Betygskriterier för kursen BI1421 Mikrobiologi (7,5 hp), VT2023

Betygskriterierna har fastställts av examinator Tomas Linder.

Kurs BI1421 består av två teoretiska moduler (Modul I:“Mikroorganismernas biologi”, 3,5 hp; Modul II: “Samspelet mellan mikroorganismer och människan”, 1,5 hp) samt en laborativ modul (2,5 hp).

Modul I (betygskala U/3/4/5) kommer att examineras i form av skriftlig papperstentamen med följande betygsättning:

• För betyg 3 krävs att man uppnått ca 55 % av möjliga poäng.
• För betyg 4 krävs att man uppnått ca 70 % av möjliga poäng.
• För betyg 5 krävs att man uppnått ca 85 % av möjliga poäng.

Slutbetyget för modul I reflekterar detaljnivån på studentens kunskap inom mikroorganismernas biologi enligt betygskriterierna i tabellen nedan.

Modul II (betygskala U/G) kommer att examineras i form av en seminarieuppgift om en tilldelad mikroorganism som sedan presenteras i grupp. För godkänt betyg krävs det att studenten kan identifiera, sammanfatta och kommunicera relevant information om den tilldelade mikroorganismen samt diskutera eventuella positiva och/eller negativa aspekter av mikroorganismens förhållande till människan.

Den laborativa modulen (betygskala U/3/4/5) kommer att examineras i form av två kortare skriftliga inlämningsuppgifter (betygskala U/G) samt en något mer detaljerad labbrapport (betygskala U/3/4/5). Labbrapporten utgör 100 % av betyget för den laborativa modulen och kommer att bedömas enligt följande kriterier:

1. Ämneskunskap (betygskala U/3/4/5). Här bedöms den kunskap studenten uppvisar i ämnet mikrobiologi. För betyg över 3 krävs det att studenten demonstrerar kunskap utöver vad som tagits upp inom laborationens skriftliga instruktioner samt under kursens föreläsningar.

2. Analytisk förmåga och kritiskt tänkande (betygskala U/3/4/5). Här bedöms studentens förmåga att tolka era egna resultat, dra slutsatser samt tillämpa dessa slutsatser för att formulera nya frågor och hypoteser.

3. Stil och struktur (betygskala U/3/4/5). Här bedöms studentens förmåga uttrycka sig på ett strukturerat och korrekt akademiskt sätt. Detta innebär t.ex. att använda en formell och opersonlig ton, tydlig och logisk argumentation, rätt användning av tempusformerna preteritum (dåtid) och presens (nutid), undvikande av vaga påståenden, undvikande av talspråk, undvikande av upprepningar eller annan onödig text samt att rätt text finns på rätt plats i rapporten.

4. Användning av källmaterial (betygskala U/3/4/5). Här bedöms studentens förmåga att både använda och referera till lämpliga och relevanta källor. För betyg över 3 krävs det att studenter använder relevanta och lämpliga referenser utöver de som anges i laborationens skriftliga beskrivning, att merparten av faktuella påståenden i studentens text är underbyggda med lämpliga och relevanta referenser samt att referenslistan följer ett konsekvent format.

5. Språk och presentation (betygskala U/G). Här bedöms studentens förmåga att kommunicera tydligt i skrift och med hjälp av figurer.

Samtliga kriterier måste vara godkända för att rapporten som helhet ska vara godkänd. Slutbetyget för rapporten motsvarar det aritmetiska medelvärdet för de fyra första kriterierna med avrundning. För sammanvägt betyg 4 krävs alltså åtminstone två 4or och två 3or alternativt en 5a och tre 3or. För sammanvägt betyg 5 krävs åtminstone två 5or och två 4or.

För en mer detaljerad beskrivning av vad som krävs för godkänt betyg respektive överbetyg för den laborativa rapporten, se nedan.

Slutbetyget för hela kursen motsvarar det viktade aritmetiska medelvärdet för de individuella betygen för modul I och den laborativa modulen (under förutsättning att studenten också är godkänd för modul II).

Bedömning av laborationsrapporter

Studenter uppmanas att använda denna bedömningsmall för att pricka av att deras laboratorierapporter innehåller allt som krävs för godkänt betyg samt riktlinjer för hur de kan höja sina betyg inom kategorierna (1) ämneskunskap, (2) analytisk förmåga och kritiskt tänkande, (3) stil och struktur samt (4) användning av källmaterial. Samtliga kriterier måste vara godkända för att rapporten som helhet ska vara godkänd. Det sammanvägda slutbetyget för rapporten motsvarar det aritmetiska medelvärdet för de fyra kategorierna med avrundning. För sammanvägt betyg 4 krävs alltså åtminstone två 4or och två 3or alternativt en 5a och tre 3or. För sammanvägt betyg 5 krävs åtminstone två 5or och två 4or.

Observera att det inte är tillåtet att kopiera text direkt från andra källor (även genom översättning från engelska till svenska) utan att texten citeras på lämpligt sätt. (Naturvetenskapliga texter innehåller i regel inte direkta citat från andra källor.) Det är inte heller tillåtet att använda mjukvara som tillämpar AI (artificiell intelligens) för att författa rapporten.

1. Krav för godkänt betyg (3)

1.1. Ämneskunskap

• Alla faktuella påståenden i rapporten som rör ämnena biologi och kemi (och andra eventuella naturvetenskaper) är korrekta samt relevanta i de sammanhang som de förekommer i texten.

1.2. Analytisk förmåga och kritiskt tänkande

• Samtliga resultat i rapporten är korrekt tolkade.

1.3. Stil och struktur

• Rapporten innehåller en inledning, metodbeskrivning, resultatbeskrivning samt diskussion (alternativt en kombinerad resultatbeskrivning och diskussion).

• Varje sektion i laboratorierapporten innehåller respektive tillhörande text, t.ex. resultaten rapporteras i resultatbeskrivningen, inte i metodbeskrivningen.

• Samtliga figurer och tabeller i rapporten refereras någonstans i texten.

• Samtliga tabeller i rapporten är numrerade och inkluderar en kortfattad titel som beskriver deras innehåll.

• Samtliga figurer följs av en kortfattad, förklarande bildtext.

• Alla förkortningar i texten definieras första gången de används (undantag: förkortningar av enheter som t.ex. timmar, grader Celsius, millimeter och milliliter samt förkortade släktnamn inom latinska artnamn – se punkt 2.3).

• Latinska släkt- och artnamn är skrivna med kursiv stil.

1.4. Användning av källmaterial

• Rapporten refererar till ett minimalt urval av relevanta litteraturkällor som anges i laboratoriebeskrivningen under ”Ytterligare läsning”.

• Allt källmaterial är samlade i en referenslista i slutet av laborationsrapporten.

• Varje källa i referenslistan måste ange åtminstone (1) efternamn och initialer på första författaren eller motsvarande, (2) årtal då källan publicerades eller motsvarande, (3) namnet på tidskriften om källan är en artikel, (4) volymen på tidskriften om källan är en artikel, (5) åtminstone första sidnumret eller artikelnumret om källan är en artikel eller ett bokkapitel. Beroende på hur studenten väljer att formatera sin referenslista så kan även titel, namn på övriga författare, DOI etc ingå. (För böcker, bokkapitel, rapporter, nyhetsinslag, s.k. ”preprints”, avhandlingar och websidor gäller lite olika regler för den minimala information som behöver anges för varje källa. Se sektion 4.3 i guiden ”How to perform literature searches and cite sources within the biomolecular sciences” för mer information.)

• Varje källa som förekommer i referenslistan måste även refereras till någonstans i texten och tvärtom.

• Referenser i texten använder sig konsekvent av antingen Harvardsystemet (efternamn på åtminstone första författare samt publiceringsår, t.ex. ”Andersson et al. 2023”) eller Vancouversystemet (numrerad efter den ordning de förekommer i texten eller den ordning de förekommer i referenslistan).

• Uttrycken ”ibid.” och ”u.å.” ska inte användas.

• Rapporten innehåller inget olämpligt källmaterial, t.ex. predatoriska tidskrifter. Websidor duger oftast inte som källmaterial. Laborationsbeskrivningen är inte heller en lämplig källa. Se sektion 1 i guiden ”How to perform literature searches and cite sources within the biomolecular sciences” för mer information.

Rättande lärare kan dessutom efterfråga referenser för enskilda faktuella påståenden i texten.

2. Krav för överbetyg (4/5)

Utöver kraven för godkänt betyg ovan så ska rapporten uppfylla ett eller flera krav för varje bedömningskategori.

2.1. Ämneskunskap

• Rapporten innehåller (korrekta och relevanta) faktuella påståenden som hänvisar till information som inte ingår i laboratoriebeskrivningen eller föreläsningsmaterialet.

2.2. Analytisk förmåga och kritiskt tänkande

• Studenten kan identifiera begränsningar och svagheter hos de metoder som använts inom laborationen och kan tolka sina resultat därefter.

• Studenten kan identifiera tveksamma och/eller motstridiga resultat som kan tyda på att metoden inte har fungerat som förväntat.

• Studenten kan ge förslag på ytterligare kontrollexperiment som skulle kunna klargöra eventuella tveksamma och/eller motstridiga resultat.

2.3. Stil och struktur

• Korrekt användning av tempusformer: preterium (dåtid) för att beskriva det egna arbetet under laborationen respektive presens (nutid) för att hänvisa till redan konstaterade/publicerade fakta.

• Rapporten inleds med en kort sammanfattning på 100–200 ord.

• Rapporten innehåller en lista över relevanta förkortningar innan inledningen.

• Släktnamn inom latinska artnamn förkortas efter första förekomsten i texten, t.ex. Escherichia coli blir E. coli. (Förekomst av artnamn i en eventuell sammanfattning räknas ej.)

• Längre förkortningar av släktnamn tillämpas om texten innehåller släktnamn på arter som börjar med samma bokstav, t.ex. Escherichia coli och Entamoeba coli blir Es. coli respektive En. coli.

• Tillverkare och eventuella märkesnamn anges i metodbeskrivningen för särskild apparatur (t.ex. spektrofotometrar, kromatografiutrustning, fluorescensmikroskop) samt inköpta kemikalier, reagenser, odlingsmedier etc.

2.4. Användning av källmaterial

• Rapporten refererar till relevant och lämpligt källmaterial som studenten har hittat på egen hand.

• Samtliga källor i referenslistan är konsekvent formaterade.

Rättande lärare kan dessutom efterfråga referenser för enskilda faktuella påståenden i texten.