Stadsrum för barn och unga
Information från kursledaren
Kursen startar med digitalt upprop den 16 januari. Därefter fem fysiska träffar (9 dagar) huvudsakligen i Uppsala utspridda under året med mellanliggande hemarbete. Kursen är uppdelad i två poänggivande moduler (vt 22 =10 hp, ht22 = 5 hp). Så snart den som fårr plats på kursen registrerat sig får du tillgång till kurshemsidan på Canvas.
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
LK0383-30214 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för LK0383
Läsåret 2023/2024
Stadsrum för barn och unga (LK0383-30234)
2024-01-15 - 2024-10-31
Läsåret 2021/2022
Stadsrum för barn och unga (LK0383-30283)
2022-01-17 - 2022-11-01
Läsåret 2020/2021
Stadsrum för barn och unga (LK0383-30121)
2021-01-18 - 2021-11-01
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0383 Stadsrum för barn och unga, 15,0 Hp
Public space for children and youthÄmnen
Landskapsarkitektur LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Studieresa och projektarbete | 5,0 | 0203 |
| Övningar och seminarier | 10,0 | 0204 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 180 hp, varav minst sammanlagt 90 hp i något eller några av följande ämnen: landskapsarkitektur, landskapsplanering, landskapsförvaltning arkitektur, design, fysisk planering, samhällsbyggnadsteknik, kultur- och samhällsgeografi, landskapsvetenskap, sociologi, miljöpsykologi, pedagogik eller humanekologi, samt svenska motsvarande kravet för grundläggande behörighet till svensk högskoleutbildning på grundnivå.Alternativt, kunskaper motsvarande 120 hp, varav minst sammanlagt 60 hp i något eller några av ämnena i föregående stycke, samt minst 12 månaders relevant arbetslivserfarenhet, samt svenska motsvarande kravet för grundläggande behörighet till svensk högskoleutbildning på grundnivå.
Med relevant arbetslivserfarenhet menas att arbetslivserfarenheten ska täcka ett eller flera av de yrkesområden som finns inom de ämnen som utgör teoretiska förkunskapskrav för kursen. Exempel på relevanta yrken är fysisk planerare, landskapsarkitekt, arkitekt, designer, landskapsingenjör, fastighets- och utemiljöförvaltare samt pedagog. Arbetslivserfarenheten kan genomföras på heltid eller deltid, dock ska arbetet ske på minst halvtid. Deltidstjänstgöring omräknas till heltid. Arbetslivserfarenheten ska styrkas med tjänstgöringsintyg.
Mål
Kursens syfte är att utveckla sina kunskaper i frågor som rör utemiljöer för barn och unga.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Redogöra för hur barn och unga använder urbana utemiljöer, och hur det bidrar i deras utveckling.
Redogöra för olika verktyg, metoder och teorier med relevans för planering, utformning, förvaltning och andra former av stadsutveckling som främjar barns och ungas utevistelse, lärande, delaktighet och hälsa/välbefinnande.
Ge förslag på hur utemiljön i städer och tätorter kan göras mer ändamålsenlig och användbar för barn och unga utifrån relevant kunskap och policys och utifrån den verksamhet som utemiljön är avsedd för.
Innehåll
Kursen tar utgångspunkt i stadens utemiljö som utvecklingsmiljö för barn och unga. Deltagarna undersöker och tar del av hur urbana utemiljöer kan utvecklas och bli mer ändamålsenliga för att uppfylla kraven på en god bebyggd och hälsosam miljö för alla, och hur man i sin yrkesutövning kan bidra till ändamålsenliga utemiljöer på barns och ungas villkor. Barns och ungas eget perspektiv på den fysiska miljön är centralt i kursen, liksom vad som gör vissa platser attraktiva, utvecklande och välbesökta - men inte andra.
Platser för barn och unga studeras i olika perspektiv, där deras förmåga att skapa egna platser för spontana aktiviteter är ett. Andra aspekter som behandlas är planeringsprocesser för och med barn och unga, principer för utformning, förvaltning som utvecklar utemiljöns kvaliteter, utemiljön som pedagogisk resurs, för fysisk aktivitet, trygghet och urbant friluftsliv.Kursdeltagarnas samlade erfarenheter är en viktig motor i kursen. Praktiska erfarenheter från olika nationella och internationella exempel studeras parallellt med mer teoretiska studier inom ämnesområden som på olika sätt berör barns och ungas plats i samhällsplaneringen.
4-6 kursträffar varvas med eget arbete på distans. Föreläsningar varvas med obligatoriska övningar, seminarier och studiebesök. Ett av studiebesöken kan innebära övernattning och resa till annan ort. Arbetet bedrivs både individuellt och i grupp. Praktiska såväl som teoretiska kunskaper som förvärvas under kursen tillämpas och bedöms i form av ett avslutande projektarbete.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänd redovisning av projektarbete, godkända inlämningsuppgifter samt deltagande i obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kursen genomförs på halvfart. Vid behov kan vissa moment genomföras på engelska. Eventuell resa och övernattningar i samband med studiebesök bekostas av studenten.Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för stad och land
Litteraturlista
Listan kan komma att kompletteras under kursens gång.
Huvudlitteratur
Beckman, Mimmi (2018). Lek på riktigt. Om att sluta bygga lekplatser och börja skapa rikare lekmiljöer. En skrift om lekvärde för dig som ansvarar för barns lekmiljöer. Örebro kommun, oktober 2018.
Bishop, Kate, and Corkery, Linda (eds., (2017). Designing Cities with Children and Young People. Beyond Playgrounds and Skate Parks. Routledge, Taylor & Francis Group
Boverket (2015). Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö. Boverket och Movium.
Boverket (2020). Barnkonventionen i fysisk planering och stadsutveckling. Kartläggning och analys. Boverket Rapport 2020:24.
Derr, Victoria, Chawla, Louise and Mintzer, Mara (2018). Placemaking with children and youth. Participatory Practices for Planning Sustainable Communities. NYUPRESS
Flannigan, Caileigh and Dietze, Beverlie (2017). Children, Outdoor Play, and loose parts. Journal of outdoor studies – Ideas from practice, Vol 42 No. 4, s. 53-60.
Gill, Tim (2021). What is child-friendly urban planning, and why does it matter?”. In Urban Playground. How Child-Friendly Planning and Design can save Cities. London: RIBA Publishing (Routledge), chapter 1-3.
Övrig litteratur inför seminarier, exkursioner och övningar
ARUP (2017). Cities Alive. Designing cities for urban childhoods, London.
Boverket (2015). Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet. Boverkets författningssamling BFS 2015:1 FRI.
Hart, Roger (2020). “Stepping Back from 'The Ladder': Reflections on a Model of Participatory Work with Children”.
Kaime Atterhög, Wanjiku (2019). Social Inclusion and Empowerment in Urban Planning. In Uppsala Health Summit 2019 Post-Conference report Uppsala Health Summit. P. 42-47.
Kristensson, Eva (2016). ”Bostadsgården – en hotad lekmiljö när staden förtätas”. Kapitel i Märit Jansson och Åsa Klintborg Ahlklo (reds) Plats för lek: Svenska lekplatser förr och nu. Svensk Byggtjänst, sid 94-113.
Kylin, Maria, Åkerblom, Karin (2019). “Indicators for Children’s Built Environment”. In Uppsala Health Summit 2019 Post-Conference report Uppsala Health Summit. P. 48-53.
Mårtensson, Fredrika (2009). ”Lek i verklighetens utmarker”. I Mikael Jensen och Åsa Harvard (eds.) Leka för att lära. Utveckling, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur, s. 163-186.
Mintzer, Mara (2017). How kids can help design cities. TED-talk.
Nordström, Maria (2020). Barnkonsekvensanalyser I stadsplaneringen. Relaterat material till Boverket Rapport 2020:24 Barnkonventionen i fysisk planering och stadsutveckling. Kartläggning och analys.
Nordström, Maria, Nordin, Kerstin and Wales, Mark (2019). “Listen to the kids in Participatory Urban Planning”. In Uppsala Health Summit 2019 Post-Conference report Uppsala Health Summit, p. 14-18.
Outdoor Play and Learning (OPAL) (2021). The case for play in schools: A review of the literature
Uppsala Health Summit (2019). Post-conference report Healthy Urban Childhoods, Uppsala 8-9 October 2019.
Åkerblom, Petter (2019). “Bumps and scratches is a part of Growing Up”. In Uppsala Health Summit (2019). Post-conference report Healthy Urban Childhoods, p. 5-7.