Välkommen till Kursen!

Robert Glinwood

Kursvärderingen är ännu inte aktiverad

Kursvärderingen är öppen mellan 2022-10-24 och 2022-11-14

Andra kursvärderingar för BI1350

Läsåret 2021/2022

Växtproduktion - mark och grödor (BI1350-10305)

2021-08-30 - 2021-11-01

Läsåret 2020/2021

Växtproduktion - mark och grödor (BI1350-10282)

2020-08-31 - 2020-11-01

Läsåret 2019/2020

Växtproduktion - mark och grödor (BI1350-10193)

2019-09-02 - 2019-10-31

BI1350 Växtproduktion - mark och grödor, 15,0 Hp

Crop Production - soil and crops

Ämnen

Biologi Markvetenskap

Utbildningens nivå

Grundnivå

Moduler

Benämning	Hp	Kod
Grödkunskap	5,0	0202
Växtnäring	4,0	0203
Jordbrukets vattenhushållning	2,0	0204
Jordbearbetning	2,0	0205
Gårdsprojekt	2,0	0206

Fördjupning

Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav(G2F)

Betygsskala

Språk

Svenska

Förkunskapskrav

- 45 hp Biologi, varav 7,5 hp växtproduktion

- 15 hp Markvetenskap, inklusive kunskaper i markfysik, markkemi och markbiologi

Mål

Kursen har stor bredd och ger en helhetsbild av dagens växtodlingssystem under nordiska förhållanden. Syftet är att skapa förståelse för växtproduktionens förutsättningar baserad på erhållna kunskaper inom växtodlingslära, jordbearbetning, hydroteknik och växtnäringslära

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• Redogöra för växtproduktionens förutsättningar och begränsningar vad gäller jordmån, markbördighet och klimat med fokus på Sverige.

• Redogöra för växtfysiologiska processers, omgivningsfaktorers och odlingsåtgärders påverkan på etablering, tillväxt, utveckling och kvalitetsetablering hos kulturväxter

• Redogöra för mineralämnens funktion i växten, transport och tillgänglighet i marken samt utvärdering av växtnäringstillstånd.

• Redogöra för åtgärder i växtproduktionen i form av markvattnets reglering genom t.ex. dränering och bevattning samt åtgärdernas inverkan på mark, växt och miljö. Redogöra för jordbearbetningens påverkan på växtproduktion och markens ekosystemtjänster.

Innehåll

Kursen behandlar biologin hos kulturväxter samt hur omgivningsfaktorer och odlingsåtgärder t. ex. jordbearbetning och gödsling påverkar olika komponenter av odlingssystemet. Kursen omfattar också studier av typjordar med avseende på deras bruknings- och odlingsegenskaper, dränerings- och bevattningsbehov samt jordbearbetning och sådd. I ett fristående projektarbete bearbetas och utvärderas olika delar av växtodlingen på gårdsnivå.



Schemalagda aktiviteter: föreläsningar, övningar, seminariearbete, studiebesök och projektarbete.

Obligatoriska moment: övningar, seminariearbete, studiebesök.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Godkända skriftliga prov samt godkända redovisningar av projektarbete och seminarieövningar. Godkänt deltagande i obligatoriska moment.

• Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
• Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Övriga upplysningar

• Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle som studenten blivit antagen till och registrerad på.
• Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Ytterligare information

Förkunskapskravet 15 hp Markvetenskap, inklusive kunskaper i markfysik, markkemi och markbiologi kan t.ex. uppnås genom att ha uppnått minst 15 hp godkänt resultat på kurserna Grundkurs för agronom mark/växt, 15 hp, Biogeofysik 7,5 hp och Markvetenskap 15 hp eller genom aktivt deltagande på de obligatoriska momenten på dessa kurser.



Förkunskapskravet 7,5 hp växtproduktion kan t.ex. uppnås genom godkänt resultat på kursen Fältkurs i växtproduktion 7,5 hp eller genom aktivt deltagande på de obligatoriska momenten på denna kurs.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för Växtproduktionsekologi

Kompletterande uppgifter

Betygskriterier Växtproduktion- mark och grödor (BI1350)

Kursen består av fyra avsnitt samt ett Gårdsprojekt med en ansvarig lärare för varje avsnitt. Varje avsnitt examineras och betygsätts separat och viktas sedan ihop enligt nedan.

1. Grödkunskap

2. Jordbrukets vattenhushållning

3. Växtnäring

4. Jordbearbetning

5. Gårdsprojekt

På delavsnitt 1-3 ges betyg U, 3, 4, 5. På avsnitt 4 ges betyg U, 3, 4 och på avsnitt 5 ges betyg U, G. Examinator för kursen avgör det slutgiltiga betyget vilket i enstaka fall kan innebära avsteg från nedanstående regler.

För betyget 3 krävs:

• godkänd på alla avsnitt.

• att du deltagit på samtliga obligatoriska moment. Det ska finnas särskilda skäl för att du ska kunna begära att få ta igen ett missat obligatoriskt moment inom tidsramen för kursen, se länk till SLU:s regelsamling

• Om inte särskilda skäl föreligger kan du ta igen momentet vid följande kurstillfälle. I vissa fall kan du ta igen ett moment redan inom tidsramen för kursen genom att du utför en tilldelad extrauppgift. Du tar själv kontakt med berörd lärare och i andra hand avsnittsansvarig.

För överbetyg (4 och 5) krävs dessutom:

• för slutbetyg 4: minst tre överbetyg på delavsnitt 1 4, alternativt att du uppnått minst 75% av det totala poängantalet på delavsnitt 1-3 samt betyg 4 på delavsnitt 4.

• för slutbetyg 5: överbetyg på samtliga delavsnitt 1 4 varav minst tre på nivå 5, alternativt att du uppnått minst 85% av det totala poängantalet på delavsnitt 1-3 samt betyg 4 på delavsnitt 4.

• att överbetyget erhållits på tentamina som ges inom den schemalagda tiden för kursen eller på första omtentan.

Examinator för kursen är Robert Glinwood

Betygsgränser avsnitt 1-3

Kunskapsmålen examineras i skriftlig tentamen där minst 60% av maximalt poängantal är ett godkänt resultat. För betyg 4 och 5 krävs 75 respektive 85% av maximalt poängantal. Observera att på vissa delavsnitt avrundas poängen till närmaste hel- eller tiotal.

Mål och betygskriterier för kursens avsnitt

1. Grödkunskap

Mål: Redogöra för växtfysiologiska processers, omgivningsfaktorers och odlingsåtgärders påverkan på etablering, tillväxt, utveckling och kvalitetsetablering hos kulturväxter.

Avsnittsansvarig: Robert Glinwood

För betyg 3-5 krävs att studenten kan:

1. Redogöra för och värdera hur genetiska egenskaper, miljöfaktorer och odlingsåtgärder påverkar hur avkastning och kvalitet hos våra vanligaste jordbruksgrödor byggs upp.

2. Värdera kunskaperna om jordbruksgrödors fysiologi med hänsyn till möjligheterna för odling av jordbruksgrödor i olika miljöer.

3. Redogöra för viktiga växtfysiologiska processer som styr eller påverkar växters och särskilt jordbruksgrödors produktionsförmåga under olika miljöförhållanden och för metoder att experimentellt mäta dessa processer.

3. Jordbrukets vattenhushållning

Mål: Redogöra för åtgärder i växtproduktionen i form av markvattnets reglering genom t.ex. dränering och bevattning samt åtgärdernas inverkan på mark, växt och miljö.

Avsnittsansvarig: Jennie Barron

För betyg 3-5 krävs att studenten kan:

1. Redogöra för de grundläggande markfysikaliska förutsättningarna och begränsningarna för odling i Sverige

2. Redogöra för dräneringens och bevattningens effekter på mark, gröda och miljö

3. Analysera och diskutera val av dränerings- och bevattningsmetoder utifrån klimat, markegenskaper, gröda, produktionskrav och miljöhänsyn

4. Växtnäring

Mål: Redogöra för mineralämnens funktion i växten, transport och tillgänglighet i marken samt utvärdering av växtnäringstillstånd

Avsnittsansvarig: Karin Hamnér

För betyg 3-5 krävs att studenten kan:

1. Redogöra för metoder för diagnos av växtnäringstillstånd och förklara hur dessa används för att bestämma grödans behov av näring

2. I viss omfattning visuellt bedöma näringstillstånd för några lantbruksväxter

3. Redogöra för de essentiella mineralämnenas förekomst och funktioner i växten samt tillgänglighet i marken

4. Beskriva kopplingen mellan näringstillstånd, växtproduktion och yttre miljöpåverkan för de viktigaste makro- och mikro-näringsämnena för de viktigaste lantbruksgrödorna

5. Jordbearbetning

Mål: Redogöra för jordbearbetningens påverkan på växtproduktion och markens ekosystemtjänster

Avsnittsansvarig: Ararso Etana

För betyg 3 krävs att studenten kan:

1. Redogöra för hur olika bearbetningsredskap principiellt skiljer sig åt

2. Tillämpa grundläggande teori om tryckutbredning i mark

3. Redogöra för avdunstningsförlopp och grödornas etablering

4. Redogöra för grödornas behov av luckring

5. Redogöra för mekanisk ogräsbekämpning

6. Redogöra för miljöeffekter av bearbetning

För betyg 4 krävs att studenten kan:

1. Föra ett fördjupat resonemang kring punkterna 1-6 ovan

Kunskapsmålen examineras på en hemtentamen där svaren på samtliga frågor ska nå upp till betygsnivå 3. För betyg 4 krävs att 60 % av frågorna når upp till betygsnivå 4.

6. Gårdsprojektet

Mål: I ett fristående projektarbete ska växtodlingen på befintliga gårdar beskrivas.

Avsnittsansvarig: Karin Hamnér

För betyg 3 krävs att studenten kan:

1. Integrera kunskaper från kursens olika delområden i en analys av växtproduktionen i ett jordbruksföretag efter ekologiska och ekonomiska förutsättningar, inklusive förslag till förändringar

Kunskapsmålen examineras i skriftlig redovisning.

Växtproduktion- mark och grödor (BI 1350)

Litteraturlista 2022

Växtskadegörare

Referenslitteratur

Fogelfors, H. (ed.) 2015. Vår mat – Odling av åker- och trädgårdsgrödor: kap. 12 Växtskydd, sid 431-503 (ej ogräs).

Jordbrukets vattenhushållning

Obligatorisk litteratur** **

All litteratur finns på Canvas.

Växtnäring

Allmänt

Fogelfors, H. (ed.) 2015. Vår mat – Odling av åker- och trädgårdsgrödor:

kap 10 Växtfysiologi, sid. 228-236 (även 236-241?)

kap 6 Mark, sid 179-185 (repetition)

- Börling K, Djodjic F., Kling M., Otabbong E. & Ulén B. 1999. Fosforhushållning – mykorrhiza, fixering och utlakning i mark. FAKTA Jordbruk nr 10. Finns på Canvas

- Eriksson J., Dahlin, S., Nilsson I., Simonsson M. Marklära. Sid 284-287 (repetera även sid 251-283)

- Marschner P. 2012. Marschner´s Mineral nutrition of higher plants. 3rd ed. Elsevier, Waltham, USA. Sid 135-150 (finns på Canvas)

- Tisdale, S., Havlin, J., Beaton, J. and Nelson, W. (2005). Soil fertility and Fertilizers: an introduction to nutrient management, kap 4 sid 118-122, kap 5, kap 6 sid 223-234, kap 7 sid 239-248, 256-258, samt kap 9 sid 307-329. Prentice Hall, Inc., New Jersey. Boken finns att låna på biblioteket. Vissa sidor finns på Canvas.

- Witter E. & Johansson G. (2001). Kalium från alven – djupgående rötter kan hitta dolda reserver. FAKTA Jordbruk nr 18. Finns på Canvas

- Öborn I, Holmqvist J & Witter E. (2001). Vittring kan täcka kaliumbrist på vissa jordar. FAKTA Jordbruk nr 17. Finns på Canvas

Jordbruksverket, 2018. Rekommendationer för gödsling och kalkning [RG1] .

https://www2.jordbruksverket.se/download/18.dc97d8e176cea4b0ec29b80/1609846154443/jo20_12.pdf

Seminarier (lånas ut under seminariet samt finns på Canvas)

---

16/9 Växtnäringsämnen – kalium, magnesium och svavel

På seminariet diskuteras på förhand utlämnade frågeställningar utifrån nedanstående litteratur:

- Fogelfors, H. (ed.) 2015. Vår mat – Växtnäring: kap. 10 sid 228-234.

- Rekommendationer för gödsling och kalkning [RG2] . https://www2.jordbruksverket.se/download/18.dc97d8e176cea4b0ec29b80/1609846154443/jo20_12.pdf-

Havlin, J., Tisdale, S, Nelson, W. and Beaton, J.2014. Soil fertility and Fertilizers: an introduction to nutrient management. Prentice Hall Inc., New Jersey. Ss. 223-259 (Kap 6-7; Finns på Canvas)

- Barker, A. & Pilbeam D. 2007. Handbook of plant nutrition. CRC Press, Taylor and Francis Group. S. 92-99; 146-151; 184-186(finns på Canvas)

- Marschner P. 2012. Marschner´s Mineral nutrition of higher plants. 3rd ed. Elsevier, Waltham, USA. S. 151-189 (finns på Canvas)

19/9 Övning – Diagnos av växtnäringstillstånd

- Hydro Agri 1998. Mangelsygdomme i landbrugsafgrøder. Hydro Agri, Danmark. (några ex finns till utlåning på Mark o miljö; utdrag på Canvas)

Reuter & Robinson 1997. Plant analysis: an interpretation manual. SBS Publishers & Distributors PVT. LTD, Indien. (utdrag på Canvas)

Bergmann, W. 1992. Nutritional disorders of plants: Development, visual and analytical diagnosis. Gustav Fisher Verlag, Jena (utdrag på Canvas)

Jordbearbetning

Obligatorisk litteratur** **

- Jordbearbetningskompendium, finns på Canvas.

Gårdsprojektet

Obligatorisk litteratur

Markstrukturtest i fält – beskrivning och instruktioner:

https://pub.epsilon.slu.se/3375/1/Rapport8.pdf

Se även relevant litteratur under respektive ämnesavsnitt

Grödkunskap

**Obligatorisk litteratur **

Allmänt

Fogelfors, H. (red.) 2015. Vår mat – Odling av åker- och trädgårdsgrödor:

kap 10 sid 221- 256 Växtfysiologi

kap 11 sid 257- 430 Grödor

kap 13 sid 505- 526 Växtförädling

kap 14 sid 527-546 Växtföljder och växtodlingssystem

29/8 Demoodling:

- Gustavsson, A.-M. 2001. Bestämning av rödklöverhalten i vall. SLU. Nytt från Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk odling 3, 8 s. https://pub.epsilon.slu.se/3530/1/NyttEko3_02.pdf

3/10 Stråsäd:

Berry, P.M. et al. (2004). Understanding and reducing lodging in cereals. Advances in agronomy 84, 217-270. (finns på Canvas)

Hay, R. & Porter, J. (2006). The physiology of crop yield, sid 22-25. Blackwell Publishing Ltd. (finns på Canvas)

Hay, R.K.M. (1999). Physiological control of growth and yield in wheat: analysis and synthesis, sid 2-38 (33). Ur Crop Yield Physiology and Processes. Smith, D.L. and Hamel, C. (eds.). Springer-Verlag Berlin Heidelberg GmbH

7/10 Övervintring och utvintring:

Fogelfors, H. (ed.) 2015. Vår mat – Odling av åker- och trädgårdsgrödor, sid 373

Halling, M. A. 1994. Övervintring av jordbruksgrödor. Principer, skador och odlingsåtgärder. Sveriges Lantbruksuniversitet, Fakta Mark/Växter Nr 15. (Finns på Canvas)

***12/10 Vallfröblandningar ***

- Barrlund, M. 2017. Sortprovning 2016 – vallgräs och vallbaljväxter. SLU. Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap. Nytt 3, 4 s. https://pub.epsilon.slu.se/14243/7/barrlund_m_170410.pdf

- Eriksson, T., Norell, L. & Nilsdotter-Linde, N. 2012. Nitrogen metabolism and milk production in dairy cows fed semi-restricted amounts of ryegrass–legume silage with birdsfoot trefoil (Lotus corniculatus L.) or white clover (Trifolium repens L.). Grass and Forage Science 67:4, 546-558. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/j.1365-2494.2012.00882.x

- Halling, M.A., Sandström, B., Hallin, O. & Larsson, S. 2021. Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter. Sortval för södra, mellersta och norra Sverige 2020/2021. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för växtproduktionsekologi. https://pub.epsilon.slu.se/24419/

- Larsson, S., Nilsdotter-Linde, N. & Stenberg, M. 2002. Vallfröblandningar för ekologisk produktion. SLU, Fältforskningsenheten & Hushållningssällskapet Skaraborg. Svärd & Söner Tryckeri AB. Falköping. 12 s. (finns på Canvas)

- Nilsdotter-Linde, N. 2001. Klöver och gräs i vallen – hur kan vi styra den botaniska sammansättningen? SLU. Fakta Jordbruk 10. 4 s. (finns på Canvas)

- Nilsdotter-Linde, N. & Carlsson, A. 2020. Inno4Grass – axplock ur ett EU-projekt om vall och bete. Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för växtproduktionsekologi. Rapport 30,

132-135. https://pub.epsilon.slu.se/16657/

- Nilsdotter-Linde, N., Salomon, E. & Spörndly, E. 2020. Blandningar av betesväxter och dess förmåga att motstå tramp vid rotationsbete. Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen

för växtproduktionsekologi. Rapport 30, 25-28. https://pub.epsilon.slu.se/16657/

- Olsson, M. 2014. Cikoria, svartkämpar, kummin och pimpernell – ska örterna ha en plats i den svenska vallen? SLU. Institutionen för biosystem och teknologi. Examensarbete 15 hp. 42 s. https://stud.epsilon.slu.se/7697/1/olsson_m_150310.pdf

-Sandström, B. & Barrlund, M. 2020. Sortprovning 2019 – vallgräs och vallbaljväxter. SLU. Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap. Nytt 1, 4 s.

https://pub.epsilon.slu.se/16735/1/sandstrom_et_al_200305.pdf

• Svanäng, K. & Frankow-Lindberg, B. 1994. Vitklöver som slåtterväxt. SLU. Fakta Mark/Växter 6. 6 s. (Finns på Canvas)

- Van den Pol-van Dasselaar A., Bastiaansen-Aantjes L.M., Bogue F., O’Donovan M. and Huyghe C. (eds.) (2019) Grassland use in Europe, a syllabus for young farmers. ISBN: 978-2-7592-3145-4. Quae Éditions, 263 pp. https://www.quae-open.com/produit/123/9782759231461/grassland-use-in-europe

- Viklund, E. 2019. Sortprovning 2018 – vallgräs och vallbaljväxter. SLU. Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap. Nytt 2, 4 s. https://pub.epsilon.slu.se/16031/7/viklund_e_190326.pdf

20/10 Grain legumes

Ekologisk odling av trindsäd, SJV.
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/p8_15-2.pdf
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo07_8.pdf
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo13_7.pdf
Johansson, U. (1999). Ärter och annan trindsäd, Jordbruksinformation nr 7. Jordbruksverket. Finns i referensbiblioteket.

19/10 Ekologisk produktion

1. Växtnäringsförsörjning i ekologisk produktion, översikt på Jordbruksverkets webb: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ekologiskproduktion/vaxtodling/vaxtnaring.4.389b567011d9aa1eeab8000781.html

2. Wivstad et al. 2009. Ekologisk produktion – möjligheter att minska övergödning, https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/epok/aldre-bilder-och-dokument/publikationer/eko-prod-overgodning-syntes-web.pdf sid 23-36 samt sid 48-52

3. Ascard et al. 2017. Växtskyddsmedel i ekologisk produktion – användning och risker, www.slu.se/vaxtskyddsmedeleko sid 4-23

4. Röös et al. 2018. Risks and opportunities of increasing yields in organic farming. A review, https://www.slu.se/ew-nyheter/2018/4/risker-och-mojligheter-med-okad-avkastning-inom-ekologisk-produktion/

Referenslitteratur (tenteras ej)

Larsson, S. et al. (2012). Stråsäd, trindsäd, oljeväxter & potatis. Delas ut under kursen, Tabellerna i skriften hittar du här http://www.slu.se/faltforsk

Svensk Raps hemsida http://www.svenskraps.se/se/index.asp

Jordbruksverket Rekommendationer för gödsling och kalkning 2021.

Rekommendationer för gödsling och kalkning 2021.[RG3]

6/10 Stråsädens utveckling:

Åfors, M. et al. (1988). Stråsädens utveckling I. En litteraturstudie och beskrivning av en skala för bestämning av stråsädens ax- respektive vippanlag. (En kopia delas ut vid övningstillfället

11/10 Studiebesök:

- Nationella riktlinjer för livsmedels- och fodersäkerhet

- Torkning och lagring av spannmål

- Uppdatering av gårdens spannmålstork

19/10 Ekologisk produktion

- Basinformation om ekologisk produktion på Jordbruksverkets hemsida:

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/ekologiskodling.4.373db8e013d4008b3a18000179.html

- EPOK:s hemsida: http://www.slu.se/EPOK

Fogelfors (red), 2015. Vår mat – Odling av åker- och trädgårdsgrödor: kap 14 sid. 541-546 Vad är ekologiskt lantbruk?

Reganold J P & Wachter J M. (2016). Organic agriculture in the twenty-first century. Nature plants 2, 1-8. http://www.nature.com/articles/nplants2015221

Övrigt

Obligatorisk litteratur** **

Material som delas ut i samband med schemalagda moment är obligatorisk litteratur liksom frågor som tas upp på kursens obligatoriska moment.