Växt- och marklära för landskapsingenjörer
Kursen innehåller delar som systematisk botanik, morfologi, växtkännedom och grundläggande vegetationsbyggnad samt grundläggande kunskaper om mark såsom naturliga jordars fysikaliska och kemiska egenskaper. Kunskaperna ger grunder och förståelse som sedan kan överföras till mark-växtsystem byggda av människan. Kursen innehåller föreläsningar, laborationer och övningar men även mycket eget ”spring i parken” för växtinlärning samt läsande av litteratur.
Kursvärdering
Andra kursvärderingar för LK0351
Kursplan
LK0351 Växt- och marklära för landskapsingenjörer, 15,0 Hp
Plant and soil science for landscape engineersKursplan fastställd
2018-11-21Ämnen
Biologi LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
Benämning | Hp | Kod |
---|---|---|
Vegetationsbyggnad och ståndort | 5,00 | 1002 |
Marklära | 5,00 | 1003 |
Lignoser | 3,00 | 1004 |
Perenner | 1,00 | 1005 |
Sommarblommor | 1,00 | 1006 |
Fördjupning
Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav (G1N)Betygsskala
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande områdesbehörighet A14 (undantaget Samhällskunskap 1a2) som omfattar:- Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c
- Naturkunskap 2
- Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1
Mål
Kursens syfte är att ge studenten grundläggande kunskaper om växter, vegetation och mark samt förstå sambanden mellan mark och vegetation.Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- identifiera ett ur användningssynpunkt relevant bassortiment av odlade växter under olika växtbetingelser och livsfaser med hjälp av växternas morfologi
- tillämpa de grundläggande reglerna för växternas nomenklatur
- beskriva ståndortskrav, användningsområden och upplevelsevärden för växterna i bassortimentet
- beskriva och förklara vegetationsbyggnadens och vegetationsdynamikens grunder och kopplingar till ståndortsförhållanden, speciellt med inriktning på mark
- översiktligt beskriva jordarternas bildning och utbredning i Sverige
- redogöra för hur olika jordarter fungerar ur markfysikalisk och markkemisk synvinkel
- förklara hur människan kan påverka jordens egenskaper samt översiktligt kunna redogöra för hur hållbart och skötselkrävande ett uppbyggt mark-växtsystem blir.
Innehåll
Kursen innehåller moment med grundläggande kunskap om växter. Delar som systematisk botanik, morfologi, växtkännedom och grundläggande vegetationsbyggnad ingår. I kursen studeras växtmaterial genom lärarledda demonstrationer och självstudier. Genom litteraturstudier, demonstrationer, fältvandringar och obligatoriska övningar utvecklas kunskap om användningsområden, klimathärdighet och upplevelsevärden för växterna i ett utvalt bassortiment. Vegetationsbyggnadsdelen av kursen behandlar olika vegetationsenheters uppbyggnad, struktur, dynamik, ståndortsegenskaper och användningsmöjligheter.Vidare innehåller kursen grundläggande kunskaper om mark såsom naturliga jordars fysikaliska och kemiska egenskaper. Dessa kunskaper ger grunder och förståelse som sedan kan överföras till mark-växtsystem byggda av människan. Viktiga moment i kursen är porsystemets uppbyggnad och funktion samt markens buffringssystem. Genom litteraturstudier, föreläsningar, laborationer, gruppdiskussioner, övningar och ett obligatoriskt seminarium ges kunskap om mark.
Skriftliga tentamina i växtkännedom, vegetationsbyggnad samt marklära.
Växt- och markkunskaperna förs samman i en avslutande uppgift på 2 hp.
Kursen är första kurs i landskapsingenjörsprogrammet och det ingår även moment som berör landskapsingenjörens yrkessroll.
Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
För godkänd kurs fordras aktivt deltagande i obligatoriska moment och seminarium. Inlämningar och övningar fullgjorda enligt anvisningar samt godkänt i samtliga skriftliga tentamina.- Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
- Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningens regelsamling.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningens regelsamling.