kan även spannmålsproduktionens hållbarhet förbättras. Även näringsmässigt fördelaktiga komponenter av vetekli som för närvarande går förlorade vid malning till foder- och bioenergiproduktion kommer att återföras till mänsklig konsumtion. Att använda kli för livsmedelsproduktioner kommer också att öka värdet på denna tidigare billiga sidoström.

Porträttfoto av en leende blon kvinna. Foto.

Doktorand: Solja Pietiäinen solja.pietiainen@slu.se
Värdinstitution vid SLU: Institutionen för molekylära vetenskaper
Akademisk handledare: Maud Langton  maud.langton@slu.se
Industriell handledare: Annelie Moldin annelie.moldin@lantmannen.com

Länkar

Nordic Beet Research: Längre lagring och mindre förlust av sockerbetor

Sockerbetor i Sverige kan lagras efter skörd i fältet från mitten av november till början av februari. Termodynamik av lagring och nivåerna av mekanisk skada på rödbetorna är de viktigaste drivkrafterna för förlust och parametrar efter skörden som jordbrukarna kan hantera. Detta doktorandprojekt använder kontrollerade prövningar och systemmodellering för att studera dessa aspekter och hur de interagerar med de fysiologiska och hanteringsaspekterna av sockerbetaproduktion.

Porträttfoto av en leende man. Foto.

Doktorand: William English william.english@slu.se
Värdinstitution vid SLU: Institutionen för biosystem och teknologi
Akademisk handledare: Håkan Asp hakan.asp@slu.se
Industriell handledare: Joakim Ekelöf je@nbrf.nu

Länkar

 

Norrmejerier: Laktobacillernas ursprung och förekomst i ostens värdekedja

Laktobaciller är centrala för smakutvecklingen hos många lagrade ostar. Hur deras förekomst och funktion i mjölkråvara och ost påverkas av olika faktorer på gården, såsom val av foderväxter, foderkonservering, stallmiljö och mjölkningssystem är emellertid lite studerat. I projektet vill vi följa laktobacillernas väg från gård till ost med målet att långsiktigt öka lönsamheten hos mjölkproducenter och mejerier genom bättre kvalitetsstyrning i hela värdekedjan.

Porträttfoto av en man mot grön bakgrund. Foto.

Doktorand: Thomas Eliasson Thomas.Eliasson@norrmejerier.se
Värdinstitution vid SLU: Institutionen för molekylära vetenskaper
Akademisk handledare: Åse Lundh ase.lundh@slu.se
Industriell handledare: Karin Hallin Saeden
karin.hallin-saeden@norrmejerier.se

Länkar

VikingGenetics: DNA-Tinder ko - ett program för selektion och matchning

Projektet syftar till att ta fram ett hjälpmedel för avel på besättningsnivå. DNA-information är billigt att ta fram för enskilda individer och kan användas för att selektera rekryteringsdjur. Dessutom kan DNA-information användas för att kontrollera förekomsten av genetiska defekter och kontrollera inaveln i besättningen. Matchning på DNA-nivå är huvudsyftet med projektet.

Porträttfoto av en man inomhus. Foto.

Värdinstitution vid SLU: Institutionen för husdjursgenetik
Doktorand: Christian Bengtsson ChBen@VikingGenetics.com
Akademisk handledare: Erling Strandberg erling.strandberg@slu.se
Industriell handledare: Jørn Rind Thomasen jorn.rthomasen@qgg.au.dk

Länkar

Äppelriket: Svenska äpplen året om genom ny lagringsteknik

Årligen konsumerar vi ca 110 miljoner kg äpplen i Sverige. Endast 33% (2016) av dem var svenska och det finns en stor potential för att öka produktionen av svenska äpplen. För att lyckas med detta krävs mer forskning om efterskördsperioden (postharvest). Svensk fruktodling består till största delen av unika sorter. Dessa kräver specifika lagringsparametrar för att bibehålla sin kvalitet under lagringen. Joakim Sjöstrand har hållit sin halvtidspresentation i projektet. Kontakta honom gärna för mer information!

Porträttfoto av en man inomhus. Foto.

Doktorand: Joakim Sjöstrand Joakim.Sjostrand@slu.se
Värdinstitution vid SLU: Institutionen för växtförädling
Akademisk handledare: Marie Olsson marie.olsson@slu.se
Industriell handledare: Henrik Stridh henrik@appelriket.se

Länkar


Kontaktinformation

Volkmar Passoth är koordinator för LivsID