Trädvård
Information från kursledaren
Denna kurs och allt material som tillhör den kommer att finnas på kursens canvassida.
Nedan finns årets litteraturlista, däe vissa förändringar kan komma att ske.
Allt gott,
Anna
Litteraturlista, Trädvård 2021
Läshänvisningar kommer att komma i anslutning till schemat.
Böcker
Sjöman, Henrik & Slagstedt, Johan (red) (2015). Träd i urbana landskap. Studentlitteratur
Artiklar och rapporter:
Delshammar, T., Östberg, J. & Öxell, C. (2015). Urban trees and ecosystem disservices – a pilot study using complaints records from three Swedish cities. Arboriculture & Urban Forestry 41(4):187-193.
Dujesiefken, D. & Stobbe, H. (2002) The Hamburg Tree Pruning System – A framework for pruning of individual trees. Urban Forestry & Urban Greening 1: 75-82
QTRA (2014) The Quantified Tree Risk Assessment System A New Approach to Tree Safety Management. (Den svenska versionen)
Levinsson, A., Fransson, A-M., & Emilsson, T. (2017) Investigating the relationship between various measuring methods for determination of establishment of urban trees. Urban Forestry & Urban Greening 28: 21-27
Richardson, J. & Moskal, M (2014) Uncertainty in urban forest canopy assessment: Lessons from Seattle, WA, USA. Urban Forestry & Urban Greening 13: 152–157
Roman, L., McPherson, G., Scharenbroch, B. & Bartens J. (2013) Identifying Common Practices and Challenges for Local Urban Tree Monitoring Programs Across the United States. Arboriculture & Urban Forestry 39(6): 292–299
Shigo, Alex. (1984) Compartmentalization. A conceptual framework for understanding how trees grow and defend themselves. Annual Review of Phytopathology. 22(1), 189-214
Shigo, Alex. (1977) Compartmenatlization Of Decay In Trees. Agriculture information, Bulletin no. 45. New Hampshire
Soares, A.L., Rego, F.C., McPherson, E.G., Simpson, J.R., Peper, J.R & Xiao, Q. (2011). Benefits and costs of street trees in Lisbon, Portugal. Urban Forestry & Urban Greening 10: 69–78
Sörensson, M. (2008) AHA – en enkel metod för prioritering av vedentomologiska naturvärden hos träd i sydsvenska park- och kulturmiljöer. Entomologisk Tidskrift 129 (2): 81-90
Stjernberg, P. (2011) Vad avgör ett träds värde? Trädbladet, Svenska trädföreningen
Vogt, J., Hauer, R., & Fischer, B. 2015. The Costs of Maintaining and not Maintaining the Urban Forest: A Review of the Urban Forestry and Arboriculture Literature. Arboriculture & Urban Forestry 41(6): 292-323
Östberg, J. & Mladoniczky, D. (2017) Trädvårdshandbok 2017 – beskärning och trädvårdsåtgärder på etablerade träd i urban miljö i Sverige. Landskapsarkitektur, Trädgård, växtproduktionsvetenskap SLU, rapportserie
Fördjupande litteratur
Busse Nielsen, A., Heyman, E. & Richnau, G (2012) Liked, disliked and unseen forest attributes: Relation to modes of viewing and cognitive constructs. Journal of Environmental Management 113, 456-466
Koeser, Andrew K; Hauer, Richard J.; Miesbauer, Jason W.; & Peterson, Ward (2016) Municipal tree risk assessment in the United States: Findings from a comprehensive survey of urban forest management. Arboricultural Journal, 38:4, 218-229, DOI: 10.1080/03071375.2016.1221178
Konijnendijk, C. (2003) A decade of urban forestry in Europe. Forest Policy and Economics 5 (2003) 173–186
Randrup, T. (2005) Development of a Danish Model for Plant Appraisal. Journal of Arboriculture 31(3)
Watson, G. (2002) Comparing Formula Methods of Tree Apprasial. Journal of Arboriculture 28(1).
Östberg, J., Delshammar, T., Wiström, B. & Nielsen Busse, A. (2013) Grading of Parameters for Urban Tree Inventories by City Officials, Arborists, and Academics Using the Delphi Method. Environmental Management (2013) 51:694–708
Tips på ytterligare fördjupande litteratur kommer att presenteras under kursens gång.
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
LK0357-20156 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för LK0357
Läsåret 2023/2024
2023-10-31 - 2024-01-14
Läsåret 2022/2023
2022-11-01 - 2023-01-15
Läsåret 2020/2021
2020-11-02 - 2021-01-17
Läsåret 2019/2020
2019-11-01 - 2020-01-19
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0357 Trädvård, 15,0 Hp
ArboricultureÄmnen
Landskapsarkitektur Biologi Landskapsarkitektur BiologiUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
Benämning | Hp | Kod |
---|---|---|
Enda modul | 15,0 | 0101 |
Fördjupning
Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G2F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 90 hp inom landskapsingenjörs-, landskapsarkitekt-, trädgårdsingenjörs- eller hortonomprogrammets första två obligatoriska läsår, varav minst 45 hp inom landskapsarkitektur, biologi eller trädgårdsvetenskap.Mål
Kursens syfte är att ge ökade kunskaper och färdigheter avseende träds krav på livsmiljö och vårdbehov samt vårdens praktiska genomförande med betoning på urbana förhållanden.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
redogöra för träds uppbyggnad och förstå viktiga fysiologiska funktioner
förstå de möjligheter och begränsningar som finns för vård av träd ur ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv (hållbarhetstriangeln).
diagnostisera träds behov av vård samt motivera och föreslå lämpliga vårdinsatser utifrån hållbarhetstriangeln
kritiskt analysera olika problemsituationer vid såväl etablering som i utveckling av befintliga trädbestånd i olika ståndorter
genomföra och motivera beskärning av träd.
Innehåll
Vid föreläsningar och litteraturstudier läggs en grund för mer tillämpade kunskaper bl.a. om trädens fysiologiska funktioner och uppbyggnad. Även en grundläggande kunskap om stadens varierande ståndortsförhållanden och för dem lämpligt växtmaterial berörs. Vikt läggs vid att kursen anknyter till den internationella forskningsfronten inom området.
Övningar, seminarium, examinationer samt exkursioner är obligatoriska.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänd tentamen. Godkända inlämningar och redovisning av övningsuppgifter. Deltagande i obligatoriska moment.
- Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
- Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
För att på ett meningsfullt sätt kunna tillgodose den information som förmedlas i kursen är det av stor vikt att studenten har god kunskap i markbyggnad och de termer som används vid markbyggande. Detta inkluderar bland annat förståelse för hur vägar är uppbyggda, hur växtbäddar är konstruerade och hur olika kornstorleksfraktioner påverkar markens bärighet. I de fall studentens grundutbildning inte innehåller dessa delar ska studenten själv har införskaffat denna kunskap innan kursen startar. Vid frågor och hjälp att hitta lämplig litteratur kontakta kursledaren.Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning