Ny sökning
KE0049

Allmän kemi och kemiska energikällor

Denna kurs riktar sig till framtida civilingenjörer inom energisystemområdet. Kursen presenterar på ett tydligt och konsekvent sätt de viktigaste principerna i grundläggande kemi. Teoretisk undervisning kompletteras med praktiska laborationer som visar hur teoretiska principerna kan omsättas i praktiska energisparande åtgärder.
Kemikunskaper är mycket centrala för civilingenjörer inom energisystem området eftersom de är nödvändiga för att bygga vidare kunskap inom energiutvinning, värmeisolering och klimatanpassning av byggnader, energilagring, omsättning, förvaltning och förbrukning, samt inte minst för att kunna hantera energisystemens miljöpåverkan. Förutom ämneskunskap inom kemi ger kursen dig verktyg för kritiskt tänkande och ett vetenskapligt förhållningssätt, till ditt fortsätta, livslånga lärande även efter kursens slut.
Kursen behandlar energiprinciper bakom kemiska förlopp och består av två delar. Del 1, kemisk energilära behandlar grundprinciper för energiomsättning i naturen (kemisk termodynamik och kinetik), medan del 2, kemiska energikällor även kallad kemisk jämviktslära, behandlar olika typer av kemiska processer och visar huruvida de kan ge upphov till hållbara energikällor och hur de kan användas för att göra energisystem mer miljövänliga.
Kursens genomförande inkluderar föreläsningar, kollokvier, laborationer samt grupparbeten där du får möjligheten att få kontakt med aktuella kemiska frågeställningar inom energiområdet.

Hej!

Kursen ska köras på distans med "flipped classroom" som metod. Alla föreläsningar för hela kursen ska finnas inspelade i förväg. Våra gemensamma aktiviteter ska ske i form av kollokvier och lektioner där studenterna med hjälp av läraren ska diskutera teori och tillhörande problemlösning. Närvaro vid dessa moment inte är obligatorisk men rekommenderas starkt, har visat sig vara nyckel till framgång på tentan och bestämt bra för att få bestående kunskap för framtiden.

Laborationer (preliminärt) ska vara elektroniska - med videoinspelade experiment och möjligheten att ställa frågor under schemalagd labbtid.

Övningsskrivningar rekommenderas varmt också som bra tillfällen att testa sin problemlösningsförmåga i real tid. Ska åtföljas av genomgångar på Zoom. Zoom-rummet för aktiviteterna meddelas senare.

Med vänlig hälsning,

Vadim Kessler, ämnesansvarig för oorganisk och fysikalisk kemi

Kursvärderingen är ännu inte aktiverad

Kursvärderingen är öppen mellan 2021-05-30 och 2021-06-20

Andra kursvärderingar för KE0049

Läsåret 2019/2020

Allmän kemi och kemiska energikällor (KE0049-30259), Uppsala 2020-01-20 - 2020-06-07

Läsåret 2018/2019

Allmän kemi och kemiska energikällor (KE0049-30259), Uppsala 2019-01-21 - 2019-06-09

Läsåret 2017/2018

Allmän kemi och kemiska energikällor (KE0049-30259), Uppsala 2018-01-15 - 2018-06-03

Läsåret 2016/2017

Allmän kemi och kemiska energikällor (KE0049-30259), Uppsala 2017-01-16 - 2017-06-04

Läsåret 2015/2016

Allmän kemi och kemiska energikällor (KE0049-30259), Uppsala 2016-01-18 - 2016-06-05

Läsåret 2014/2015

Allmän kemi och kemiska energikällor (KE0049-30259), Uppsala 2015-01-19 - 2015-06-07

Läsåret 2013/2014

Allmän kemi och kemiska energikällor (KE0049-30259), Uppsala 2014-01-20 - 2014-06-08

Läsåret 2012/2013

Allmän kemi och kemiska energikällor (KE0049-30259), Uppsala 2012-11-12 - 2013-03-31

Läsåret 2011/2012

Allmän kemi och kemiska energikällor (KE0049-30259), Uppsala 2011-10-26 - 2012-03-14

Läsåret 2010/2011

Allmän kemi och kemiska energikällor (KE0049-30259), Uppsala 2010-10-25 - 2011-03-25

Läsåret 2009/2010

Allmän kemi och kemiska energikällor (KE0049-30259), Uppsala 2009-11-05 - 2010-03-24

Läsåret 2008/2009

Allmän kemi och kemiska energikällor (KE0049-30259), Uppsala 2008-10-27 - 2009-03-13

KE0049 Allmän kemi och kemiska energikällor, 10,0 Hp

General Chemistry and Chemical Sources of Energy

Kursplan fastställd

2008-06-02

Ämnen

Kemi

Utbildningens nivå

Grundnivå

Moduler

Benämning Hp Kod
Kemisk energilära 5,00 1002
Kemisk jämviktslära 5,00 1003

Fördjupning

Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav (G1N)

Betygsskala

5 / 4 / 3 / U Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som redovisas i bilaga till kursplanen. Aktuell information om betygskriterier ska finnas tillgänglig senast vid kursstart.

Språk

Svenska

Förkunskapskrav

Kunskaper motsvarande grundläggande behörighet samt Ma D, Fy B, Ke A

Mål

Kursens syfte är att ge insikt i de energimässiga bakgrunderna för kemiska processer i industri och naturliga system, och ge kunskap om systematisk behandling av kemiska jämvikter i dessa system.

Studenten ska efter genomgången kurs:

- känna till namn, formler och egenskaper hos de viktigaste naturligt förekommande oorganiska föreningarna (syror, baser och salter) samt deras reaktioner
- kunna identifiera de vanligaste kemiska reaktionerna som ligger till grund för processer inom områdena energiproduktion och miljöpåverkan och kvantitativt beskriva förändringarna i energifunktioner för system där de äger rum
- kunna kvantitativt uppskatta koncentrationsförändringarna i de vanligaste kemiska processer utifrån informationen om motsvarande energifunktioner
- kunna utföra kemiska experiment i enlighet med angiven metodik och redogöra skriftligt för resultaten
- kunna genomföra kvantitativa koncentrationsbestämningar med elektriska och optiska instrument och presentera resultaten i statistiskt bearbetad form.

Innehåll

Kursen innehåller följande moment:
Del 1. Kemisk energilära 5 hp (3,33 p): Stökiometri, grundämnen och periodiska systemets uppbyggnad, kemisk bindning, kärnreaktioner, kemisk termodynamik och kemisk kinetik
Del 2. Kemisk jämviktslära (kemiska energikällor) 5 hp (3,33 p): Beskrivning och användning av kemiska jämvikter såsom protolys, löslighet, komplexbildning, redox-reaktioner, kopplade jämvikter, jonbytarprocesser, samt principer inom kemisk analys såsom titrering och spektrofotometri. Delkursen inkluderar också grunder för statistisk bearbetning och presentation av resultat av kvantitativa mätningar.

Övriga upplysningar

  • Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle som studenten blivit antagen till och registrerad på.
  • Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för molekylära vetenskaper

Kompletterande uppgifter

Fastställd av: Grundutbildningsnämnden, Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap
Ersätter: KE4009

Betygskriterier för kursen i Allmän Kemi och Kemiska Energikällor Ke0049.

Observera att officiellt ges inte graderade betyg på de olika delkurserna. Det är endast på hela kursen som ett officiellt graderat betyg erhålls!
De graderade betyg som omnämns här nedan är endast för inofficiellt och internt bruk! Dessa 'inofficiella' "betyg" används självklart som grund för den officiella betygssättningen på hela kursen.

Betygskriterier som är gemensamma för båda delkurserna:

Betyg 5 (MVG): Kriterierna för betyg 3 och 4 måste vara uppfyllda. Utöver dessa kriterier har studenten fortlöpande och inom givna tidsramar (mer info under ”Övrig information”) under kursens gång och vid tentamenstillfällen visat sig besitta excellenta kunskaper och färdigheter.

Betyg 4 (VG): Kriterierna för betyg 3 måste vara uppfyllda. Utöver dessa kriterier har studenten lämnat in skriftliga, eller i förekommande fall muntliga, redovisningar av laborationer eller andra obligatoriska uppgifter inom givna tidsramar (mer info under ”Övrig information”) och visat vid tentamenstillfällen avancerade kunskaper och färdigheter.

Betyg 3 (G): Studenten har aktivt deltagit i kursens alla laborationsmoment och tillhörande teoretiska moment (övningar och grupparbeten) och redovisat det praktiska momentets teori, metod och resultat i en skriftlig form.

Betygskriterier specifika för delkursen i Kemisk Energilära:

”Betyg” 5 (MVG): Kriterierna för betyg 3 och 4 måste vara uppfyllda. Utöver dessa kriterier kan studenten på egen hand derivera ekvationerna som beskriver energifunktionerna och är kapabel att kvantitativt redovisa för deras effekt på de relaterade kemiska processerna. Studenten kan även lösa avancerade uppgifter som handlar om att kvantitativt beskriva förändringarna i energifunktioner för kemiska processer.

”Betyg” 4 (VG): Kriterierna för betyg 3 måste vara uppfyllda. Utöver dessa kriterier kan studenten med hjälp av tabeller för bindningsenergier och av diagram (t.ex. fasdiagram, absorptionsspektren, kalibreringskurvor) på egen hand uppskatta förändringarna i energifunktionerna för kemiska processer. Studenten kan lösa uppgifter som handlar om att kvantitativt beskriva förändringarna i energifunktioner för kemiska processer.

”Betyg” 3 (G): Studenten känner till vid namn och formel de viktiga representanterna för huvudklasserna av oorganiska föreningar, såsom starka och svaga syror och baser samt deras salter och kan presentera rätt formler för dessa. Studenten visar förmåga att för atomer och enkla molekyler beskriva elektronstruktur och -densitet, t.ex. i samband med kemisk bindning, med användande av adekvata begrepp.

Studenten kan identifiera de viktigaste typer av oorganiska reaktioner och formulera rätt uttryck för motsvarande reaktionsformler och jämviktskonstanter.

Studenten har insikt i grundläggande energilagar och kan lösa enkla uppgifter som handlar om att kvantitativt beskriva förändringarna i energifunktioner för kemiska processer.

Betygskriterier specifika för delkursen i Kemiska Energikällor:

”Betyg” 5 (MVG): Kriterierna för betyg 3 och 4 måste vara uppfyllda. Utöver dessa kriterier visar studenten förmågan att på egen hand derivera ekvationerna som beskriver energifunktionerna och är kapabel att förutse deras effekt på de relaterade kemiska jämvikterna och lösa avancerade uppgifter som handlar om att kvantitativt uppskatta resultat av dessa jämviktsprocesser.

”Betyg” 4 (VG): Kriterierna för betyg 3 måste vara uppfyllda. Utöver dessa kriterier visar studenten förmåga att med hjälp av tabeller för bindningsenergier och av diagram (t.ex. fasdiagram, absorptionsspektren, kalibreringskurvor o.s.v.) på egen hand uppskatta koncentrationsförändringarna i de viktigaste typer av kemiska jämvikter.

Studenten kan redogöra för sambanden mellan molekylers struktur och deras kemiska aktivitet.

”Betyg” 3 (G): Studenten kan utan att genomföra några beräkningar kvalitativt förutse resultat av de vanligaste kemiska reaktionerna.

Studenten kan lösa enkla uppgifter som handlar om att kvantitativt uppskatta jämviktskoncentrationerna för de viktigaste typer av oorganiska reaktioner.

Studenten visar en tillfredsställande förståelse för sambanden mellan molekylers struktur och deras kemiska aktivitet.

Betygssättning

Sammanvägning av prestationer avgör betyget

Betyget för varje delkurs bestäms efter en sammanvägning av studentens prestationer på sluttentamen, laborationer och laborationsrapporter. Poängsättningarna och poänggränserna är i det närmaste identiska i båda delkurserna.

Prestationerna inom de två kategorierna poängsätts och summeras. Betyget för delkursen baseras på den totala poängsumman.

i. Tentamen som kan ge maximalt 50 p + 2 extrapoäng.

Tentamen består av två delar: Del A – basfrågor – om 7,5 p. Del B – frågor gällande förståelse och färdigheter om 42,5 p + 2 extrapoäng för redovisning av kemins roll i Energisystem programmet och framtida yrkesutövningen.

Regler för omtentamina och komplettering av tentamen

a. Om en student blivit underkänd på tentamens A-del (basfrågor) samtidigt som tentamens B-del blivit godkänd så kan komplettering (rest-tentamen) på enbart tentamens A-del göras före nästa läsårs början. Delkursens betyg baseras då på resultatet från den ursprungliga tentamens totalsumman av poäng. Om inte kompletteringen av A-delen blir godkänd före nästa läsårs början måste en fullständig omtentamen göras.

b. Om en student blivit godkänd på tentamens A- och B-delar så kan förnyad examination ej göras (§6.7 i SLUs regelsamling).

ii. Laborationer och laborationsrapporter som kan ge antingen 0 eller 30 p. Notera att alla laborationer och gruppövningar samt rapporter för dem är obligatoriska.

Totalt kan alltså 82 p erhållas på en delkurs.

Följande krav och minimipoäng gäller för ”betyget” 5 (MVG):

i. Kraven och minimipoängen för betygen 3 och 4 är uppfyllda.

ii. Minst 73 p totalt.

iii. Minst 43 p från tentamens A- och B-delar.

Följande krav och minimipoäng gäller för ”betyget” 4 (VG):

i. Kraven och minimipoängen för betyget 3 är uppfyllda.

ii. Minst 67 p totalt.

iii. Minst 37 p från tentamens A- och B-delar.

Följande krav och minimipoäng gäller för ”betyget” 3 (G):

i. Minst 60 p totalt.

ii. Minst 30 p från tentamens A- och B-delar.

iii. Minst 7,5 p från tentamens A-del (100%).

iv. Aktivt deltagande på alla obligatoriska kursmoment samt att alla skriftliga och/eller muntliga redovisningar av acceptabel kvalitet gjorts (mer info under ”Övrig information”).

Sammanvägning av prestationer inom de olika delkurserna ger ett betyg för hela kursen:

Betyget för hela kursen bestäms efter en sammanvägning av studentens prestationer på motsvarande sätt som för de individuella delkurserna, dvs prestationer på båda delkursernas tentamina, laborationer och laborationsrapporter vägs in. Totalt kan därför 164 p erhållas på hela kursen.

Följande krav och minimipoäng gäller för betyget 5 (MVG) på hela kursen:

i. Kraven och minimipoängen för betygen 3 och 4 är uppfyllda.

ii. Minst 146 p totalt.

iii. Minst 86 p från tentornas A- och B-delar.

Följande krav och minimipoäng gäller för betyget 4 (VG) på hela kursen:

i. Kraven och minimipoängen för betyget 3 är uppfyllda.

ii. Minst 134 p totalt.

iii. Minst 74 p från tentornas A- och B-delar.

Följande krav gäller för betyget 3 (G) på hela kursen:

Minst betyget 3 (Godkänd) på de två delkurserna.

Övrig information

De tidsramar som gäller för inlämnande av laborationsrapporter, inlämningsuppgifter o.dyl. är:

i. För att kunna erhålla betygen 4 (VG) och 5 (MVG) ska varje laborationsrapport vara inlämnad senast på den femte arbetsdagen efter avslutad laboration om inte kursansvarig meddelat annat.
Förnyad inlämningstid för alla utom delkursens sista laborationsrapport är det datum som gäller för påföljande laborationsrapport. För delkursens sista laborationsrapport gäller att förnyad inlämningstid är senast den femte arbetsdagen efter delkursens ordinarie tentamenstillfälle.

ii. För eventuella övriga uppgifter, redovisningar eller rapporter gäller att de ska ha lämnats in enligt tidsschema som meddelas av kursansvarig vid delkursens början.
Förnyad inlämningstid meddelas av kursansvarig vid delkursens början.

iii. Notera att laborationsrapporter & motsvarande bara rättas under kursperioden (fram till delkursens ordinarie omtentamen ca. 3 veckor efter delkursens ordinarie tentamen). Därefter rättas de endast i samband med därpå följande terminsstart såvida inte speciella omständigheter föreligger (§6.10 i SLUs regelsamling)!

Regler för säkerhet på labb:

iv. Före den första laborationen måste en obligatorisk dugga som rör laborationssäkerhet vara godkänd! För att få godkänt på säkerhetsduggan måste alla frågor vara korrekt besvarade.

iv. Före de flesta laborationerna måste ett antal laborationsspecifika frågor besvaras. Frågorna rör i första hand sådant som kan påverka säkerheten under laborationen. Om dessa frågor inte besvaras får studenten inte utföra den laborationen. Notera att ingen möjlighet till förnyad inlämning ges.


Ultuna 2020-12-04

Vadim Kessler , Gulaim Seisenbaeva Anders Sandström

(Kursansvariga) (Studierektor)

1) Kursbok
Författare: Moore/Stanitski/Jurs
ISBN: 1439049300
Kommentar: 4:e upplaga, elektronisk

Kursfakta

Kursen ges som en fristående kurs: Nej Kursen ges som en programkurs: Civilingenjörsprogrammet i energisystem Kursavgift: Studieavgift, endast för medborgare utanför EU, EES, och Schweiz: 25369 SEK Nivå: Grundnivå
Ämne: Kemi
Kurskod: KE0049 Anmälningskod: SLU-30259 Plats: Uppsala Distanskurs: Nej Undervisningsspråk: Svenska Ansvarig avdelning: Institutionen för molekylära vetenskaper Studietakt: 35%