Skriv ut Kursplan

Kursplan

HO0138 Ridkonst och hästhantering - ridhäst II, 15,0 Hp

Equestrian riding and horse management - riding horse II

Ämnen

Hippologi Hippologi

Utbildningens nivå

Grundnivå

Moduler

Benämning	Hp	Kod
RKHH 1	10,0	0102
RKHH 2	5,0	0103

Fördjupning

Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Grundnivå (G1F)

Betygsskala

Språk

Svenska

Förkunskapskrav

35 hp hippologi, varav

- 10 hp hästens biologi

- 25 hp ridkonst

Mål

Kursen syftar till att, på en fördjupad nivå och med en ökad grad av självständighet, ge färdighet i och förståelse för att rida, hantera och sköta hästar i olika åldrar. Kursen syftar även till att ge fördjupad kunskap om och skötsel av hästars närmiljö.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• rida utbildad häst på fördjupad nivå i dressyr och hoppning samt på grundläggande nivå i terrängritt, allt med god grundsits, inverkan och balans som främjar hästens välmående och långsiktiga hållbarhet,

• integrera ridlära i praktisk ridning samt reflektera och diskutera grundläggande idrottspsykologiska teorier applicerat på sin egen färdighetsutveckling i ridning och hur det påverkar prestationen,

• ge exempel på samt tillämpa fysisk träning för att höja ryttares prestation,

• hantera inridna unghästar i arbete från marken, förbereda dem för visning och genomföra, för varje enskild häst lämpliga, moment i unghästbedömning samt analysera och diskutera deras olika förutsättningar att klara momenten med hänsyn till framtida hållbarhet och prestation,

• beskriva hästars inlärning av ryttarens olika hjälper samt beskriva ryttarens påverkan på hästen utifrån val av övningar för hästens grundutbildning i ridning,

• planera, genomföra och utvärdera tävlingsarrangemang under handledning i disciplinerna dressyr eller hoppning enligt gällande tävlingsreglemente samt ha kännedom om svensk ridsport satt i ett internationellt perspektiv,

• diskutera och analysera biologiska, etiska och djurskyddsmässiga frågeställningar, i relation till hästens skötsel, arbete, inlärning, utveckling och hållbarhet samt reflektera över hästhantering och -hållning med ett hållbarhetsperspektiv,

• tillämpa och kritiskt bearbeta sina kunskaper inom det hippologiska området och med en ökad grad av självständighet arbeta mot uppsatta mål med hästar, utrustning samt stall och kringområden med hänsyn tagen till säkerhet, ergonomi, arbetsmiljö, djurskydd, smittskydd, hygien samt etik.

Innehåll

Stora delar av kursen ägnar studenten åt fördjupad färdighetsträning i dressyr med teknisk svårighetsgrad lägst motsvarande Svenska Ridsportförbundets (SvRF) tävlingsklasser i dressyr Medelsvår C –nivå och programridning på Lätt A -nivå. I hoppning rider studenten med teknisk svårighetsgrad lägst motsvarande SvRF:s tävlingsklass 110 –nivå. Grundläggande terrängridning tränas på utbildade skolhästar. Studenten hanterar och rider unghästar mot ett, för hästen, uppsatt utbildningsmål. Vikt läggs vid studentens förståelse för unghästens inlärningsprocess.

Ridlära motsvarande tävlingsklasser i dressyr Medelsvår B-nivå och hoppning 120-nivå studeras med fokus på ryttarens sits, inverkan samt hjälpgivning och lösningar av uppkomna situationer diskuteras. Studenten tränar att relatera hästens arbete och skötsel till ett hållbarhetsperspektiv. Studenten analyserar och värderar olika ridövningar i dressyr, hoppning och unghästridning. Studenten tränar avsuttna övningar för ryttare självständigt och i grupp.

Som ett obligatoriskt moment deltar studenten aktivt i förberedelser, genomförande och efterarbete i samband med tävlingsarrangemang enligt SvRF:s tävlingsreglemente (TR) för dressyr eller hoppning. Studenten sköter och vårdar dagligen hästar, utrustning och tillhörande anläggning med ett problematiserande förhållningssätt till olika skötselrutiner.

Studenten genomför ett projektarbete med fokus på unghästens utbildning, träning och utveckling med hänsyn till framtida hållbarhet och prestation.

Betygsformer

Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Godkänd skriftlig och muntlig tentamen. Godkända praktiska prov, och inlämningsuppgifter. Godkänt projektarbete samt godkänt deltagande i obligatoriska moment.

• Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
• Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.

Övriga upplysningar

• Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
• Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.

Ytterligare information

Utbildningsanordnaren tillhandahåller de hästar som är en förutsättning för utbildningens genomförande. Studenten är ansvarig för skötseln av tilldelad skolhäst.

**Avbruten praktik**

En student kan bli underkänd och får då avbryta den praktiska utbildningen med levande djur om det finns en påtaglig risk att studenten på grund av grov oskicklighet kan komma att skada djur, annan person, sig själv eller värdefull egendom om hen fortsätter att delta i den praktiska utbildningen. En individuell åtgärdsplan ska bestämmas för studenten och delges denne skriftligen. Planen ska upprättas av kursansvarig institution i samråd med studievägledare och berörd student. I denna plan, som beslutas av programstudierektor, ska anges vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan få från institutionen och när kontrollen av att dessa brister åtgärdats kan äga rum. Av planen ska också framgå hur kontrollen ska gå till. En student har rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i den praktiska undervisningen med levande djur förrän programstudierektor har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi