Industridoktorander inom livsmedelsområdet (LivsID)

Senast ändrad: 17 december 2020
Samlingsbild över alla deltagare

Från och med hösten 2018 har SLU på regeringens uppdrag upprättat ett program för tio industridoktorander inom livsmedelsområdet (LivsID). Satsningen görs inom ramen för den nationella livsmedelsstrategin.

Många intressanta projekt föreslogs av företag och SLU-forskare, och tyvärr kunde inte alla få stöd. Efter urval av tio projekt tillkom ett som finansierades av Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. LivsID omfattar totalt elva projekt.

Industridoktorander är anställda hos det företag där projektet har sin hemmavist. De ägnar sig åt akademisk forskning och utbildning till största delen av deras arbetstid. Forskning drivs inom livsmedelsrelaterad tillämpad områden.

Doktoranderna har etablerats i sina akademiska arbetsgrupper och sina företag. Genom LivsIDs aktiviteter interagerar de också med varandra och skapar ett nätverk mellan akademi och de olika företagen. Det visar sig redan nu att programmet är en stor succé.

Branschens utmaningar

Livsmedelssektorn i Sverige står inför en rad utmaningar. Det gäller att producera hållbart och klimatsmart, minska användning av fossila råvaror samt minska matsvinnet. Livsmedel ska vara hälsosamma och nyttiga. Användning av antibiotika och herbicider ska minimeras samtidigt som produktionen inte ska minska biodiversiteten. Parallellt måste Sveriges livsmedelsindustri vara konkurrenskraftig på den internationella marknaden.

För att lösa dessa utmaningar behövs högkvalificerade människor som har en utmärkt förmåga att lösa problem, som kan sätta sig in olika företags- & samhällsprocesser, och som har ett brett nätverk.

Industridoktorander med sin omfattande akademiska utbildning och med förankring i företagsvärlden, har stor potential att blir framtidens ledare inom livsmedelsindustrin.

Doktorandprojekt inom programmet

BioGaia
Produktion av potenta probiotiska bakterier
Probiotika har en stor potential att förebygga och behandla sjukdomar hos människor och djur men det saknas en helhetsbild över hur industriell produktion påverkar den probiotiska effekten. Projektet kommer ge svar på hur mjölksyrabakterier bygger upp sin stresstolerans och bioaktivitet samt hur olika produktionsparameter kan användas för att designa BioGaia´s framtida innovativa produkter.

SLU Institutionen för molekylära vetenskaper
Doktorand: Ludwig Lundqvist ludwig.lundqvist@slu.se
Akademisk handledare: Sebastian Håkansson sebastian.hakansson@slu.se 
Industriell handledare: Stefan Roos sr@biogaia.se 

DeLaval
Hantering av kor med mastit i automatiska mjölkningssystem
Många mjölkkor drabbas av mastit, vilket medför kostnader för lantbrukaren. Höga celltal är vanligare i AMS och leder till sämre mjölkkvalitet. Den stora utmaningen är att ge kon rätt behandling och samtidigt minimera behov av antibiotika och risk för antibiotikaresistens. Sensorer kan upptäcka kor med mastit, men det vetenskapliga underlaget om hur dessa kor ska hanteras brister, vilket detta projekt ska råda bot på.

SLU Institutionen för kliniska vetenskaper
Doktorand: John Bonestroo john.bonestroo@wur.nl
Akademisk handledare: Nils Fall nils.fall@slu.se
Industriell handledare: Ilka Klaas Ilka.Klaas@delaval.com

Fazer
Kostfiber, tarm-hjärna axeln och hälsobeteenden
Diet påverkar hjärnan genom tarmfloran och tarm-hjärna axeln som är ett komplicerat kommunikationssystem mellan hjärna och tarm. Råg och havre är rika på fiber och polyfenoler, vilka har bevisats påverka tarmmikrober. Detta doktorandsprojekt forskar effekter av fiberrika bröd på tarmflora och vidare på tarm-hjärna axeln. Dessutom, kommunikation och hälsobeteende över detta forskas. Projektet stödjer innovationer inom hälsosamma och personifierade livsmedelsprodukter och kommunikation om hälsofördelar av spannmålsprodukter. 

SLU Institutionen för molekylära vetenskaper
Doktorand: Laura Pirkola laura.pirkola@fazer.com
Akademisk handledare: Roger Andersson Roger.andersson@slu 
Industriell handledare: Jussi Loponen jussi.loponen@fazer.com

Doktorand Laura PirkolaDoktorand Laura Pirkola

Kronfågel
Minska antalet campylobacter och andra sjukdomsframkallande bakterier
på den konsumentfärdiga kycklingen

Svensk kycklingproduktion utmanas när efterfrågan på kyckling ökar samtidigt som kyckling har satts i samband med sjukdomsutbrott hos konsumenten. I projektet kommer produktionen och slakten att detaljstuderas för att hitta lösningar som kan reducera mängden sjukdomsframkallande bakterier. Detta kommer leda till minskade halter av sjukdomsframkallande och livsmedelsförstörande bakterier på kycklingen. Projektet kommer att bedrivas av Kronfågel och SLU.

SLU Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF) 
Doktorand: Tomasz Dzieciolowski tomasz.dzieciolowski@kronfagel.se
Akademisk handledare: Ingrid Hansson ingrid.hansson@slu.se
Industriell handledare: Christian Gylche christian.gylche@kronfagel.se

Lantmännen
Framtidens foder och framtidens fordervärderare för en konkurrenskraftig mejeriindustri och växtförädling
Ökad användning av inhemskt foder är strategiskt viktigt för en hållbar utveckling av svensk mjölkproduktion. Projektmålet är att bidra till ökad kunskap och förståelse om vallens fodervärde. Vi tror att ligninets uppbyggnad i olika vallväxter kan förklara skillnader i fodereffektivitet. Kunskapen blir viktig i framtidens växtförädling, foderutveckling och i konkreta råd till mjölkproducenterna.

SLU Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
Doktorand: Annie Larsson annie.larsson@krafft.nu
Akademisk handledare: Elisabet Nadeau elisabet.nadeau@slu.se 
Industriell handledare: Pär-Johan Lööf par-johan.loof@lantmannen.com 

Lantmännen
Vetemjölskvalitet för bagerier
Forskningen på vetemjöl har pågått länge, men trots detta är kunskapen om hur sammansättningen påverkar funktionaliteten inte fullständig. Bakegenskaperna hos vetemjöl påverkas av ett flertal faktorer som främst har studerats en och en. Vi tror att ett holistiskt synsätt krävs för att nå ny kunskap. I detta projekt kombineras ett flertal biokemiska och reologiska parametrar för att avgöra om och hur de bidrar till bakningsförmågan hos vetemjöl. Detta ger kunskap som inte bara är relevant för kvarnar och bagerier, utan även kan appliceras inom växtförädling.

SLU Institutionen för molekylära vetenskaper
Doktorand: Louise Selga louise.selga@slu.se
Akademisk handledare: Roger Andersson roger.andersson@slu
Industriell handledare: Christian Malmberg christian.malmberg@lantmannen.com

Bröd i ett bageri.Bröd i ett bageri.

Nordic Beet Research
Längre lagring och mindre förlust av sockerbetor
Sockerbetor i Sverige kan lagras efter skörd i fältet från mitten av november till början av februari. Termodynamik av lagring och nivåerna av mekanisk skada på rödbetorna är de viktigaste drivkrafterna för förlust och parametrar efter skörden som jordbrukarna kan hantera. Detta doktorandprojekt använder kontrollerade prövningar och systemmodellering för att studera dessa aspekter och hur de interagerar med de fysiologiska och hanteringsaspekterna av sockerbetaproduktion.

Här hittar du halvtispresentationen.

https://www.researchgate.net/project/Best-practice-for-long-term-field-storage-of-sugar-beet-under-Nordic-climate-conditions

SLU Institutionen för biosystem och teknologi
Doktorand: William English william.english@slu.se
Akademisk handledare: Håkan Asp hakan.asp@slu.se
Industriell handledare: Joakim Ekelöf je@nbrf.nu

Penetrometer i ett laboratorium i IfZ-Göttingen (Tyskland).Penetrometer i ett laboratorium i IfZ-Göttingen (Tyskland).

Kontrollerad ventilationsförsöksanläggning vid Nordic Beet Research Foundation.Kontrollerad ventilationsförsöksanläggning vid Nordic Beet Research Foundation.

Handhållen penetrometer i ett sockerbetsfält.Handhållen penetrometer i ett sockerbetsfält.

Norrmejerier
Laktobacillernas ursprung och förekomst i ostens värdekedja
Laktobaciller är centrala för smakutvecklingen hos många lagrade ostar. Hur deras förekomst och funktion i mjölkråvara och ost påverkas av olika faktorer på gården, såsom val av foderväxter, foderkonservering, stallmiljö och mjölkningssystem är emellertid lite studerat. I projektet vill vi följa laktobacillernas väg från gård till ost med målet att långsiktigt öka lönsamheten hos mjölkproducenter och mejerier genom bättre kvalitetsstyrning i hela värdekedjan.

SLU Institutionen för molekylära vetenskaper
Doktorand: Thomas Eliasson Thomas.Eliasson@norrmejerier.se
Akademisk handledare: Åse Lundh ase.lundh@slu.se
Industriell handledare: Karin Hallin Saeden
karin.hallin-saeden@norrmejerier.se

VikingGenetics
DNA-Tinder ko - ett program för selektion och matchning
Projektet syftar till att ta fram ett hjälpmedel för avel på besättningsnivå. DNA-information är billigt att ta fram för enskilda individer och kan användas för att selektera rekryteringsdjur. Dessutom kan DNA-information användas för att kontrollera förekomsten av genetiska defekter och kontrollera inaveln i besättningen. Matchning på DNA-nivå är huvudsyftet med projektet.

Läs intervju med doktorand Christian Bengtsson på VikingGenetics i Husdjursgenetikens årsbok, sid 14. 

SLU Institutionen för husdjursgenetik
Doktorand: Christian Bengtsson ChBen@VikingGenetics.com
Akademisk handledare: Erling Strandberg erling.strandberg@slu.se
Industriell handledare: Jørn Rind Thomasen jorn.rthomasen@qgg.au.dk

Äppelriket
Svenska äpplen året om genom ny lagringsteknik
Årligen konsumerar vi ca 110 miljoner kg äpplen i Sverige. Endast 33% (2016) av dem var svenska och det finns en stor potential för att öka produktionen av svenska äpplen. För att lyckas med detta krävs mer forskning om efterskördsperioden (postharvest). Svensk fruktodling består till största delen av unika sorter. Dessa kräver specifika lagringsparametrar för att bibehålla sin kvalitet under lagringen.

SLU Institutionen för växtförädling
Doktorand: Joakim Sjöstrand Joakim.Sjostrand@slu.se
Akademisk handledare: Marie Olsson marie.olsson@slu.se
Industriell handledare: Henrik Stridh henrik@appelriket.se

Lantmännen
Fraktionering av vetekli för att skapa funktionella ingredienser
Vetekli är en viktig agroindustriell biprodukt av mjölmalning. Det används huvudsakligen till djurfoder och bioenergiproduktion men innehåller även en stor mängd näringsämnen och polymerer som också kan användas i livsmedels-
applikationer. Arabinoxylan (AX) är en hemicellulosa, rikligt förekommande i vetekli och en viktig komponent i bakade produkter. Dessutom kan AX potentiellt ha näringsfunktionalitet eftersom fibrer med hög viskositet som AX visats ha hälsofrämjande egenskaper i mag-tarmkanalen. Dock är AX inbäddad i en komplex cellväggmatris vilket gör det svårt att extrahera effektivt från kli utan att kompromissa med dess egenskaper i förhållande till dess molekylvikt och feruloylering.

Syftet med detta doktorandprojekt är att fraktionera vetekli i industriell skala och att optimera denna process för att generera AX med olika egenskaper. Extraktionsutbytet av AX maximeras genom att kombinera nya förbehandlingar, t.ex. pulsat elektriskt fält, med olika extraktionsmetoder. AX egenskaper och funktionalitet kommer också att karakteriseras först i modellsystem och sedan i livsmedelsapplikationer. Råmaterial och processförhållanden förväntas påverka både funktionella egenskaper hos fraktioner och deras funktionalitet i livsmedelsprodukter. Extraherad AX förväntas ge funktionella egenskaper i olika livsmedel, till exempel bättre bakningsegenskaper och längre hållbarhet i bröd.

Detta projekt förväntas leda till användningen av en malningsbiprodukt som en funktionell livsmedelsingrediens. Därmed kan även spannmålsproduktionens hållbarhet förbättras. Även näringsmässigt fördelaktiga komponenter av vetekli som för närvarande går förlorade vid malning till foder- och bioenergiproduktion kommer att återföras till mänsklig konsumtion. Att använda kli för livsmedelsproduktioner kommer också att öka värdet på denna tidigare billiga sidoström.

SLU Institutionen för molekylära vetenskaper 
Doktorand:
Akademisk handledare:
Industriell handledare: 

Aktiviteter inom LivsID-programmet

Våren 2020
Även om Coronapandemin påverkar mer eller mindre alla aspekter av vårt dagliga liv fortsätter doktorandprogrammet. Vissa näringsstudier som inkluderar test på konsumenter var tvungna att skjutas upp. Men i dessa fall har alternativa experiment utförts. Tyvärr var vi tvungna att avbryta vårt planerade vårmöte och studiebesök på Viking Genetics för att undvika risk för spridning av viruset. Förmodligen kommer vi inte heller att kunna träffas personligen på hösten, men vi kommer att ha vårt årsmöte online.

Trots alla svårigheter har vi redan våra första viktiga resultat i LivsID-projektet: de två första publikationerna! Gratulationer går till Christian Bengtsson (Viking Genetics) och Ludwig Lundqvist (BioGaia). Gratulationerna inkluderar naturligtvis även de industriella och akademiska handledarna.

Det finns också många aktiviteter i de andra projekten. I vissa fall krävs omfattande provsamling för att få de första publicerbara resultaten.

Vi ser fram emot halvtidsseminarierna för projekten, som troligen kommer att pågå från hösten 2020 till våren 2021.

Publikationer
Bengtsson C, Ståhlhammar H, Eriksson S, Fikse WF (2020) Association of genomically enhanced and parent average breeding values with cow performance in Nordic dairy cattle. Journal of Dairy Science 103, 6383- 6391. https://doi.org/10.3168/jds.2019-17963

Forsberg MM, Björkander S, Pang Y, Lundqvist L, Ndi M, Ott M, Buesa Escriba I, Jaeger MC, Roos S, Sverremark- Ekström E (2019) Extracellular membrane vesicles from Lactobacilli dampen IFN-g responses in a monocyte- dependent manner. Scientific Reports 9, 17109. https://doi.org/10.1038/s41598-019-53576-6

 

4 oktober 2019 – Årsmöte i Alnarp
För vårt första årsmöte i programmet, samlades vi den 4 oktober på SLU:s campus i Alnarp. Doktoranderna presenterade sina projekt och deltagarna fick en överblick om utvecklingen av forskningen inom LivsID. Mats Larsson presenterade livsmedelsinriktade forskning inom Lantmännen – en av de stora livsmedelsföretagen i Sverige och partner inom LivsID.

3 oktober 2019 – Besök hos Äppelriket i Kivik
Den 3 oktober gjorde vi en exkursion till Äppelriket som är en sammanslutning av flera små och medelstora producenter. De delar på en logistiklösningar som transport och lagring. Vi besökte en äppleplantering och fick en bra bild av det moderna äppelproduktion i Sverige. Äpplen måste hanteras på ett noggrant sätt, för att redan på fältet och under skörden minimera infektionsrisken med skadesvampar.

Senare fick vi se packningsstationen av äppelriket. Mycket av industridoktorand- projektet vid äppelriket, som Joakim Sjöstrand håller i, handlar om förpackning och lagring. En av de största utmaningar inom äppleproduktionen är lagring, så att äpplen kan säljas lång tid efter skörden.

Exkursionen avslutades med ett besök av äppelmarknaden i Kivik där mycket av äpple- och fruktodlingen från Skåne visades upp. Man kunde självklart också handla lokala produkter. Äppeltavlan – ett konstverk som årligen produceras bara av äpplen från regionen – var intressant att se.

22 maj 2019 – Besök hos DeLaval
Den 22 maj besökte vi DeLavals anläggning i Tumba. Vi fick en insyn i deras historia och syn på livsmedelsproduktion, produktion av mjölkningsrobotarna och deras användning på Hamra gård.

Vi fick också en presentation av industridoktoranden John Bonestroo hos DeLaval om sitt projekt och av industripartnerns handledare, Ilka Klaas, om hur projektet interagerar med utvecklingen av hela företaget. Projektet handlar om att ta fram en smart beslut- & stödsystem baserad på sensorteknik för att identifiera risken för kossorna att utveckla mastitis. En bra och tidig riskbedömning kan hjälpa bönderna att använda rätt behandling och sänka kostnader under produktionen. Det kan även minska användningen av antibiotika i djurproduktionen. 


27 september 2018 – Kick-off
Den 27 september arrangerades en kick-off som startskott för LivsID-programmet.

Urvalsprocess, avtal, ekonomi och andra formalia

Generell översikt

De nya industridoktoranderna inom programmet LivsID fokuserar på projekt och frågeställningar som initierats av företag, organisationer, myndigheter och andra intressenter inom livsmedelsområdet.

Doktoranderna är anställda hos sin arbetsgivare och ägnar sig åt ordinarie arbetsuppgifter på 20 procent under forskarstudierna vid SLU. Doktorandstudierna bedrivs under fem år på 80 procent med start hösten 2018.

30 ansökningar kom in under hösten 2017 och av dessa bjöds 22 in för ytterligare presentation vid ett seminarium den 6/12. Beslut om vilka 15 som gick vidare i urvalsprocessen togs 15 december.

Av de 15 förslagen har tio bedömts bäst uppfylla kriterierna. Bedömningen gjordes av SLU:s samverkansgrupp inom livsmedelsområdet med faktultetsrepresentanter från NJ-, VH- och LTV-fakulteterna. Samma kriterier användes som vid tidigare bedömningar, men denna gång med större fokus på den individuella studieplanen.

Avtal och ekonomi

Innan projekten börjades reglerades detaljerna om ekonomi, rättigheter, organisation, handledning, arbetsmiljöansvar etc. i ett avtal mellan företagen och SLU. Doktorandens arbetsgivare får ett anslag från SLU på 500 000 kr per år under tre år som ersättning för doktorandens medverkan i SLU:s forskning om forskarstudierna bedrivs i tänkt omfattning och enligt plan.

Kostnader för huvudhandledare vid SLU och upp till 20 000 kr per år för omkostnader i form av försök och laborationer etc., lokaler vid SLU samt kontorsbasservice täcks av SLU.

Kostnader för resor, traktamenten, konferensavgifter, kursavgifter etc. täcks av arbetsgivaren inom en ram som kommer att bestämmas i avtalet.

Immateriella rättigheter

Hanteringen av de immateriella rättigheterna för forskningsresultaten, t.ex. upphovsrätt och patenträtt, ska följa gällande regler på arbetsmarknaden och inom universiteten. Eventuella avvikande detaljer och förtydliganden kommer att regleras i avtalet.​

Handledning och organisation

SLU tillhandahåller huvudhandledare och minst en biträdande handledare. Arbetsgivaren tillhandahålla minst en partshandledare (som kan vara biträdande handledare om hen har doktorsexamen). Båda parter tillhandahåller för avhandlingsprojektet nödvändig utrustning, infrastruktur etc. Omfattning m.m. specificeras i avtalet.

Doktorandens intressen både inom den ordinarie arbetsplatsen och inom forskarutbildningen diskuteras och tillvaratas av en grupp som består av doktoranden, huvudhandledaren, prefekten för institutionen där doktoranden är antagen till forskarutbildning, närmaste chef på ordinarie arbetsplats samt studierektor för LivsID (som är sammankallande). Där så är relevant kommer doktoranderna att knytas till den nationella forskarskolan LiFT.

Samverkan mellan forskningen vid SLU och arbetsgivaren ska utvecklas i görligaste mån under forskarutbildningstiden. Industridoktoranden ska inte ha huvudansvaret för att utveckla dialogen utan det ska ligga hos någon annan hos arbetsgivaren tillsammans med SLU:s studierektor för LivsID. Aktiviteterna riktas till andra anställda hos arbetsgivaren.

Senaste nytt

Tinder for cows - pressmeddelande
Ett pressmeddelande om "Tinder for cows" har gått ut och Veterinärmagazinet har redan skrivit en artikel


Årsmöte - torsdag 10 dec 2020
Välkomna på årsmöte. Här hittar du schemat för mötet.
Kontakta Volkmar Passoth för att få zoom-länken till mötet.
e-post: volkmar.passoth@slu.se
tel: 018-67 33 80 


Research Gate
Vi har nu etablerat ett projekt i Research Gate där du kan hitta de publikationer som genereras inom ramen för LivsID-projektet.

Halvtidspresentation
William English på SLU i Alnarp hade nyligen sin halvtidspresentation. I hans projekt studeras parametrar för lagring av sockerbetor, med det slutliga målet att minska de totala sockerförlusterna under lagring under nuvarande och framtida lagringsscenarier. Länken mellan sockerbetarnas mekaniska egenskaper och graden av skada och lagringsförluster studerades som en del av ett internationellt samarbete, där starkare rödbetor i allmänhet lider mindre skada under skörd och hantering och i slutändan mindre lagringsförluster. Pågående arbete tittar på termodynamiken hos sockerbets-klämmor och i synnerhet luftens rörelse med hjälp av datormodellering och kontrollerade försök med fokus på torkningseffekter av olika luftmängder.
Se hans presentation här.

De första publikationerna är ute nu! Grattis till Christian Bengtsson och Ludwig Lundqvist, handledarna och hela teamet!

  • Bengtsson C, Ståhlhammar H, Eriksson S, Fikse WF (2020) Association of genomically enhanced and parent average breeding values with cow performance in Nordic dairy cattle. Journal of Dairy Science 103, 6383- 6391. https://doi.org/10.3168/jds.2019-17963
  • Forsberg MM, Björkander S, Pang Y, Lundqvist L, Ndi M, Ott M, Buesa Escriba I, Jaeger MC, Roos S, Sverremark- Ekström E (2019) Extracellular membrane vesicles from Lactobacilli dampen IFN-g responses in a monocyte- dependent manner. Scientific Reports 9, 17109. https://doi.org/10.1038/s41598-019-53576-6

 

Fakta:
  • LivsID är ett industri-doktorandprogram, som ägnar sig åt forskning och utbildning inom livsmedelsrelaterade ämnen. Programmet initierades med stöd av regeringen som en del av den nationella livsmedelsstrategin.
  • Programmet har upprättats under hösten 2018 med initialt 10 projekt. Ytterligare ett projekt är associerat.
  • Programmet pågår i Alnarp, Umeå och Uppsala. Det involverar nio företag och sju avdelningar vid SLU.
  • Hitta publikationer från programmet här: https://www.researchgate.net/project/LivsID-A-Swedish-program-of-industry-PhD-students-in-food-related-research

Frågor besvaras av

Volkmar Passoth är handläggare för LivsID

Sidansvarig: rebecca.rikner@slu.se