Animalieproduktion – Idisslare | Ny sökning

Kursvärdering

Kursvärderingen är avslutad

HV0158-20146 - Sammanställning av kursvärdering

Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.

Andra kursvärderingar för HV0158

Läsåret 2021/2022

Animalieproduktion – Idisslare (HV0158-20008)

2021-11-02 - 2022-01-16

Läsåret 2020/2021

Animalieproduktion – Idisslare (HV0158-20036)

2020-11-02 - 2021-01-17

Läsåret 2019/2020

Animalieproduktion – Idisslare (HV0158-20126)

2019-11-01 - 2020-01-19

Läsåret 2018/2019

Animalieproduktion – Idisslare (HV0158-20130)

2018-11-05 - 2019-01-20

Kursplan och övrig information

HV0158 Animalieproduktion – Idisslare, 15,0 Hp

Ruminant production

Ämnen

Lantbruksvetenskap Husdjursvetenskap Husdjursvetenskap Lantbruksvetenskap

Utbildningens nivå

Grundnivå

Moduler

Benämning	Hp	Kod
Mjölkkor avel, skötsel och utfodring	4,0	0402
Nötkött och får avel, skötsel och utfodring	3,0	0403
Sluttentamen	8,0	0404

Fördjupning

Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Grundnivå (G2F)

Betygsskala

5 / 4 / 3 / U
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.

Språk

Svenska

Förkunskapskrav

Kunskaper motsvarande

• 80 hp husdjursvetenskap eller biologi, varav

• 7,5 hp djurfysiologi

• 7,5 hp genetik

• 7,5 hp nutrition

Mål

Kursens syfte är att ge studenten fördjupade kunskaper om produktionssystem med idisslare, främst baserat på förhållanden och produktionsförutsättningar i Sverige. Studenten tränar på att lösa problem och formulera rekommendationer för utfodring, avel och skötsel av idisslare i olika produktionssystem.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

redogöra för idisslarnas betydelse för jordbruket och det omgivande samhället samt trender för framtida produktion och djurhållning med huvudsakligt fokus på Sverige, men med en global utblick,
analysera produktionssystem med idisslare med avseende på effektivitet, lönsamhetsfaktorer, reproduktion, djurhälsa och djurskydd,
formulera utfodrings- och skötselrekommendationer till idisslare med utgångspunkt från djurens behov, tillgängliga fodermedel och ekonomiska förutsättningar,
redovisa och diskutera möjligheter till genetiskt framsteg i egenskaper som är viktiga för produktion, reproduktion och hälsa hos idisslare,
redogöra för utformningen av avelsprogram inom mjölk och köttproduktion samt jämföra dessa mellan olika djurslag,
översiktligt redogöra för åtgärder för förebyggande hälsovård och smittskydd och rutiner vid djurhantering för att främja djurhälsa och djurvälfärd,
översiktligt redogöra för faktorer som påverkar slutprodukternas kvalitetsegenskaper,
redovisa de vanligaste inhysningssystem, djurflöden och tekniska lösningar som finns inom olika produktionssystem för idisslare,
känna till vilka aktörer inom näringen och i samhället som påverkar förutsättningarna för idisslarproduktion,
översiktligt redogöra för produktionssystemens långsiktiga hållbarhet samt ge exempel på åtgärder till förbättringar.

Innehåll

Kursen behandlar produktion av mjölk och kött samt andra varor och tjänster från idisslare, med betoning på långsiktig hållbarhet i produktionssystemet samt effektivitet, djurhälsa, djurskydd, fertilitet, inhysning, teknik, ekonomi och effekter på miljön. Kursen behandlar produktionssystem med idisslare i Sverige i relation till andra länder. I kursen behandlas djurslagen i relation till produktionens betydelse i näringen och samhällsekonomin. Detta innebär att tonvikt kommer att ligga på produktion av kött och mjölk från nötkreatur. Kursen berör dock även produktion med andra idisslare som förekommer i Sverige, främst ren och får. I kursen ingår föreläsningar, övningar, studentaktiverande undervisning och studieresor.

Obligatoriska moment förekommer i form av exempelvis övningar, fallstudier, seminarier, grupparbeten och studiebesök.

I kursen tränar studenten följande generella kompetenser: muntlig och skriftlig presentation, problemlösning med verklighetsbaserade fall som speglar den reella komplexiteten på gårdsnivå, samt optimering.

Betygsformer

Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Godkänd skriftlig och muntlig examination. Godkänt deltagande i obligatoriska moment.

Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.

Övergångsbestämmelser

Examination: Minst tre omprov ska erbjudas under två år efter beslut om nedläggning. Obligatoriska moment: Minst en förnyad möjlighet att uppfylla obligatoriekrav ska erbjudas inom två år efter beslut om nedläggning.

Övriga upplysningar

Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.

Ytterligare information

Kostnader för studiebesök kan tillkomma.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för husdjurens utfodring och vård

Kompletterande uppgifter

Ersätter: HV0061, LB0046

Betygskriterier

Litteraturlista

Litteraturlistan består av titlar på obligatorisk litteratur och frivillig litteratur samt länkar till webbsidor som är viktiga att känna till. Listan är indelad i kursböcker och vetenskapliga artiklar mm. Litteraturlistan finns även i Canvas och vissa artiklar eller bokkapitel ligger där länkade i listan som pdf eller webbsida eftersom systemet på kurshemsidan har begränsningar. OBS! Scrolla igenom hela listan eftersom den är uppdelad i olika djurslag.

Obligatoriska kursböcker

Phillips 2018:
Principles of Cattle Production 3rd edition (finns t.ex. på Bokus, även som e-bok)

Läsanvisningar för boken “Principles of cattle production” 3rd ed.

Chapter 1. The development of the World´s Cattle Production Systems
Chapter 3. Growth and milk production
Chapter 4. Nutrient Requirements (and Metabolic Diseases) OBS! andra ekvationer än 4.1-4.9 används i Sverige. Istället för sidorna om mineraler och vitaminer (56-68) läs scannade sidor med information om kalvningsförlamning, trumsjuka, våmacidos, beteskramp och acetonemi (Hypocalcemia, Bloat, Rumen Acidosis, Grass Tetany and Ketosis) från boken Physiology of Domestic Animals av Sjaastad et al.
Chapter 5. Cattle feeding
Chapter 7. Breeding and reproduction (OBS! Skillnader i svensk avelsvärdering - se föreläsningar)
Chapter 8. Housing and environment for cattle
Chapter 12. The Future Role and Practice of Cattle Farming
Övriga kapitel är frivillig läsning

Lawrence, Fowler and Novakofski, 2012 (ISBN 9781780641249):
Growth of farm animals 3rd edition

Sjaastad et al., 2016 (3rd ed):
Physiology of Domestic Animals av Sjaastad et al. (utvalda sidor om metaboliska sjukdomar länkade).

Volden et al 2011 (kapitel 1–3):
NorFor book (länkade)

Sjödin, E., Eggertsen, J., Hammarberg, K_E., Danell, Ö., Näsholm, A., Barck, S., Green, D., Waller, A., Hansson, I., Persson, S., Kumm, K-I., 2007:
Får (finns t.ex. på Adlibris)

Läsanvisningar boken "Får":

Svenska produktionssystem beskrivna utifrån lamningstidpunkt: sid 102-104,
Fårraser i Sverige samt Avel och olika hjälpmedel: sid 20-27 och 46-58
Ullkunskap: sid 218-223
Lamm- och fårskinn: sid 229-230, 232-235
Kött och mjölk: sid 205 ff (avsnitten Slaktmognad och slaktutbyte, Slaktkroppen samt Lammköttets kvalitet)
Sjukdomar: sid. 138-144 + 149-151 (parasiter), 152-161 (utfodringssjukdomar, ngt om infektionssjukdomar), 163-164 (M/V), 166-169 (juver, klövar), 171 (orf)

Bra böcker som inte är obligatoriska

Hessle & Jamieson, 2020:
Nötkött (ISBN 9789151957302). Kan köpas av kursledningen för 225 kr, betalas via Swish till Anna Jamieson 1234149845. Märk betalningen med "bok".

Nilsson, 2017:
Mjölkkor (ISBN 978-91-639-2958-8 ) ny upplaga 2017 *Boken kostar 350 kr inkl moms. Om ni beställer alla/flera tillsammans kan ni få rabatt på fraktkostnaden. *Beställs på denna mailadress bmmbok@gmail.com

Simms, 1998:
Genetic Improvement of Cattle and Sheep (finns t.ex. på Adlibris)
Special attention to the following chapters:

Chapter 1 'The Origin of today's livestock breeds (pp. 1-6)
Chapter 6 'Dairy cattle breeding' (pp. 196-252)
Chapter 7 'Beef cattle breeding' (pp. 253-299)
Chapter 9 'New technologies' (pp. 347-357)

Utöver kursböcker finns det vetenskapliga artiklar etc. som ingår i den obligatoriska kurslitteraturen angivna nedan under respektive djurslag

*Nedan hittar ni även frivillig läsning för ytterligare fördjupning och länkar till olika branschsidor som är viktiga att känna till. *

Nötkreatur - obligatorisk läsning

Hållbarhetsaspekter

Krizsan et al., 2021. Sustainability aspects of milk production in Sweden

Hristov et al 2013:
Mitigation of methane and nitrous oxide emissions from animal operations: I. A review of enteric methane mitigation options

Hessle et al., 2017:
Combining environmentally and economically sustainable dairy and beef
production in Sweden

Genetik nötkreatur

Oltenacu and Broom 2010:
Genetic selection

Boichard, D. & Brochard, M. 2012:
New phenotypes for new breeding goals in dairy cattle

Meuwissen et al., 2016:
Genomic selection

Nordic Cattle Genetic Evaluation 2021:
NAV routine genetic evaluation of Dairy Cattle – data and genetic models, 11th edition.

Eriksson, S et al., 2021:
Different beef breed sires used for crossbreeding with Swedish dairy cows – effects on calving performance and carcass traits.

***Nutrition Nöt ***

Gidlund et al., 2015,
Soybean meal or canola meal to dairy cows

***Växande nötkreatur ***

Hessle et al., 2011:
Alternative production systems for male Charolais cross-bred cattle using semi-natural grasslands

Ekonomi nötköttsproduktion

Holmström et al., 2018:
Merging Small Scattered Pastures into Large Pasture-Forest Mosaics Can Improve Profitability in Swedish Suckler-Based Beef Production

Frivillig fördjupning och intressanta länkar - nöt

Karlsson et al., 2018:
Replacing human-edible feed ingredients with by-products

von Keyserlingk et al 2009:
The welfare of dairy cattle—Key concepts and the role of science

Kumm, K-I., Hessle, A. 2020:
Economic comparison between pasture-based beef production and afforestation of abandoned land in Swedish forest districts. Land 9 (2), 42, doi:10.3390/land9020042.

Soberon et al., 2012:
Preweaning milk replacer intake and effects on long-term productivity of dairy calves

Tofastrud, M., Hessle, A., Rekdal, Y., Zimmermann, B. 2020:
Weight gain of free-ranging beef cattle grazing in the boreal forest of south-eastern Norway. Livestock Science 233, 103955.

Grant and Ferretto, 2018:
Silage intake

Jardstedt. 2019:
Roughage feeding to suckler cows during winter – intake, utilization and energy status during pregnancy

Colovic, 2019:
Plant food by-products as feed: Characteristics, possibilities, environmental benefits, and negative sides

Benchaar, 2020:
Frequency of diet delivery to dairy cows: Effect on nutrient digestion, rumen fermentation, methane production, nitrogen utilization, and milk production

Berglund 2008:
Genetic improvement of dairy cows reproductive performance

Philipsson & Lindhé 2003:
Experiences of including reproductive performance and health traits in Scandinavian breeding

Jonas & de Koning 2015:
Genomic selection

B. Berglund. 2019:
Mjölkkoavel med helhetssyn.(ur Svensk Veterinärtidning nr 5. Volym 79, s. 22-25)

Sundberg, T. et al. 2010:
Genotype by environment interaction of Swedish dairy cows in organic and conventional production systems

Alarik och Hansson, 2009:
Avel i ekologiska besättningar

FAO, 2013:
Tackling climate change through livestock

Garnett 2017:
Grazed and confused

Växa Sverige - Husdjursstatistik nötkreatur:
Husdjursstatistik 2021

Feedipedia - fodertabeller på engelska från FAO:
https://www.feedipedia.org/

Fodertabeller och näringsbehov :
https://www.slu.se/institutioner/husdjurens-utfodring-vard/Verktyg/

Fodertabeller idisslare HUV SLU:
http://www2.freefarm.se/fodertabell/fodtab.pl?djur=ko

Rolf Spörndly, Rapport 257, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, Uppsala:
Fodertabeller för idisslare 2003.

Slaktstatistik:
http://www.gardochdjurhalsan.se/sv/not/kunskapsbank/statistik/slaktstatistik/

Jordbruksverket:
http://www.jordbruksverket.se/

Lantbrukarnas riksförbund LRF:
https://www.lrf.se/

The Interbull Centre:
http://www.interbull.org/index

Djurskyddsbestämmelser nötkreatur:

https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/jo185.html

Får - obligatorisk läsning

Avel

Jansson, A-C. 2012:
Det mesta du behöver veta om BLUP avelsvärdering (Hur den svenska avelsvärderingen går till)

SF hemsida 2020-09:
Om rasindex. Nytt i svensk fåravel är de index som nu finns för flera raser.

Produktionsekonomi

Arnesson, A., Kumm, K-I. 2011:
Lönsamhet i praktiken. Fårskötsel nr 2, 13-15. Exempel med ekonomiska faktorer som har betydelse i lammproduktionen.

Utfodring och bete

Cannas, A. 2002:
Feeding of lactating ewes (ur Dairy Sheep Feeding and Nutrition (ed. Pulina), s 123-128) Jämförelser mellan kor och får.

Rassu, S.P.G et al. 2002:
Nutrition and reproduction (ur Dairy Sheep Feeding and Nutrition (ed. Pulina), s 167-178) Bland annat om flushing och om när tackan/fostret är som känsligast.

Treacher, T.T., Caja, G. 2002:
Nutrition during lactation (ur Sheep Nutrition (ed. Freer and Dove), s 213, 217-223) Bland annat om olika faktorer som kan påverka tackans mjölkproduktion.

Bengtsson, M., Stengärde, L. 2018:
Hullbedömning av får. (Gård och Djurhälsan)

Byggnader, beteende

Meiner, M., Thomsson, A., Bernes, G., Ascárd, K., Jeppsson, K-H. 2009:
Byggnader och inhysningssystem för lammproduktion. (Rapport 2009:10 Fakulteten för LTJ, Alnarp. Läs sid 16-17, 19-23, 26-30, 33-35. Övrigt frivilligt) Information om byggnadslösningar och inredning för får, särskilt för större besättningar.

Bernes, G., Jeppson, K-H. 2015:
Vinterlamning i oisolerade fårstallar. (Rapport 2015:2 från inst. för norrländsk jordbruksvetenskap. Läs sid 12-14, 18-19 samt 46-47, resten frivilligt) *Rapport från studier av lamning i kyla. *

Jordbruksverket, 2011:
Djurskyddsbestämmelser Får. (Jordbruksinformation 9. Läs s 6-10, resten frivilligt)

Länkar för hjälp vid foderstatsberäkningar för lamm och får

Spörndly, 2003:
Fodertabeller för idisslare Får. SLU, Inst f husdjurens utfodring och vård. (Rapport 257, s 24-25) Siffror för foderstatberäkningar till tackor, getter och killingar.

Viklund 2009:
Lammens energibehov - förslag till normer
(Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap – husdjur, nr 1) Siffror bra att ha vid foderstatsräkning till lamm samt bakgrund till beräkningarna.

Frivillig fördjupning och intressanta länkar - får

Pulina, G., Nudda, A. 2002:
Milk production (Ur Dairy sheep feeding and nutrition, s 11-12) Kort om fårmjölkens egenskaper

Fag, B:
Fårens beteende, sid 6:1-6:3. (Ur Lönsam lammproduktion, HS i Jönköpings län) Bra att veta om fårs beteende.

Jönsson, M. 2014:
Hur är lönsamheten hos verkliga lammgårdar? (Fårskötsel nr 5, 20-22) Exempel som visar hur förhållandena kan skilja mellan olika gårdar.

Svenska Djurhälsovården:
Fotröta hos får. Denna sjukdom nämns inte i Får-boken, men är nu ett ganska stort problem.

National Sheep Association:
UK Sheep Farming | National Sheep Association (från Internet aug. 2022) Kort inblick i hur den viktiga fårnäringen i Storbritannien är organiserad.

Jordbruksverket 2016:
Djurhälsa och smittskydd samt Djurskydd (ur Mervärden i svensk produktion av får och lamm).* Fördelar med svensk produktion.*

Fag, B. 2018:
Korsningsavel i vårlammsproduktionen. (Hushållningssällskapet Jönköping)

De Wit, E. 2012:
Bästa tipset när du ska slaktmognadsbedöma dina lamm (Fårskötsel nr 6, sid 21) Praktiska tips om slaktmognadsbedömning.

Ur Gård- och Djurhälsans Kunskapsbank:
Får-arkiv - Gård & Djurhälsan (gardochdjurhalsan.se)

Första lammhjälpen. Del 1: Ta hand om dina risklamm. - Gård & Djurhälsan (gardochdjurhalsan.se)

Första lammhjälpen. Del 2: Sondmatning av råmjölk till nyfödda lamm - Gård & Djurhälsan (gardochdjurhalsan.se)

Första lammhjälpen. Del 3: Omhändertagande av nedkylda lamm - Gård & Djurhälsan (gardochdjurhalsan.se)

Bra norsk information om fårhälsovård finns här:

https://www.animalia.no/no/Dyr/sauehelsenett/#
liksom i denna bok:

Synnøve Vatn, Lisbeth Hektoen, Ola Nafstad:
Helse og velferd hos sau (finns att köpa på Adlibris)

Renskötsel - obligatorisk läsning

Horstkotte, T., Holand, Ø., Kumpula, J., & Moen, J. (Eds.). (2022). Reindeer Husbandry and Global Environmental Change: Pastoralism in Fennoscandia (1st ed.). Routledge. https://doi.org/10.4324/9781003118565 - kan laddas ner fritt

Läs framförallt kapitel 1, 3, 4, 10 och 14 (s 269-274)

Renskötsel i Sverige:
http://www.sapmi.se/
http://www.samer.se/
https://www.sametinget.se/ ”Rennäring” (statistik över renantal, slakt osv finns under ”Statistik rennäring” i vänstermenyn)

De stora rovdjurens effekter på annat vilt och tamren – Sidan 132-153:
http://www.naturvardsverket.se/978-91-620-9792-2

Råd och rekommendationer vid utfodring av renar

PDF: https://slu-se.instructure.com/courses/2504/files/folder/Litteratur?preview=310974

Kan också hämtas från sametingets hemsida - https://www.sametinget.se/119710 Under ”Relaterat” till höger på sidan

Frivillig fördjupning och intressanta länkar – ren

Renskötsel i världen:
EALAT Reindeer herders voice: http://hdl.handle.net/11374/47
http://reindeerherding.org/

Skarin, A. and B. Åhman, 2014:
Do human activity and infrastructure disturb domesticated reindeer? - The need for the reindeer's perspective.

*Du hittar många vetenskapliga artiklar i tidskriften Rangifer, som är specialicerad på renar (inklusive caribou, som är samma art fast vilda i nordamerika) och renskötsel *http://septentrio.uit.no/index.php/rangifer under “Archives”

Animalieproduktion – Idisslare