Industridoktorander inom livsmedelsområdet (LivsID)

Senast ändrad: 04 februari 2020

Från och med hösten 2018 har SLU på regeringens uppdrag upprättat ett program för tio industridoktorander inom livsmedelsområdet (LivsID). Satsningen görs inom ramen för den nationella livsmedelsstrategin.

Många intressanta projekt föreslogs av företag och SLU-forskare, och tyvärr kunde inte alla få stöd. Efter urval av tio projekt tillkom ett som finansierades av Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. LivsID omfattar totalt elva projekt.

Industridoktorander är anställda hos det företag där projektet har sin hemmavist. De ägnar sig åt akademisk forskning och utbildning till största delen av deras arbetstid. Forskning drivs inom livsmedelsrelaterad tillämpad områden.

Doktoranderna har etablerats i sina akademiska arbetsgrupper och sina företag. Genom LivsIDs aktiviteter interagerar de också med varandra och skapar ett nätverk mellan akademi och de olika företagen. Det visar sig redan nu att programmet är en stor succé.

Branschens utmaningar

Livsmedelssektorn i Sverige står inför en rad utmaningar. Det gäller att producera hållbart och klimatsmart, minska användning av fossila råvaror samt minska matsvinnet. Livsmedel ska vara hälsosamma och nyttiga. Användning av antibiotika och herbicider ska minimeras samtidigt som produktionen inte ska minska biodiversiteten. Parallellt måste Sveriges livsmedelsindustri vara konkurrenskraftig på den internationella marknaden.

För att lösa dessa utmaningar behövs högkvalificerade människor som har en utmärkt förmåga att lösa problem, som kan sätta sig in olika företags- & samhällsprocesser, och som har ett brett nätverk.

Industridoktorander med sin omfattande akademiska utbildning och med förankring i företagsvärlden, har stor potential att blir framtidens ledare inom livsmedelsindustrin.

Doktorandprojekt inom programmet

BioGaia
Produktion av potenta probiotiska bakterier
Probiotika har en stor potential att förebygga och behandla sjukdomar hos människor och djur men det saknas en helhetsbild över hur industriell produktion påverkar den probiotiska effekten. Projektet kommer ge svar på hur mjölksyrabakterier bygger upp sin stresstolerans och bioaktivitet samt hur olika produktionsparameter kan användas för att designa BioGaia´s framtida innovativa produkter.
sr@biogaia.se (Stefan Roos)
sebastian.hakansson@slu.se

DeLaval
Hantering av kor med mastit i automatiska mjölkningssystem
Många mjölkkor drabbas av mastit, vilket medför kostnader för lantbrukaren. Höga celltal är vanligare i AMS och leder till sämre mjölkkvalitet. Den stora utmaningen är att ge kon rätt behandling och samtidigt minimera behov av antibiotika och risk för antibiotikaresistens. Sensorer kan upptäcka kor med mastit, men det vetenskapliga underlaget om hur dessa kor ska hanteras brister, vilket detta projekt ska råda bot på.
charlotte.hallensandgren@delaval.com
ulf.emanuelsson@slu.se

Fazer
Fermented Grains and gut-brain-axis, with av twist of personalized nutrition and consumer perception
Can we personalize nutrition recommendations, and in extension food products on the market? The food we eat affect our brain via the microbiota and gut-brain-axis. Rye and oats are rich in dietary fibre and polyphenols, components known to affect gut microbiota. An interesting approach is to investigate how fermented grains and fibres affect microbiota, and how to apply this to personal dietary advices. Also, the consumer perception on the subjects needs exploration.
ulrika.gunnerud@fazer.com
roger.andersson@slu.se

Kronfågel
Minska antalet campylobacter och andra sjukdomsframkallande bakterier på den konsumentfärdiga kycklingen
Svensk kycklingproduktion utmanas när efterfrågan på kyckling ökar samtidigt som kyckling har satts i samband med sjukdomsutbrott hos konsumenten. I projektet kommer produktionen och slakten att detaljstuderas för att hitta lösningar som kan reducera mängden sjukdomsframkallande bakterier. Detta kommer leda till minskade halter av sjukdomsframkallande och livsmedelsförstörande bakterier på kycklingen. Projektet kommer att bedrivas av Kronfågel och SLU.
christian.gylche@kronfagel.se
ingrid.hansson@slu.se

Lantmännen
Framtidens foder och framtidens fordervärderare för en konkurrenskraftig mejeriindustri och växtförädling
Ökad användning av inhemskt foder är strategiskt viktigt för en hållbar utveckling av svensk mjölkproduktion. Projektmålet är att bidra till ökad kunskap och förståelse om vallens fodervärde. Vi tror att ligninets uppbyggnad i olika vallväxter kan förklara skillnader i fodereffektivitet. Kunskapen blir viktig i framtidens växtförädling, foderutveckling och i konkreta råd till mjölkproducenterna.
par-johan.loof@lantmannen.com
elisabeth.nadeau@slu.se

Lantmännen
Mjölkvalitet för bageri
Målet är att optimera vetemjöls baktekniska kvalitet och att finna effektivare metoder för att mäta detta.En vetedeg är en komplex struktur vars egenskaper styrs av olika delar såsom: proteinets sammansättning, polära lipider, mjöls vattenupptagande och vattenhållande förmåga, andel lösliga arabinoxylaner, mm. Idag görs ca 19 analyser av mjölet men trots det nås inte alltid önskvärd degkvalitet. Idén är att med bl. a. metabolomik hitta relevanta kvalitetsmått.
christian.malmberg@lantmannen.com
roger.andersson@slu.se

Nordic Beet Research
Förlängd lagringstid och minskade lagringsförluster i rotfrukter och knölar
EIP projektet skall genom ett innovativt lagringskoncept möjliggöra långtidslagring med minimala förluster av rotfrukter i fält. Detta ger t.ex. socker- och stärkelseindustrin möjlighet till bättre fabriksutnyttjande samtidigt som det ger lantbrukaren en säkrare lagring och ett större netto på sin odling, vilket sammantaget ger en förbättrad hållbarhet för produktionen.
je@nbrf.nu (Joakim Ekelöf)
hakan.asp@slu.se

Norrmejerier
Laktobacillernas ursprung och förekomst i ostens värdekedja
Laktobaciller är centrala för smakutvecklingen hos många lagrade ostar. Hur deras förekomst och funktion i mjölkråvara och ost påverkas av olika faktorer på gården, såsom val av foderväxter, foderkonservering, stallmiljö och mjölkningssystem är emellertid lite studerat. I projektet vill vi följa laktobacillernas väg från gård till ost med målet att långsiktigt öka lönsamheten hos mjölkproducenter och mejerier genom bättre kvalitetsstyrning i hela värdekedjan.
karin.hallin-saeden@norrmejerier.se
ase.lundh@slu.se

VikingGenetics
DNA-Tinder ko - ett program för selektion och matchning
Projektet syftar till att ta fram ett hjälpmedel för avel på besättningsnivå. DNA-information är billigt att ta fram för enskilda individer och kan användas för att selektera rekryteringsdjur. Dessutom kan DNA-information användas för att kontrollera förekomsten av genetiska defekter och kontrollera inaveln i besättningen. Matchning på DNA-nivå är huvudsyftet med projektet.
HASTA@vikinggenetics.com (Hans Stålhammar)
erling.strandberg@slu.se

Äppelriket
Svenska äpplen året om genom ny lagringsteknik
Årligen konsumerar vi ca 110 miljoner kg äpplen i Sverige. Endast 33% (2016) av dem var svenska och det finns en stor potential för att öka produktionen av svenska äpplen. För att lyckas med detta krävs mer forskning om efterskördsperioden (postharvest). Svensk fruktodling består till största delen av unika sorter. Dessa kräver specifika lagringsparametrar för att bibehålla sin kvalitet under lagringen.
henrik@appelriket.se (Henrik Stridh)
marie.olsson@slu.se

Aktiviteter inom LivsID-programmet

4 oktober 2019 – Årsmöte i Alnarp
För vårt första årsmöte i programmet, samlades vi den 4 oktober på SLU:s campus i Alnarp. Doktoranderna presenterade sina projekt och deltagarna fick en överblick om utvecklingen av forskningen inom LivsID. Mats Larsson presenterade livsmedelsinriktade forskning inom Lantmännen – en av de stora livsmedelsföretagen i Sverige och partner inom LivsID.

3 oktober 2019 – Besök hos Äppelriket i Kivik
Den 3 oktober gjorde vi en exkursion till Äppelriket som är en sammanslutning av flera små och medelstora producenter. De delar på en logistiklösningar som transport och lagring. Vi besökte en äppleplantering och fick en bra bild av det moderna äppelproduktion i Sverige. Äpplen måste hanteras på ett noggrant sätt, för att redan på fältet och under skörden minimera infektionsrisken med skadesvampar.

Senare fick vi se packningsstationen av äppelriket. Mycket av industridoktorand- projektet vid äppelriket, som Joakim Sjöstrand håller i, handlar om förpackning och lagring. En av de största utmaningar inom äppleproduktionen är lagring, så att äpplen kan säljas lång tid efter skörden.

Exkursionen avslutades med ett besök av äppelmarknaden i Kivik där mycket av äpple- och fruktodlingen från Skåne visades upp. Man kunde självklart också handla lokala produkter. Äppeltavlan – ett konstverk som årligen produceras bara av äpplen från regionen – var intressant att se.

22 maj 2019 – Besök hos DeLaval
Den 22 maj besökte vi DeLavals anläggning i Tumba. Vi fick en insyn i deras historia och syn på livsmedelsproduktion, produktion av mjölkningsrobotarna och deras användning på Hamra gård.

Vi fick också en presentation av industridoktoranden John Bonestroo hos DeLaval om sitt projekt och av industripartnerns handledare, Ilka Klaas, om hur projektet interagerar med utvecklingen av hela företaget. Projektet handlar om att ta fram en smart beslut- & stödsystem baserad på sensorteknik för att identifiera risken för kossorna att utveckla mastitis. En bra och tidig riskbedömning kan hjälpa bönderna att använda rätt behandling och sänka kostnader under produktionen. Det kan även minska användningen av antibiotika i djurproduktionen. 


27 september 2018 – Kick-off
Den 27 september arrangerades en kick-off som startskott för LivsID-programmet.

Urvalsprocess, avtal, ekonomi och andra formalia

Generell översikt

De nya industridoktoranderna inom programmet LivsID fokuserar på projekt och frågeställningar som initierats av företag, organisationer, myndigheter och andra intressenter inom livsmedelsområdet.

Doktoranderna är anställda hos sin arbetsgivare och ägnar sig åt ordinarie arbetsuppgifter på 20 procent under forskarstudierna vid SLU. Doktorandstudierna bedrivs under fem år på 80 procent med start hösten 2018.

30 ansökningar kom in under hösten 2017 och av dessa bjöds 22 in för ytterligare presentation vid ett seminarium den 6/12. Beslut om vilka 15 som gick vidare i urvalsprocessen togs 15 december.

Av de 15 förslagen har tio bedömts bäst uppfylla kriterierna. Bedömningen gjordes av SLU:s samverkansgrupp inom livsmedelsområdet med faktultetsrepresentanter från NJ-, VH- och LTV-fakulteterna. Samma kriterier användes som vid tidigare bedömningar, men denna gång med större fokus på den individuella studieplanen.

Avtal och ekonomi

Innan projekten börjades reglerades detaljerna om ekonomi, rättigheter, organisation, handledning, arbetsmiljöansvar etc. i ett avtal mellan företagen och SLU. Doktorandens arbetsgivare får ett anslag från SLU på 500 000 kr per år under tre år som ersättning för doktorandens medverkan i SLU:s forskning om forskarstudierna bedrivs i tänkt omfattning och enligt plan.

Kostnader för huvudhandledare vid SLU och upp till 20 000 kr per år för omkostnader i form av försök och laborationer etc., lokaler vid SLU samt kontorsbasservice täcks av SLU.

Kostnader för resor, traktamenten, konferensavgifter, kursavgifter etc. täcks av arbetsgivaren inom en ram som kommer att bestämmas i avtalet.

Immateriella rättigheter

Hanteringen av de immateriella rättigheterna för forskningsresultaten, t.ex. upphovsrätt och patenträtt, ska följa gällande regler på arbetsmarknaden och inom universiteten. Eventuella avvikande detaljer och förtydliganden kommer att regleras i avtalet.​

Handledning och organisation

SLU tillhandahåller huvudhandledare och minst en biträdande handledare. Arbetsgivaren tillhandahålla minst en partshandledare (som kan vara biträdande handledare om hen har doktorsexamen). Båda parter tillhandahåller för avhandlingsprojektet nödvändig utrustning, infrastruktur etc. Omfattning m.m. specificeras i avtalet.

Doktorandens intressen både inom den ordinarie arbetsplatsen och inom forskarutbildningen diskuteras och tillvaratas av en grupp som består av doktoranden, huvudhandledaren, prefekten för institutionen där doktoranden är antagen till forskarutbildning, närmaste chef på ordinarie arbetsplats samt studierektor för LivsID (som är sammankallande). Där så är relevant kommer doktoranderna att knytas till den nationella forskarskolan LiFT.

Samverkan mellan forskningen vid SLU och arbetsgivaren ska utvecklas i görligaste mån under forskarutbildningstiden. Industridoktoranden ska inte ha huvudansvaret för att utveckla dialogen utan det ska ligga hos någon annan hos arbetsgivaren tillsammans med SLU:s studierektor för LivsID. Aktiviteterna riktas till andra anställda hos arbetsgivaren.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

LivsID, industridoktorandprogrammet, informerar med ett digitalt nyhetsbrev några gånger per år. Genom att prenumerera på nyhetsbrevet får du information om vad som händer inom doktorandprogrammet, både inför att det startar och under tiden det pågår. Registrera dig här om du vill prenumerera på nyhetsbrevet.

Våra nyhetsbrev publiceras även på en webbsida.
Läs nyhetsbreven här


Frågor besvaras av

Volkmar Passoth är handläggare för LivsID

Sidansvarig: rebecca.rikner@slu.se