Kursvärderingen är avslutad

LK0419-10043 - Sammanställning av kursvärdering

Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.

Andra kursvärderingar för LK0419

Läsåret 2023/2024

Studio – Landskapsplanering (LK0419-10184)

2023-08-28 - 2023-10-30

Skriv ut Kursplan

Kursplan

LK0419 Studio – Landskapsplanering, 15,0 Hp

Studio – Landscape planning

Ämnen

Landskapsarkitektur

Utbildningens nivå

Grundnivå

Moduler

Benämning	Hp	Kod
Landskapsplanering	10,0	0102
Landskapsteori och värderingar	5,0	0103

Fördjupning

Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G2F)

Betygsskala

Språk

Svenska

Förkunskapskrav

Kunskaper motsvarande 80 hp landskapsarkitektur och 5 hp markvetenskap.

Mål

Syftet med kursen är att studenten utvecklar kunskaper och färdigheter i landskapsanalys samt får grundläggande kunskaper om fysisk planering och stadsbyggnad. Syftet är också att ge studenterna grundläggande kunskaper om samhällets lagar, regler och mål för en långsiktigt hållbar utveckling samt regionala skillnader i landskapet.



Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

- ge exempel på regionala skillnader i landskapet som påverkar människors förutsättningar att leva och verka i olika delar av landet

- redogöra för samspelet mellan en tätort och det omgivande landskapets strukturer och funktioner

- redogöra för några stadsbyggnadsteorier som ligger till grund för landskapsplanering

- förklara betydelsen av att genomföra en landskapsanalys inför en förändrad markanvändning

- diskutera och exemplifiera hur olika aktörer har möjlighet att påverka landskapsplanering i processer och skeden som styrs av samhällsmål, lagar och regler samt planerings- och miljölagstiftning.



Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

- metodiskt söka och sammanställa geografisk och annan information relevant för genomförandet av en landskapsanalys

- metodiskt beskriva ett landskaps förutsättningar och känslighet för en förändrad mark- och vattenanvändning

- motivera en förändrad mark- och vattenanvändning ur ett landskaps- och planeringsperspektiv.



Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

- formulera frågor relevanta för landskapsplanering kopplat till samhällets mål för långsiktigt hållbar utveckling

- diskutera och problematisera ett urval värderingar och intressen som påverkar landskapsplanering ur ett nationellt och internationellt perspektiv.

Innehåll

Kursen är upplagd kring ett obligatoriskt projektarbete i studioform där studenterna i mindre grupper besöker och gör landskapsanalyser av olika tätorter runt om i landet. En övning som bland annat möjliggör jämförelser av hur olika förutsättningar i landskapet påverkar både människors möjligheter att leva och bruka landskapet och hur förutsättningarna påverkar vegetation och växtanvändning.



Studenterna utgår i sitt arbete från en given metod men introduceras även till andra beprövade metoder relevanta för analys av landskapet. Utifrån en förändring av mark- och vattenanvändning i en svensk tätort beskriver och analyserar de landskapets förutsättningar. Uppgiften kan skifta från år till år och utgår exempelvis från lokalisering av bostäder, rekreation, energiförsörjning etc. Fokus ligger på att beskriva, bedöma och presentera landskapets förutsättningar att visa på avvägningar mellan olika aktuella anspråk. Aspekter som studeras är landskapets biofysiska egenskaper, strukturer och funktioner, även kulturella och sociala särdrag för orten. Studenterna redovisar resultatet gruppvis i text och bild samt muntligt. I en individuell skrivövning ska studenten göra jämförelser och ställa frågor relevanta för landskapsplanering.



I samband med projektarbetet introduceras ett metodiskt arbete med kartlager som verktyg för att söka, sammanställa och värdera geografisk information i en landskapsanalys.



Till projektarbetet infogas teoridelar som examineras i seminarier och med individuella skrivövningar. Teoridelarna behandlar stadsbyggnadsteori utifrån historia, ideologier och värderingar samt fysisk planering med samhällets mål, lagar och regler.



Stadsbyggnadshistoria behandlas i litteraturstudier och föreläsningar. Den svenska stadsutvecklingen sätts i samband med strömningar och idéer i samhället i Sverige och internationellt. Staden som system i landskapet studeras d v s samspelet mellan omgivande landskap, trafiksystem, bebyggelse- och blågrön struktur. Förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av olika typer av städer belyses.



Studenterna introduceras till svensk lagstiftning som styr och reglerar kommunernas fysiska planering, såsom plan- och bygglagen, miljöbalken och kulturmiljölagen. Syften med lagstiftningen diskuteras likväl som planprocessen och dess olika parter.



I föreläsningar, texter och obligatoriska seminarier diskuterar studenterna olika värderingar och intressen i relation till övergripande globala, nationella och lokala samhällsmål om långsiktigt hållbar utveckling. Etiska perspektiv lyfts, samt utifrån- och inifrånperspektiv diskuteras i relation till förändring av landskapet.



Kursen ger 15 färdighetstränande poäng.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Kursen innehåller teoridelar som examineras med individuella skriftliga övningsuppgifter och seminarier. Tillämpad landskapsplanering examineras med grupparbete i projektform och individuell skriftlig övning.



För godkänd kurs krävs godkända skriftliga övningsuppgifter och grupparbete samt godkänt deltagande i obligatoriskt projektarbete, seminarier och studieresa.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.

• Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
• Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Övriga upplysningar

- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.

Ytterligare information

Förkunskapskrav 5 hp markvetenskap ges av kursen LK0292 Introduktion till landskapsarkitektur samt geologi och hydrologi, alternativt MV0213/MV0224 Marken som växtplats och växtkännedom 3.



Studieresa ingår i kursen och kostnader presenteras senast 4 veckor innan kurstart.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för Stad och Land

Obligatorisk litteratur:

Landskapsanalys

Per Stahlschmidt, Simon Swaffield, Jörgen Primdahl, Vibeke Nelleman. (2017) **Landscape analysis – Investigating the potentials of space and place, **Routledge

Läs framförallt: kap. 7 och 8 – stöd/inspiration i projektarbetet

(Används även i andra kurser, ni förväntas tex vara bekanta med rumsliga analyser)

Tobias Noborn, Bengt Schibbye, Emily Wade, Mia Björckebaum, Emy Lanemo, John Askling, Oskar Kindvall (2017). **Landskapet är arenan – Integrerad landskapskaraktärsanalys, en metodbeskrivning. **Trafikverket

Planering

Gunnel Forsberg (red.) Samhällsplaneringens teori och praktik

Liber

Första upplagan, 2020

Läs framförallt kapitel:1, 4, 6, 8, 10, 12, 13, 17, 18, 19, 25, 26, 27, 33, 35, 36

Matthew Carmona, Steve Tiesdell, Tim Heath and Taner Oc (2010). Public places Urban spaces - The dimensions of urban design, 2nd edition, eller** tredje upplagan från 2021. **

Architectural Press, Elsevier.

Andra upplagan från 2010

Läs framförallt Part II – The dimensions om urban design, kapitel 5, 7, 8

Tredje upplagan från 2021

Läs framförallt kapitel 4, 6, 8

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/

Stadsbyggnad och kulturmiljöns roll i samhällsplaneringen

*Bebyggelsehistorisk tidskrift *nr 82/2022 Tema: Kulturmiljöns roll i samhällsplaneringen, Föreningen Bebyggelsehistorisk tidskrift , 2022.

Tillgänglig för 225 kr på https://bht.bokorder.se/sv-SE/shop

På själva tidskriftens hemsida https://www.bebyggelsehistoria.org/, under rubriken äldre nummer kan man ladda ner Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 58/2009, läs artikeln:

Baumert, Antonia, ”Från förhistorisk boplats till miljonprogram, − om bebyggelseutvecklingen på norra Järvafältet utifrån digitala Informationskällor”, Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 58/2009, Föreningen Bebyggelsehistorisk tidskrift , 2009.

https://www.rj.se/globalassets/rj-arsbocker/rj2020-3_den_framtida_staden.pdf

Övrig litteratur:

Landskapsanalys

På Canvas:

Bengt Schibbye John Asklin, Mia Björckebaum, Sofia Löfgren (2016). Landskapsanalys för planeläggning av vägar och järnvägar – En handledning. Trafikverket

**Om landskap och landskapsanalys för väg och järnväg – ett kunskapsunderlag med fokus på begrepp och exempel **

Ulla Berglund et al. Rapport nr 1/2011, Institutionen för stad och land

Planering

Jan Nyström och Lennart Tonell (2012). **Planeringens grunder - en översikt **

Studentlitteratur.

Tredje upplagen eller senare

Läs framförallt: kap 5 & 6

Plan och bygglag:https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900

Miljöbalk: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808

Europeiska landskapskonventionen: https://rm.coe.int/CoERMPublicCommonSearchServices/DisplayDCTMContent?documentId=09000016802f3fbe

**På Canvas: ***Europeiska plansystemet i korthet, Boverket 2012 *

Stadsbyggnad och kulturmiljöns roll i samhällsplaneringen

På Canvas:

Elias Cornell (1977). Bygge av stad och land

Bokförlaget PAN/Norstedts.

Kapitlet om ”Medeltiden”

Olle Svedberg (1988). Arkitekternas århundrade – Europas arkitektur 1800-talet

Almqvist & Wiksell/Gebers förlag AB.

Kapitlet om ”Stadsplaneringen”

A EJ Morris (1994). **History of urban form – Before the industrial revolutions. **

Henry Ling Ltd.

Kapitel 5 om ”The Renaissance: Italy sets a pattern”