Industridoktorander inom livsmedelsområdet (LivsID)

Senast ändrad: 19 september 2018

Från och med hösten 2018 har SLU på regeringens uppdrag upprättat ett program för tio industridoktorander inom livsmedelsområdet (LivsID). Satsningen görs inom ramen för den nationella livsmedelsstrategin.

Kick-off för LivsID-programmet

Den 27 september 2018 arrangeras en kick-off som startskott för LivsID-programmet.

Branschens utmaningar

Livsmedelssektorn i Sverige står inför en rad utmaningar och SLU fördjupar och utvecklar nu forskningssamarbeten med sektorn.

De nya industridoktoranderna inom programmet LivsID fokuserar på projekt och frågeställningar som initierats av företag, organisationer, myndigheter och andra intressenter inom livsmedelsområdet.

Doktoranderna är anställda hos sin arbetsgivare och ägnar sig åt ordinarie arbetsuppgifter på 20 procent under forskarstudierna vid SLU. Doktorandstudierna bedrivs under fem år på 80 procent med start hösten 2018.

30 ansökningar kom in under hösten 2017 och av dessa bjöds 22 in för ytterligare presentation vid ett seminarium den 6/12. Beslut om vilka 15 som gick vidare i urvalsprocessen togs 15 december.

Av de 15 förslagen har tio bedömts bäst uppfylla kriterierna. Bedömningen gjordes av SLU:s samverkansgrupp inom livsmedelsområdet med faktultetsrepresentanter från NJ-, VH- och LTV-fakulteterna. Samma kriterier användes som vid tidigare bedömningar, men denna gång med större fokus på den individuella studieplanen.

Doktorandprojekt inom programmet

BioGaia
Produktion av potenta probiotiska bakterier
Probiotika har en stor potential att förebygga och behandla sjukdomar hos människor och djur men det saknas en helhetsbild över hur industriell produktion påverkar den probiotiska effekten. Projektet kommer ge svar på hur mjölksyrabakterier bygger upp sin stresstolerans och bioaktivitet samt hur olika produktionsparameter kan användas för att designa BioGaia´s framtida innovativa produkter.
sr@biogaia.se (Stefan Roos)
sebastian.hakansson@slu.se

DeLaval
Hantering av kor med mastit i automatiska mjölkningssystem
Många mjölkkor drabbas av mastit, vilket medför kostnader för lantbrukaren. Höga celltal är vanligare i AMS och leder till sämre mjölkkvalitet. Den stora utmaningen är att ge kon rätt behandling och samtidigt minimera behov av antibiotika och risk för antibiotikaresistens. Sensorer kan upptäcka kor med mastit, men det vetenskapliga underlaget om hur dessa kor ska hanteras brister, vilket detta projekt ska råda bot på.
Charlotte.HallenSandgren@delaval.com
ulf.emanuelsson@slu.se

Fazer
Fermented Grains and gut-brain-axis, with av twist of personalized nutrition and consumer perception
Can we personalize nutrition recommendations, and in extension food products on the market? The food we eat affect our brain via the microbiota and gut-brain-axis. Rye and oats are rich in dietary fibre and polyphenols, components known to affect gut microbiota. An interesting approach is to investigate how fermented grains and fibres affect microbiota, and how to apply this to personal dietary advices. Also, the consumer perception on the subjects needs exploration.
ulrika.gunnerud@fazer.com
roger.andersson@slu.se

Kronfågel
Minska antalet campylobacter och andra sjukdomsframkallande bakterier på den konsumentfärdiga kycklingen
Svensk kycklingproduktion utmanas när efterfrågan på kyckling ökar samtidigt som kyckling har satts i samband med sjukdomsutbrott hos konsumenten. I projektet kommer produktionen och slakten att detaljstuderas för att hitta lösningar som kan reducera mängden sjukdomsframkallande bakterier. Detta kommer leda till minskade halter av sjukdomsframkallande och livsmedelsförstörande bakterier på kycklingen. Projektet kommer att bedrivas av Kronfågel och SLU.
stein.bringeland@Scandistandard.com
ingrid.hansson@slu.se

Lantmännen
Framtidens foder och framtidens fordervärderare för en konkurrenskraftig mejeriindustri och växtförädling
Ökad användning av inhemskt foder är strategiskt viktigt för en hållbar utveckling av svensk mjölkproduktion. Projektmålet är att bidra till ökad kunskap och förståelse om vallens fodervärde. Vi tror att ligninets uppbyggnad i olika vallväxter kan förklara skillnader i fodereffektivitet. Kunskapen blir viktig i framtidens växtförädling, foderutveckling och i konkreta råd till mjölkproducenterna.
par-johan.loof@lantmannen.com
sophie.krizan@slu.se

Lantmännen
Mjölkvalitet för bageri
Målet är att optimera vetemjöls baktekniska kvalitet och att finna effektivare metoder för att mäta detta.En vetedeg är en komplex struktur vars egenskaper styrs av olika delar såsom: proteinets sammansättning, polära lipider, mjöls vattenupptagande och vattenhållande förmåga, andel lösliga arabinoxylaner, mm. Idag görs ca 19 analyser av mjölet men trots det nås inte alltid önskvärd degkvalitet. Idén är att med bl. a. metabolomik hitta relevanta kvalitetsmått.
christian.malmberg@lantmannen.com
roger.andersson@slu.se

Nordic Beet Research
Förlängd lagringstid och minskade lagringsförluster i rotfrukter och knölar
EIP projektet skall genom ett innovativt lagringskoncept möjliggöra långtidslagring med minimala förluster av rotfrukter i fält. Detta ger t.ex. socker- och stärkelseindustrin möjlighet till bättre fabriksutnyttjande samtidigt som det ger lantbrukaren en säkrare lagring och ett större netto på sin odling, vilket sammantaget ger en förbättrad hållbarhet för produktionen.
je@nbrf.nu (Joakim Ekelöf)
hakan.asp@slu.se

Norrmejerier
Laktobacillernas ursprung och förekomst i ostens värdekedja
Laktobaciller är centrala för smakutvecklingen hos många lagrade ostar. Hur deras förekomst och funktion i mjölkråvara och ost påverkas av olika faktorer på gården, såsom val av foderväxter, foderkonservering, stallmiljö och mjölkningssystem är emellertid lite studerat. I projektet vill vi följa laktobacillernas väg från gård till ost med målet att långsiktigt öka lönsamheten hos mjölkproducenter och mejerier genom bättre kvalitetsstyrning i hela värdekedjan.
karin.hallin-saeden@norrmejerier.se
ase.lundh@slu.se

VikingGenetics
DNA-Tinder ko - ett program för selektion och matchning
Projektet syftar till att ta fram ett hjälpmedel för avel på besättningsnivå. DNA-information är billigt att ta fram för enskilda individer och kan användas för att selektera rekryteringsdjur. Dessutom kan DNA-information användas för att kontrollera förekomsten av genetiska defekter och kontrollera inaveln i besättningen. Matchning på DNA-nivå är huvudsyftet med projektet.
HASTA@vikinggenetics.com (Hans Stålhammar)
erling.strandberg@slu.se

Äppelriket
Svenska äpplen året om genom ny lagringsteknik
Årligen konsumerar vi ca 110 miljoner kg äpplen i Sverige. Endast 33% (2016) av dem var svenska och det finns en stor potential för att öka produktionen av svenska äpplen. För att lyckas med detta krävs mer forskning om efterskördsperioden (postharvest). Svensk fruktodling består till största delen av unika sorter. Dessa kräver specifika lagringsparametrar för att bibehålla sin kvalitet under lagringen.
henrik@appelriket.se (Henrik Stridh)
marie.olsson@slu.se

Så här gick urvalsprocessen till

Hållpunkter under processen

2017:
  • 31 oktober: informationsmöte om programmet LivsID och om hur man deltar med förslag på doktorandprojekt. Informationsmötet webbsändes och kan ses i efterhand.
    Se det inspelade infomötet här
  • 20 november: sista datum för att skicka in förslag på ämnen och frågor för doktorandprojekt. 30 förslag kom in.
  • 6 december klockan kl 13-16: ett öppet ”pitch-event” hölls i Ultuna där 22 av förslagen fick möjlighet att presentera sig och övertyga de urvalsansvariga vid SLU.
    Se det inspelade eventet här
    Programblad med korta beskrivningar av varje pitchande förslag (pdf)
  • 15 december: beslut togs om vilka 15 som går vidare till slutomgången för att så småningom bli 10 doktorandprojekt.
2018:
  • 10 april: Beslut togs om vilka 10 projektförslag som slutligen valts ut.

Ansvariga för urval

Urvalet av forskningsfrågor och blivande doktorander hanteras av SLU:s samverkansgrupp inom livsmedelsområdet med stöd av externa rådgivare:

De externa rådgivarna är:

  • Ann-Christin Bylund, f.d. rektor SLU
  • Anna Wikström, Tillväxtverket
  • Göran Holm, rådgivare till Tillväxtverket
  • Lena Strålsjö, Handelsrådet
  • Lena Eckerdal Rimsten, Vinnova
  • Kjell Ivarsson, LRF växtodling

Kriterier

Urval av forskningsfrågor och industridoktorander baserade huvudsakligen på följande kriterier utan inbördes rangordning.

Frågans samhällsrelevans

  • relevans för livsmedelsstrategin
  • relevans för arbetsgivaren

Forskningsbarhet

  • forskningsfrågans förutsättningar att bli ämne för avhandlingsarbete

Innovationshöjd

  • grad av nyskapande

Motivation och förutsättningar

Om det finns förslag på doktorand:

  • den föreslagna doktorandens bakgrund och erfarenheter och bedömda potential att framgångsrikt bedriva forskarstudier
  • motivation och drivkraft

Avtal, ekonomi och andra formalia

Avtal

Detaljerna om ekonomi, immateriella rättigheter, organisation och handledning, arbetsmiljöansvar etc. kommer att regleras i ett avtal som ska upprättas innan ansökan om antagning till forskarutbildningen kan skickas in.

Ekonomi

Doktorandens arbetsgivare får ett anslag från SLU på 300 000 kr per år under fem år som ersättning för doktorandens medverkan i SLU:s forskning om forskarstudierna bedrivs i tänkt omfattning och enligt plan.

Kostnader för huvudhandledare vid SLU och upp till 20 000 kr per år för omkostnader i form av försök och laborationer etc., lokaler vid SLU samt kontorsbasservice täcks av SLU.

Kostnader för resor, traktamenten, konferensavgifter, kursavgifter etc. täcks av arbetsgivaren inom en ram som kommer att bestämmas i avtalet.

Immateriella rättigheter

Hanteringen av de immateriella rättigheterna för forskningsresultaten, t.ex. upphovsrätt och patenträtt, ska följa gällande regler på arbetsmarknaden och inom universiteten. Eventuella avvikande detaljer och förtydliganden kommer att regleras i avtalet.​

Handledning och organisation

SLU tillhandahåller huvudhandledare och minst en biträdande handledare. Arbetsgivaren ska tillhandahålla minst en partshandledare (som kan vara biträdande handledare om hen har doktorsexamen). Båda parter tillhandahåller för avhandlingsprojektet nödvändig utrustning, infrastruktur etc. Omfattning m.m. specificeras i avtalet.

En särskild grupp, som ska diskutera och tillvarata doktorandens intressen både inom den ordinarie arbetsplatsen och inom forskarutbildningen, ska inrättas. Gruppen ska som ett minimum bestå av doktoranden, huvudhandledaren, prefekten för institutionen där doktoranden är antagen till forskarutbildning, närmaste chef på ordinarie arbetsplats samt projektledaren för LivsID (som är sammankallande). Där så är relevant kommer doktoranderna att knytas till den nationella forskarskolan LiFT.

Samverkan mellan forskningen vid SLU och arbetsgivaren ska utvecklas i görligaste mån under forskarutbildningstiden. Industridoktoranden ska inte ha huvudansvaret för att utveckla dialogen utan det ska ligga hos någon annan hos arbetsgivaren tillsammans med SLU:s projektledare för LivsID. Aktiviteterna riktas till andra anställda hos arbetsgivaren.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

LivsID, industridoktorandprogrammet, informerar med ett digitalt nyhetsbrev några gånger per år. Genom att prenumerera på nyhetsbrevet får du information om vad som händer inom doktorandprogrammet, både inför att det startar och under tiden det pågår. Registrera dig här om du vill prenumerera på nyhetsbrevet.

Våra nyhetsbrev publiceras även på en webbsida.
Läs nyhetsbreven här


Frågor besvaras av

Volkmar Passoth är handläggare för LivsID

Sidansvarig: rebecca.rikner@slu.se