Studio - Landskapsplanering
Information från kursledaren
Hej och välkomna till kursen Studio Landskapsplanering!
Kursen är upplagd kring ett obligatoriskt projektarbete i studioform där studenterna i mindre grupper besöker och gör landskapsanalyser av olika tätorter runt om i landet. Kursen behandlar även stadsbyggnadsteori utifrån historia, ideologier och värderingar samt fysisk planering med samhällets mål, lagar och regler.
Den första dagen på kursen kommer vi att skapa grupper och fördela kommuner, genom lottning. Eftermiddagen ägnas åt att boka resor och boende (välj de mest prisvärda alternativen). Studenterna betalar dessa kostnader själva och får ersättning från kursen i efterhand. Om en studentgrupp vill åka egen bil är det möjligt, milersättning utgår. Vi vill att gruppen samlar kvitton för sina utgifter och utser en person som ansvarig, denna person kommer att lämna in kvitton till kursledningen och får ersättningen som en klumpsumma, som sedan fördelas ut till gruppmedlemmarna.
Under fliken Schema finns ett preliminärt schema samt litteraturlista.
Med önskan om en skön sommar, vi ses vid kursstart!
/Kursteamet
Daniel Valentini, Tomas Eriksson, Neva Leposa, Amalia Engström, Marina Queiroz
Kursvärdering
Kursvärderingen är ännu inte aktiverad
Kursvärderingen är öppen mellan 2024-10-24 och 2024-11-14
Andra kursvärderingar för LK0419
Läsåret 2023/2024
Studio - Landskapsplanering (LK0419-10184)
2023-08-28 - 2023-10-30
Läsåret 2022/2023
Studio - Landskapsplanering (LK0419-10043)
2022-08-29 - 2022-10-31
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0419 Studio - Landskapsplanering, 15,0 Hp
Studio - Landscape planningÄmnen
LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Tillämpad landskapsanalys | 10,0 | 0004 |
| Översiktsplanering - teori och värderingar | 5,0 | 0005 |
Fördjupning
Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G2F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 80 hp landskapsarkitektur och 5 hp markvetenskap.Mål
Syftet med kursen är att studenten utvecklar kunskaper och färdigheter i landskapsanalys samt får grundläggande kunskaper om fysisk planering och stadsbyggnad. Syftet är också att ge studenterna grundläggande kunskaper om samhällets lagar, regler och mål för en långsiktigt hållbar utveckling samt regionala skillnader i landskapet.
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
ge exempel på regionala skillnader i landskapet som påverkar människors förutsättningar att leva och verka i olika delar av landet
redogöra för samspelet mellan en tätort och det omgivande landskapets strukturer och funktioner
redogöra för några stadsbyggnadsteorier som ligger till grund för landskapsplanering
förklara betydelsen av att genomföra en landskapsanalys inför en förändrad markanvändning
diskutera och exemplifiera hur olika aktörer har möjlighet att påverka landskapsplanering i processer och skeden som styrs av samhällsmål, lagar och regler samt planerings- och miljölagstiftning.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
metodiskt söka och sammanställa geografisk och annan information relevant för genomförandet av en landskapsanalys
metodiskt beskriva ett landskaps förutsättningar och känslighet för en förändrad mark- och vattenanvändning
motivera en förändrad mark- och vattenanvändning ur ett landskaps- och planeringsperspektiv.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
formulera frågor relevanta för landskapsplanering kopplat till samhällets mål för långsiktigt hållbar utveckling
diskutera och problematisera ett urval värderingar och intressen som påverkar landskapsplanering ur ett nationellt och internationellt perspektiv.
Innehåll
Kursen är upplagd kring ett obligatoriskt projektarbete i studioform där studenterna i mindre grupper besöker och gör landskapsanalyser av olika tätorter runt om i landet. En övning som bland annat möjliggör jämförelser av hur olika förutsättningar i landskapet påverkar både människors möjligheter att leva och bruka landskapet och hur förutsättningarna påverkar vegetation och växtanvändning.
Studenterna utgår i sitt arbete från en given metod men introduceras även till andra beprövade metoder relevanta för analys av landskapet. Utifrån en förändring av mark- och vattenanvändning i en svensk tätort beskriver och analyserar de landskapets förutsättningar. Uppgiften kan skifta från år till år och utgår exempelvis från lokalisering av bostäder, rekreation, energiförsörjning etc. Fokus ligger på att beskriva, bedöma och presentera landskapets förutsättningar att visa på avvägningar mellan olika aktuella anspråk. Aspekter som studeras är landskapets biofysiska egenskaper, strukturer och funktioner, även kulturella och sociala särdrag för orten. Studenterna redovisar resultatet gruppvis i text och bild samt muntligt. I en individuell skrivövning ska studenten göra jämförelser och ställa frågor relevanta för landskapsplanering.
I samband med projektarbetet introduceras ett metodiskt arbete med kartlager som verktyg för att söka, sammanställa och värdera geografisk information i en landskapsanalys.
Till projektarbetet infogas teoridelar som examineras i seminarier och med individuella skrivövningar. Teoridelarna behandlar stadsbyggnadsteori utifrån historia, ideologier och värderingar samt fysisk planering med samhällets mål, lagar och regler.
Stadsbyggnadshistoria behandlas i litteraturstudier och föreläsningar. Den svenska stadsutvecklingen sätts i samband med strömningar och idéer i samhället i Sverige och internationellt. Staden som system i landskapet studeras d v s samspelet mellan omgivande landskap, trafiksystem, bebyggelse- och blågrön struktur. Förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av olika typer av städer belyses.
Studenterna introduceras till svensk lagstiftning som styr och reglerar kommunernas fysiska planering, såsom plan- och bygglagen, miljöbalken och kulturmiljölagen. Syften med lagstiftningen diskuteras likväl som planprocessen och dess olika parter.
I föreläsningar, texter och obligatoriska seminarier diskuterar studenterna olika värderingar och intressen i relation till övergripande globala, nationella och lokala samhällsmål om långsiktigt hållbar utveckling. Etiska perspektiv lyfts, samt utifrån- och inifrånperspektiv diskuteras i relation till förändring av landskapet.
Kursen ger 15 färdighetstränande poäng.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Kursen innehåller teoridelar som examineras med individuella skriftliga övningsuppgifter och seminarier. Tillämpad landskapsplanering examineras med grupparbete i projektform och individuell skriftlig övning.
För godkänd kurs krävs godkända skriftliga övningsuppgifter och grupparbete samt godkänt deltagande i obligatoriskt projektarbete, seminarier och studieresa.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Förkunskapskrav 5 hp markvetenskap ges av kursen LK0292 Introduktion till landskapsarkitektur samt geologi och hydrologi, alternativt MV0213/MV0224 Marken som växtplats och växtkännedom 3.Studieresa ingår i kursen och kostnader presenteras senast 4 veckor innan kurstart.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för stad och land
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Obligatorisk litteratur
Modul: Översiktsplanering - teori och värderingar
A) Textseminarium 1: Teorier och perspektiv på stadsbyggande
Matthew Carmona, Steve Tiesdell, Tim Heath and Taner Oc (2010). Public places Urban spaces - The dimensions of urban design, tredje upplagan (2021). Architectural Press, Elsevier.
Läs följande delar:
- Kapitel 1: sid 1 - 36
- Kapitel 5: sid 196 - 219
- Kapitel 8: sid 384 - 432
B) Textseminarium 2: Historiska perspektiv och kulturhistoria i samhällsplaneringen
Till seminariet ska ni läsa ett urval artiklar från två olika nummer av Bebyggelsehistorisk tidskrift. Ni kan ladda ner dessa på tidskriftens hemsida, https://www.bebyggelsehistoria.org/, under rubriken äldre nummer.
1. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 58/2009 Tema: Bebyggelsehistoria i digitala register
Läs artikeln:
- Baumert, Antonia, ”Från förhistorisk boplats till miljonprogram, − om bebyggelseutvecklingen på norra Järvafältet utifrån digitala Informationskällor”, Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 58/2009, Föreningen Bebyggelsehistorisk tidskrift , 2009.
2. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 82/2022 Tema: Kulturmiljöns roll i samhällsplaneringen
Läs artiklarna:
- Kulturmiljöer- en oersättlig del av vår existens eller en onödig barlast, s. 4-7. (Alexandra Babos, Emelie Karlsmo & Anna Micro Vikstrand)
- Norrbottens riksintressemiljöer i förändring. Stadsmiljöerna Piteå, Svartöstaden, Malmberget-Koskullskulle och Kiruna 1970-2020, s. 8-32. (Jennie Sjöholm & Anna Elmén-Berg)
- Historia och kulturarv i Mälaräng - föreställningar om det förflutna i samtida stadsplanering, s. 65- 81. (Lucas Rabnor)
- Välfärdssamhällets vardagslandskap under press, s. 82-101. (Catharina Nolin)
C) Översiktsplanering
Gunnel Forsberg (red.) (2019) Samhällsplaneringens teori och praktik. Liber, Första upplagan
Läs följande delar:
- Del 1: Planeringens arbetsfält och verktygslåda
- Del 2: Planering för hållbar och rättvis framtid
- Del 3: Verklighet och visioner
- Del 8: Nordisk och europeisk utblick
I bokens övriga delar finns många kapitel som kan vara viktiga för era projektarbeten, här får ni välja 3-4 kapitel som berör planeringsfrågor som är aktuella i den kommun ni arbetar med.
Modul: Tillämpad landskapsanalys
A) Projektarbete
Tobias Noborn, Bengt Schibbye, Emily Wade, Mia Björckebaum, Emy Lanemo, John Askling, Oskar Kindvall (2017). Landskapet är arenan – Integrerad landskapskaraktärsanalys, en metodbeskrivning. Trafikverket
Per Stahlschmidt, Simon Swaffield, Jörgen Primdahl, Vibeke Nelleman. (2017) Landscape analysis – Investigating the potentials of space and place, Routledge
Läs framförallt: kap. 7 och 8 – stöd/inspiration i projektarbetet
Den framtida staden
https://www.rj.se/globalassets/rj-arsbocker/rj2020-3_den_framtida_staden.pdf
B) Textseminarium 3: Reflektion över projektarbetet
Kløcker Larsen, R., & Raitio, K. (2023). Protected areas and Indigenous rights in Sápmi: an agonistic reading of conflict and collaboration in land use planning. Journal of Environmental Policy & Planning, 25(3), 342-354. https://doi.org/10.1080/1523908X.2022.2137483
Stephenson, J. (2008). The Cultural Values Model: An integrated approach to values in landscapes. Landscape and urban planning, 84(2), 127-139. https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2007.07.003
Watson, V. (2016). Shifting approaches to planning theory: Global North and South. Urban Planning, 1(4), 32-41. https://doi.org/10.17645/up.v1i4.727
Buijs, A. E., Elands, B. H., & Langers, F. (2009). No wilderness for immigrants: Cultural differences in images of nature and landscape preferences. Landscape and urban Planning, 91(3), 113-123. https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2008.12.003
Övrig referenslitteratur
(ej obligatorisk men bra information/inspiration)
Om landskapsanalys
Bengt Schibbye John Asklin, Mia Björckebaum, Sofia Löfgren (2016). Landskapsanalys för planeläggning av vägar och järnvägar – En handledning. Trafikverket.
Finns på Canvas.
Ulla Berglund et al. (2011) Om landskap och landskapsanalys för väg och järnväg – ett kunskapsunderlag med fokus på begrepp och exempel, Rapport nr 1/2011, Institutionen för stad och land.
Finns på Canvas.
Om planering och översiktsplanering
Jan Nyström och Lennart Tonell (2012). Planeringens grunder - en översikt. Studentlitteratur. Tredje upplagen eller senare.
Framförallt: kap 5 & 6
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/
Miljöbalk
Europeiska landskapskonventionen
https://rm.coe.int/CoERMPublicCommonSearchServices/DisplayDCTMContent?documentId=09000016802f3fbe
Om stadsbyggnad
Pile, S., Yazici, E., Cramer-Greenbaum, S., Keith, M., Murji, K., & Solomos, J. (2023). A progressive sense of place and the open city: Micro-spatialities and micro-conflicts on a north London council estate. Geoforum, 144, 103810.
https://www.skanska.se/om-skanska/skanska-i-sverige/framtidsvisioner-2070/
https://www.archdaily.com/585254/vincent-callebaut-s-2050-parisian-vision-of-a-smart-city
https://assets.kpmg/content/dam/kpmg/pdf/2016/06/The-future-of-cities-creating-a-vision.pdf
https://arwidssonstiftelsen.se/stadsplanering/framtidsstudier/
Om historiska perspektiv
Elias Cornell (1977). Bygge av stad och land. Bokförlaget PAN/Norstedts.
Kapitlet om ”Medeltiden” finns på Canvas.
Olle Svedberg (1988). Arkitekternas århundrade – Europas arkitektur 1800-talet. Almqvist & Wiksell/Gebers förlag AB.
Kapitlet om ”Stadsplaneringen” finns på Canvas.
A. E. J. Morris (1994). History of urban form – Before the industrial revolutions. Henry Ling Ltd.
Kapitel 5 om ”The Renaissance: Italy sets a pattern” finns på Canvas.