Ny sökning
BI1300

Samhällsaspekter av vilt- och fiskförvaltning

Human Dimensions of Fish and Wildlife Management
Efter denna kurs kommer du att vara väl förtrogen med den mång- och tvärvetenskapliga bakgrunden inom mänskliga aspekter ("human dimensions") och vara väl förtrogen med samhällsvetenskapliga aspekter som präglar aktuella frågor i styrning och förvaltning av naturresurser. Kursen inkluderar undervisning som rör mänskliga värderingar av natur, vilt- och fiskresursen, konfliktmönster och tillämpad konflikthantering samt kritisk granskning av data som visar hur människor värderar naturresurser och miljökommunikation.

Dear new student,

Welcome to the Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies and to our course Human Dimensions of Fish and Wildlife Management! Our goal is to ensure that you will have a useful and productive time at SLU, and we hope that you will enjoy your course period with us.

SLU has decided that the Covid-19 related instructions for teaching that have applied during the 2020 autumn semester are extended and will also apply during the 2021 spring semester. This means that all teaching within 'Human Dimensions of Fish and Wildlife Management' will take place online (via Zoom & Canvas).

All students that are admitted to the course have receive more information via e-mail. Please contact me if you are registered to the course, but have not received e-mails from me.

Looking forward to meeting you all next week!

Best regards,

Sabrina Dressel

(Course leader)

Kursvärderingen är ännu inte aktiverad

Kursvärderingen är öppen mellan 2021-03-16 och 2021-04-06

Andra kursvärderingar för BI1300

Läsåret 2019/2020

Samhällsaspekter av vilt- och fiskförvaltning (BI1300-30030), Umeå 2020-01-20 - 2020-03-24

Läsåret 2018/2019

Samhällsaspekter av vilt- och fiskförvaltning (BI1300-30030), Umeå 2019-01-21 - 2019-03-25

BI1300 Samhällsaspekter av vilt- och fiskförvaltning, 15,0 Hp

Human Dimensions of Fish and Wildlife Management

Kursplan fastställd

2018-11-15

Ämnen

Biologi Skogsvetenskap

Utbildningens nivå

Avancerad nivå

Fördjupning

Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (A1N)

Betygsskala

5 / 4 / 3 / U Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som redovisas i bilaga till kursplanen. Aktuell information om betygskriterier ska finnas tillgänglig senast vid kursstart.

Språk

Engelska

Förkunskapskrav

Kunskaper motsvarande 120 hp på grundnivå inklusive
- 60 hp biologi eller
- 60 hp naturresursförvaltning eller
- 60 hp skogsvetenskap eller
- 60 hp miljövetenskap eller
- 60 hp statsvetenskap eller
- 60 hp sociologi eller
- 60 hp kulturgeografi
samt
- Engelska 6.

Mål

Syftet med kursen är att studenten ska vara väl förtrogen med den mång- och tvärvetenskapliga bakgrunden inom mänskliga aspekter och vara väl förtrogen med samhällsvetenskapliga aspekter som präglar aktuella frågor i hållbar styrning och förvaltning av naturresurser.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- Redogöra för mänskliga aspekter, human dimensions, inblandade i förvaltning av naturresurser
- Inkludera mänskliga värderingar av natur, vilt- och fiskresursen.
- Identifiera grundläggande konfliktmönster och tillämpa konflikthantering.
- Kritiskt granska kvalitativa och kvantitativa data som visar hur människor värderar naturresurser.
- Redogöra för och diskutera miljökommunikation.
- Avgöra när en specialist på mänskliga aspekter för naturresurser bör kontaktas.

Innehåll

Kursen är om hållbar förvaltning av naturresurser, särskilt vilt och fisk. Utgångspunkten är samhällets syn på naturresurser. Fokus är på den tvär- och mångvetenskapliga grunden till olika förvaltningsformer, varför och hur människor värderar vilt och fisk, hur samhället påverkar naturresurserna, naturresursekonomi, konflikthantering och miljökommunikation. Studenterna lär sig också att värdera kvalitativa och kvantitativa samhällsvetenskapliga metoder som används när naturresursers nyttjande studeras.
För att uppfylla lärandemålen kan föreläsningar, seminarier, övningar, rollspel, gruppövningar, studiebesök och litteraturstudier ges, vissa av dessa kan vara obligatoriska. Studenten kommer att genomföra ett projektarbete som redovisas skriftligen och vid ett seminarium.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Godkänd skriftlig tentamen och godkänt deltagande i obligatoriska moment.
  • Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
  • Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
  • Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
  • För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Övriga upplysningar

  • Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle som studenten blivit antagen till och registrerad på.
  • Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Ytterligare information

Kursen är samplanerad med och ingår i masterprogrammet - Skötsel av fisk- och viltpopulationer men är öppen för andra studenter.

SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Många av våra kurser behandlar kunskaper och färdigheter som bidrar positivt till miljön. För att stärka detta ytterligare har vi specifika miljömål för utbildningen. Studenterna är välkomna att ge förslag på åtgärder i kursens upplägg och genomförande som leder till förbättringar för miljön. För mer information se SLUs hemsida, www.slu.se

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för vilt, fisk och miljö

Kompletterande uppgifter

Fastställd av: Programnämnden för utbildning inom skog (PN - S)
Biologiområde: Ekologi
Ersätter: BI1222

Date

Examination element (Written and/or Oral tasks)

% of grade

Interactive moments in the course

22/01

Workshop: Social-ecological systems analysis (O)

2

26/01

Workshop: Good governance (paper seminar) (O)

3

02/02

Role play I (O)

3

05/02

Workshop: Attitudes and Fixes (O)

3

09/02

Discussion: Monetary valuation methods (O)

2

15-18/02

Case work (O)

6

19/02

Workshop: Presenting results of case analysis (W+O)

4

23-25/02

Group assignment & presentation of Communication Plans (O)

3

28/02

Written reflection on communication topic (W)

2

01/03

Role Play II (O)

1

02/03

Workshop: Understanding and managing conservation conflicts (O)

3

08/03

Workshop: Ontology, epistemology & philosophical perspective (W+O)

4

12/03

Workshop: Evaluating qualitative and quantitative methods (O)

2

Individual project work

31/01, 28/02, 11/03

Peer-review for another students project work (W)

12

15-17/03

Project presentation (O)

20

23/03

Project report (W)

30
1) Human Dimensions of Wildlife Management (2nd Edition)
Författare: Daniel J. Decker, Shawn J. Riley, William F. Siemer
ISBN: ISBN-10: 1421406543 ISBN-13: 978-1421406541
2) Navigating Environmental Attitudes
Författare: Thomas A. Heberlein
ISBN: ISBN-10: 0199773335 ISBN-13: 978-0199773336
3) Scientific articles
Kommentar: 1. Johansson, M., Dressel, S., Kvastegård, E., Ericsson, G., Fischer, A., Kaltenborn, B., Vaske, J. & Sandström, C. (2016). Describing Human-Wildlife Interaction from a European Perspective. Human Dimensions of Wildlife, 21(2), 158-168. 2. Bennett, N.J.; Roth, R.; Klain, S.C.; Chan, K.; Christie, P.; Clark, D.A.; Cullman, G.; Curran, D.; Durbin, T.J.; Epstein, G., et al. (2017). Conservation social science: Understanding and integrating human dimensions to improve conservation. Biological Conservation, 205, 93-108. 3. Ostrom E (2009) A General Framework for Analyzing Sustainability of Social-Ecological Systems. Science 325(5939):419-422 4. The Sustainable Development Goals Report 2019 (scan page 4-21). Available in Canvas, or HERE 5. Hunt, L. M., et al. (2013). "Illustrating the critical role of human dimensions research for understanding and managing recreational fisheries within a social-ecological system framework." Fisheries Management and Ecology 20(2-3): 111-124. 6. Dressel, S.; Ericsson, G.; Sandström, C. (2018). Mapping social-ecological systems to understand the challenges underlying wildlife management. Environmental Science & Policy, 84, 105-112, https://doi.org/10.1016/j.envsci.2018.03.007. 7. Decker, D., Smith, C., Forstchen, A., Hare, D., Pomeranz, E., Doyle?Capitman, C., ... & Organ, J. (2016). Governance principles for wildlife conservation in the 21st century. Conservation Letters, 9(4), 290-295. 8. Lockwood, M.; Davidson, J.; Curtis, A.; Stratford, E.; Griffith, R. (2010). Governance Principles for Natural Resource Management. Soc. Nat. Resour., 23, 986-1001, doi:10.1080/08941920802178214. 9. Rist L, Felton A, Samuelsson L, Sandström C, & Rosvall O (2013) A new paradigm for adaptive management. Ecology & society 18(4):63-. 10. Hasselman, L. (2017). Adaptive management intentions with a reality of evaluation: Getting science back into policy. Environmental Science & Policy 2017, 78, 9-17, https://doi.org/10.1016/j.envsci.2017.08.018. 11. Dressel, S.; Ericsson, G.; Johansson, M.; Kalén, C.; Pfeffer, S.E.; Sandström, C. (2020). Evaluating the outcomes of collaborative wildlife governance: The role of social-ecological system context and collaboration dynamics. Land Use Policy, 99, 105028, https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2020.105028. 12. Madsen, J., Williams, J. H., Johnson, F. A., Tombre, I. M., Dereliev, S., & Kuijken, E. (2017). Implementation of the first adaptive management plan for a European migratory waterbird population: The case of the Svalbard pink-footed goose Anser brachyrhynchus. Ambio, 46(2), 275-289. https://link.springer.com/article/10.1007/s13280-016-0888-0 13. Hasselman, L. (2017). Adaptive management; adaptive co-management; adaptive governance: what’s the difference? Australasian Journal of Environmental Management, 24, 31-46, doi:10.1080/14486563.2016.1251857. 14. Teel, T.L.; Manfredo, M.J. (2010). Understanding the Diversity of Public Interests in Wildlife Conservation. Conservation Biology, 24, 128-139, doi:10.1111/j.1523-1739.2009.01374.x. 15. Kinzig, A.P.; Ehrlich, P.R.; Alston, L.J.; Arrow, K.; Barrett, S.; Buchman, T.G.; Daily, G.C.; Levin, B.; Levin, S.; Oppenheimer, M., et al. (2013). Social Norms and Global Environmental Challenges: The Complex Interaction of Behaviors, Values, and Policy. BioScience, 63, 164-175, doi:10.1525/bio.2013.63.3.5. 16. Teel, T.L.; Manfredo, M.J.; Jensen, F.S.; Buijs, A.E.; Fischer, A.; Riepe, C.; Arlinghaus, R.; Jacobs, M.H. Understanding the Cognitive Basis for Human-Wildlife Relationships as a Key to Successful Protected-Area Management. International Journal of Sociology 2010, 40, 104-123, doi:10.2753/IJS0020-7659400306. 17. Online: http://teebweb.org/ 18. Brauman,K., Daily G. 2014. Ecosystem Services. Encyclopedia of Ecology. 1148-1154. 19. National Research Council. 2005. Chapter 2: The Meaning of Value and Use of Economic Valuation in the Environmental Policy Decision-Making Process Valuing Ecosystem Services: Toward Better Environmental Decision-Making. The National Academies Press. 33-58 20. Brauman et al. 2007. The Nature and Value of Ecosystem Services: An Overview Highlighting Hydrologic Services. Annu. Rev. Environ. Resour. 2007. 32:67–98 21. Liekens et al. 2013. Chapter 2: Ecosystem Services and Their Monetary Value. In: Ecosystem Services. 22. Sorg, C. Loomis, J. 1985. An Introduction to Wildlife Valuation Techniques. Wildlife Society Bulletin. 13(1): 38-46. 23. National Research Council. 2005. Chapter 4: Methods of Non-market Valuation. Valuing Ecosystem Services: Toward Better Environmental Decision-Making. The National Academies Press. 95-152 24. The Swedish Environmental Protection Agency. 2018. Guide to valuing ecosystem services 25. Guerra, A. S., Madigan, D. J., Love, M. S., & McCauley, D. J. 2018. The worth of giants: The consumptive and non?consumptive use value of the giant sea bass (Stereolepis gigas). Aquatic Conservation: Marine and Freshwater Ecosystems, 28(2), 296-304. 26. Martínez-Cruz, A. L., Juárez-Torres, M., & Guerrero, S. 2017. Assessing impacts from climate change on local social-ecological systems in contexts where information is lacking: An Expert Elicitation in the Bolivian Altiplano. Ecological Economics, 137, 70-82. 27. Johnston, R. J., Boyle, K. J., Adamowicz, W., Bennett, J., Brouwer, R., Cameron, T. A., ... & Tourangeau, R. (2017). Contemporary guidance for stated preference studies. Journal of the Association of Environmental and Resource Economists, 4(2), 319-405. 28. Navrud, S., & Strand, J. (2018). Valuing global ecosystem services: What do European experts say? Applying the delphi method to contingent valuation of the amazon rainforest. Environmental and Resource Economics, 70(1), 249-269. 29. Myers, et al. 2013. The relationship between personal experience and belief in the reality of global warming. Nature Climate Change, 3, 343-347. 30. Herrnstadt, E., Muehlegger, E. 2014. Weather, salience of climate change and congressional voting. 2014. Journal of Environmental Economics and Management, 68, 435-448. 31. Goebel et al. 2015. How natural disasters can affect environmental concerns, risk aversion, and even politics: evidence from Fukushima and three European countries. Journal of Population Economics, 28, 1137-1180. 32. Liekens and Leo De Nocker. 2013. Valuation of ES: Challenges and Policy Use. In: Ecosystem Services. 33. CMP Open Standards for the Practice of Conservation v4.0 (2020) https://conservationstandards.org/wp-content/uploads/sites/3/2020/10/CMP-Open-Standards-for-the-Practice-of-Conservation-v4.0.pdf 34. Redpath SM, et al. (2013). Understanding and managing conservation conflicts. Trends in Ecology & Evolution 28(2):100-109. 35. Madden, F.; McQuinn, B. Conservation’s blind spot: The case for conflict transformation in wildlife conservation. Biological Conservation 2014, 178, 97-106, https://doi.org/10.1016/j.biocon.2014.07.015. 36. Berkes, F., Colding, J., & Folke, C. (2000). Rediscovery of traditional ecological knowledge as adaptive management. Ecological applications, 10(5), 1251-1262. 37. Ban, NC, Frid, A., Reid, M., Edgar, B., Shaw, D., Siwallace, P. (2018). Incorporate Indigenous perspectives for impactful research and effective management. Nature Ecology & Evolution: 2, 1680. 38. Moon, K., & Blackman, D. (2014). A guide to understanding social science research for natural scientists. Conservation Biology, 28(5), 1167-1177. 39. Dilllman, D. A., Smyth, J. D., & Christian, L. M. (2014). Internet, phone, mail, and mixed-mode surveys: the tailored design method. John Wiley & Sons. (excerpts from chapter 1 & 3 will be shared via Canvas) Additional paper clippings will be used during the workshops

Kursfakta

Kursen ges som en fristående kurs: Ja Kursen ges som en programkurs: Jägmästarprogrammet Skötsel av vilt- och fiskpopulationer - masterprogram Skoglig ekologi och hållbar skötsel – masterprogram Kursavgift: Studieavgift, endast för medborgare utanför EU, EES, och Schweiz: 38054 SEK Nivå: Avancerad nivå
Ämne: Biologi Skogsvetenskap
Kurskod: BI1300 Anmälningskod: SLU-30030 Plats: Umeå Distanskurs: Nej Undervisningsspråk: Engelska Ansvarig avdelning: Institutionen för vilt, fisk och miljö Studietakt: 100%