Välkommen till kursen som börjar den 28 augusti!

mvh

Robert Glinwood

Kursvärderingen är ännu inte aktiverad

Kursvärderingen är öppen mellan 2023-10-23 och 2023-11-13

Andra kursvärderingar för BI1350

Läsåret 2022/2023

Växtproduktion - mark och grödor (BI1350-10086)

2022-08-29 - 2022-10-31

Läsåret 2021/2022

Växtproduktion - mark och grödor (BI1350-10305)

2021-08-30 - 2021-11-01

Läsåret 2020/2021

Växtproduktion - mark och grödor (BI1350-10282)

2020-08-31 - 2020-11-01

Läsåret 2019/2020

Växtproduktion - mark och grödor (BI1350-10193)

2019-09-02 - 2019-10-31

Skriv ut Kursplan

Kursplan

BI1350 Växtproduktion - mark och grödor, 15,0 Hp

Crop Production - soil and crops

Ämnen

Markvetenskap Biologi

Utbildningens nivå

Grundnivå

Moduler

Benämning	Hp	Kod
Grödkunskap	5,0	0202
Växtnäring	4,0	0203
Jordbrukets vattenhushållning	2,0	0204
Jordbearbetning	2,0	0205
Gårdsprojekt	2,0	0206

Fördjupning

Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G2F)

Betygsskala

Språk

Svenska

Förkunskapskrav

- 45 hp Biologi, varav 7,5 hp växtproduktion

- 15 hp Markvetenskap, inklusive kunskaper i markfysik, markkemi och markbiologi

Mål

Kursen har stor bredd och ger en helhetsbild av dagens växtodlingssystem under nordiska förhållanden. Syftet är att skapa förståelse för växtproduktionens förutsättningar baserad på erhållna kunskaper inom växtodlingslära, jordbearbetning, hydroteknik och växtnäringslära

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• Redogöra för växtproduktionens förutsättningar och begränsningar vad gäller jordmån, markbördighet och klimat med fokus på Sverige.

• Redogöra för växtfysiologiska processers, omgivningsfaktorers och odlingsåtgärders påverkan på etablering, tillväxt, utveckling och kvalitetsetablering hos kulturväxter

• Redogöra för mineralämnens funktion i växten, transport och tillgänglighet i marken samt utvärdering av växtnäringstillstånd.

• Redogöra för åtgärder i växtproduktionen i form av markvattnets reglering genom t.ex. dränering och bevattning samt åtgärdernas inverkan på mark, växt och miljö. Redogöra för jordbearbetningens påverkan på växtproduktion och markens ekosystemtjänster.

Innehåll

Kursen behandlar biologin hos kulturväxter samt hur omgivningsfaktorer och odlingsåtgärder t. ex. jordbearbetning och gödsling påverkar olika komponenter av odlingssystemet. Kursen omfattar också studier av typjordar med avseende på deras bruknings- och odlingsegenskaper, dränerings- och bevattningsbehov samt jordbearbetning och sådd. I ett fristående projektarbete bearbetas och utvärderas olika delar av växtodlingen på gårdsnivå.



Schemalagda aktiviteter: föreläsningar, övningar, seminariearbete, studiebesök och projektarbete.

Obligatoriska moment: övningar, seminariearbete, studiebesök.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Godkända skriftliga prov samt godkända redovisningar av projektarbete och seminarieövningar. Godkänt deltagande i obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.

• Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
• Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Övriga upplysningar

- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.

Ytterligare information

Förkunskapskravet 15 hp Markvetenskap, inklusive kunskaper i markfysik, markkemi och markbiologi kan t.ex. uppnås genom att ha uppnått minst 15 hp godkänt resultat på kurserna Grundkurs för agronom mark/växt, 15 hp, Biogeofysik 7,5 hp och Markvetenskap 15 hp eller genom aktivt deltagande på de obligatoriska momenten på dessa kurser.



Förkunskapskravet 7,5 hp växtproduktion kan t.ex. uppnås genom godkänt resultat på kursen Fältkurs i växtproduktion 7,5 hp eller genom aktivt deltagande på de obligatoriska momenten på denna kurs.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för Växtproduktionsekologi

Växtproduktion- mark och grödor (BI 1350)

Litteraturlista 2023

Växtskadegörare

Referenslitteratur

Fogelfors, H. (ed.) 2015. Vår mat – Odling av åker- och trädgårdsgrödor: kap. 12 Växtskydd, sid 431-503 (ej ogräs).

Jordbrukets vattenhushållning

Obligatorisk litteratur** **

All litteratur finns på Canvas.

Växtnäring

Allmänt

Fogelfors, H. (ed.) 2015. Vår mat – Odling av åker- och trädgårdsgrödor:

kap 10 Växtfysiologi, sid. 228-236 (även 236-241?)

kap 6 Mark, sid 179-185 (repetition)

- Börling K, Djodjic F., Kling M., Otabbong E. & Ulén B. 1999. Fosforhushållning – mykorrhiza, fixering och utlakning i mark. FAKTA Jordbruk nr 10. Finns på Canvas

- Eriksson J., Dahlin, S., Nilsson I., Simonsson M. Marklära. Sid 284-287 (repetera även sid 251-283)

- Marschner P. 2012. Marschner´s Mineral nutrition of higher plants. 3rd ed. Elsevier, Waltham, USA. Sid 135-150 (finns på Canvas)

- Tisdale, S., Havlin, J., Beaton, J. and Nelson, W. (2005). Soil fertility and Fertilizers: an introduction to nutrient management, kap 4 sid 118-122, kap 5, kap 6 sid 223-234, kap 7 sid 239-248, 256-258, samt kap 9 sid 307-329. Prentice Hall, Inc., New Jersey. Boken finns att låna på biblioteket. Vissa sidor finns på Canvas.

- Witter E. & Johansson G. (2001). Kalium från alven – djupgående rötter kan hitta dolda reserver. FAKTA Jordbruk nr 18. Finns på Canvas

- Öborn I, Holmqvist J & Witter E. (2001). Vittring kan täcka kaliumbrist på vissa jordar. FAKTA Jordbruk nr 17. Finns på Canvas

Jordbruksverket, 2022. Rekommendationer för gödsling och kalkning 2023.

Rekommendationer för gödsling och kalkning 2023 (jordbruksverket.se)

---

Seminarier (lånas ut under seminariet samt finns på Canvas)

---

15/9 Växtnäringsämnen – kalium, magnesium och svavel

På seminariet diskuteras på förhand utlämnade frågeställningar utifrån nedanstående litteratur:

- Fogelfors, H. (ed.) 2015. Vår mat – Växtnäring: kap. 10 sid 228-234.

- Rekommendationer för gödsling och kalkning 2023. Rekommendationer för gödsling och kalkning 2023 (jordbruksverket.se)

Havlin, J., Tisdale, S, Nelson, W. and Beaton, J.2014. Soil fertility and Fertilizers: an introduction to nutrient management. Prentice Hall Inc., New Jersey. Ss. 223-259 (Kap 6-7; Finns på Canvas)

- Barker, A. & Pilbeam D. 2007. Handbook of plant nutrition. CRC Press, Taylor and Francis Group. S. 92-99; 146-151; 184-186(finns på Canvas)

- Marschner P. 2012. Marschner´s Mineral nutrition of higher plants. 3rd ed. Elsevier, Waltham, USA. S. 151-189 (finns på Canvas)

18/9 Övning – Diagnos av växtnäringstillstånd

- Hydro Agri 1998. Mangelsygdomme i landbrugsafgrøder. Hydro Agri, Danmark. (några ex finns till utlåning på Mark o miljö; utdrag på Canvas)

Reuter & Robinson 1997. Plant analysis: an interpretation manual. SBS Publishers & Distributors PVT. LTD, Indien. (utdrag på Canvas)

Bergmann, W. 1992. Nutritional disorders of plants: Development, visual and analytical diagnosis. Gustav Fisher Verlag, Jena (utdrag på Canvas)

Jordbearbetning

Obligatorisk litteratur** **

- Jordbearbetningskompendium, finns på Canvas.

Gårdsprojektet

Obligatorisk litteratur

Markstrukturtest i fält – beskrivning och instruktioner:

https://pub.epsilon.slu.se/3375/1/Rapport8.pdf

Se även relevant litteratur under respektive ämnesavsnitt

Grödkunskap

***Obligatorisk litteratur ***

Allmänt

Fogelfors, H. (red.) 2015. Vår mat – Odling av åker- och trädgårdsgrödor:

kap 10 sid 221- 256 Växtfysiologi

kap 11 sid 257- 430 Grödor

kap 13 sid 505- 526 Växtförädling

kap 14 sid 527-546 Växtföljder och växtodlingssystem

28/8 Demoodling:

- Gustavsson, A.-M. 2001. Bestämning av rödklöverhalten i vall. SLU. Nytt från Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk odling 3, 8 s. https://pub.epsilon.slu.se/3530/1/NyttEko3_02.pdf

2/10 Stråsäd:

Berry, P.M. et al. (2004). Understanding and reducing lodging in cereals. Advances in agronomy 84, 217-270. (finns på Canvas)

Hay, R. & Porter, J. (2006). The physiology of crop yield, sid 22-25. Blackwell Publishing Ltd. (finns på Canvas)

Hay, R.K.M. (1999). Physiological control of growth and yield in wheat: analysis and synthesis, sid 2-38 (33). Ur Crop Yield Physiology and Processes. Smith, D.L. and Hamel, C. (eds.). Springer-Verlag Berlin Heidelberg GmbH

6/10 Övervintring och utvintring:

Fogelfors, H. (ed.) 2015. Vår mat – Odling av åker- och trädgårdsgrödor, sid 373

Halling, M. A. 1994. Övervintring av jordbruksgrödor. Principer, skador och odlingsåtgärder. Sveriges Lantbruksuniversitet, Fakta Mark/Växter Nr 15. (Finns på Canvas)

***11/10 Vallfröblandningar ***

- Barrlund, M. 2017. Sortprovning 2016 – vallgräs och vallbaljväxter. SLU. Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap. Nytt 3, 4 s. https://pub.epsilon.slu.se/14243/7/barrlund_m_170410.pdf

- Eriksson, T., Norell, L. & Nilsdotter-Linde, N. 2012. Nitrogen metabolism and milk production in dairy cows fed semi-restricted amounts of ryegrass–legume silage with birdsfoot trefoil (Lotus corniculatus L.) or white clover (Trifolium repens L.). Grass and Forage Science 67:4, 546-558. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/j.1365-2494.2012.00882.x

- Halling, M.A., Sandström, B., Hallin, O. & Larsson, S. 2021. Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter. Sortval för södra, mellersta och norra Sverige 2020/2021. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för växtproduktionsekologi. https://pub.epsilon.slu.se/24419/

- Larsson, S., Nilsdotter-Linde, N. & Stenberg, M. 2002. Vallfröblandningar för ekologisk produktion. SLU, Fältforskningsenheten & Hushållningssällskapet Skaraborg. Svärd & Söner Tryckeri AB. Falköping. 12 s. (finns på Canvas)

- Nilsdotter-Linde, N. 2001. Klöver och gräs i vallen – hur kan vi styra den botaniska sammansättningen? SLU. Fakta Jordbruk 10. 4 s. (finns på Canvas)

- Nilsdotter-Linde, N. & Carlsson, A. 2020. Inno4Grass – axplock ur ett EU-projekt om vall och bete. Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för växtproduktionsekologi. Rapport 30,

132-135. https://pub.epsilon.slu.se/16657/

- Nilsdotter-Linde, N., Salomon, E. & Spörndly, E. 2020. Blandningar av betesväxter och dess förmåga att motstå tramp vid rotationsbete. Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen

för växtproduktionsekologi. Rapport 30, 25-28. https://pub.epsilon.slu.se/16657/

- Olsson, M. 2014. Cikoria, svartkämpar, kummin och pimpernell – ska örterna ha en plats i den svenska vallen? SLU. Institutionen för biosystem och teknologi. Examensarbete 15 hp. 42 s. https://stud.epsilon.slu.se/7697/1/olsson_m_150310.pdf

-Sandström, B. & Barrlund, M. 2020. Sortprovning 2019 – vallgräs och vallbaljväxter. SLU. Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap. Nytt 1, 4 s.

https://pub.epsilon.slu.se/16735/1/sandstrom_et_al_200305.pdf

• Svanäng, K. & Frankow-Lindberg, B. 1994. Vitklöver som slåtterväxt. SLU. Fakta Mark/Växter 6. 6 s. (Finns på Canvas)

- Van den Pol-van Dasselaar A., Bastiaansen-Aantjes L.M., Bogue F., O’Donovan M. and Huyghe C. (eds.) (2019) Grassland use in Europe, a syllabus for young farmers. ISBN: 978-2-7592-3145-4. Quae Éditions, 263 pp. https://www.quae-open.com/produit/123/9782759231461/grassland-use-in-europe

- Viklund, E. 2019. Sortprovning 2018 – vallgräs och vallbaljväxter. SLU. Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap. Nytt 2, 4 s. https://pub.epsilon.slu.se/16031/7/viklund_e_190326.pdf

20/10 Grain legumes

Ekologisk odling av trindsäd, SJV.
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/p8_15-2.pdf
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo07_8.pdf
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo13_7.pdf
Johansson, U. (1999). Ärter och annan trindsäd, Jordbruksinformation nr 7. Jordbruksverket. Finns i referensbiblioteket.

19/10 Ekologisk produktion

1. Växtnäringsförsörjning i ekologisk produktion, översikt på Jordbruksverkets webb: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ekologiskproduktion/vaxtodling/vaxtnaring.4.389b567011d9aa1eeab8000781.html

2. Wivstad et al. 2009. Ekologisk produktion – möjligheter att minska övergödning, https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/epok/aldre-bilder-och-dokument/publikationer/eko-prod-overgodning-syntes-web.pdf sid 23-36 samt sid 48-52

3. Ascard et al. 2017. Växtskyddsmedel i ekologisk produktion – användning och risker, www.slu.se/vaxtskyddsmedeleko sid 4-23

4. Röös et al. 2018. Risks and opportunities of increasing yields in organic farming. A review, https://www.slu.se/ew-nyheter/2018/4/risker-och-mojligheter-med-okad-avkastning-inom-ekologisk-produktion/

Referenslitteratur (tenteras ej)

Larsson, S. et al. (2012). Stråsäd, trindsäd, oljeväxter & potatis. Delas ut under kursen, Tabellerna i skriften hittar du här http://www.slu.se/faltforsk

Svensk Raps hemsida http://www.svenskraps.se/se/index.asp

Jordbruksverket, 2022. Rekommendationer för gödsling och kalkning 2023.

Rekommendationer för gödsling och kalkning 2023 (jordbruksverket.se)

5/10 Stråsädens utveckling:

Åfors, M. et al. (1988). Stråsädens utveckling I. En litteraturstudie och beskrivning av en skala för bestämning av stråsädens ax- respektive vippanlag. (En kopia delas ut vid övningstillfället)

10/10 Studiebesök:

- Nationella riktlinjer för livsmedels- och fodersäkerhet

- Torkning och lagring av spannmål

- Uppdatering av gårdens spannmålstork

23/10 Ekologisk produktion

- Basinformation om ekologisk produktion på Jordbruksverkets hemsida:

Ekologisk produktion - Jordbruksverket.se

- EPOK:s hemsida: http://www.slu.se/EPOK

Fogelfors (red), 2015. Vår mat – Odling av åker- och trädgårdsgrödor: kap 14 sid. 541-546 Vad är ekologiskt lantbruk?

Reganold J P & Wachter J M. (2016). Organic agriculture in the twenty-first century. Nature plants 2, 1-8. http://www.nature.com/articles/nplants2015221