Skogens och landskapets governance
Kursen syftar till att ge en orientering i hur olika former av samskapande och governance-strukturer påverkar förvaltning och planering av landskap och skog samt hur dessa kan analyseras och beskrivas.
Kursens innehåll är uppbyggt kring teori om governance inom skog och landskap och relaterad policy. Den så kallade policy arrangement approach (PAA) är central med sina fyra aspekter: aktörer, spelregler, makt och resurser samt diskurser. Dessa aspekter analyseras och beskrivs för flera konkreta fall och sammanhang; skogliga och icke skogliga, rurala och urbana, lokala och i olika delar av världen.
Kursens innehåll omfattar föreläsningar och litteraturstudier on governance-teori och PAA med dess aspekter. Exempel och fall av governance inom skog och landskap introduceras i föreläsningar och exkursioner och analyseras i gruppdiskussioner eller seminarier. Exempel som ges i exkursioner och föreläsningar omfattar modellskogar, avrinningsområden samt olika initiativ till samskapande i urbana miljöer. Genom kursen kommer governance-teori användas i analytiskt skrivande och omskrivande efter feedback under seminarier, vilket leder fram till en skriftlig inlämning och en avslutande presentation. Exkursioner, seminarier och presentationer är obligatoriska.
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
LK0424-10171 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0424 Skogens och landskapets governance, 7,5 Hp
Forest and landscape governanceÄmnen
Landskapsarkitektur LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Enda modul | 7,5 | 0101 |
Fördjupning
Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G1F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå och- 7,5 hp landskapsarkitektur
- Engelska B
För särskild behörighet krävs även Engelska B eller motsvarande. Då kursens undervisningsspråk är engelska medges undantag från kravet på svenska för grundläggande behörighet.
Mål
Kursens syfte är att fördjupa förståelsen för hur olika samskapande governance-processer, strukturer och arrangemang påverkar olika landskap och förvaltningsstrukturer och hur dessa kan analyseras, med fokus på både skogens och landskapets governance och relaterade aspekter.
Efter slutförd kurs ska studenten kunna
identifiera och beskriva relevanta aktörer och organisationer, spelregler, makt och resurser samt diskurser, som relaterar till förvaltning inom skogs- och landskapssammanhang
analysera governance-typer samt strukturer och arrangemang i en bredd av skogs- och landskapssammanhang, med hjälp av relevant teori
beskriva hur centrala policyer och teorier inom skogens och landskapets governance används, förstås och relaterar till varandra
skriva, omarbeta och applicera analyser av governance-strukturer och arrangemang i skrivuppgifter
kommunicera central kunskap om skogens och landskapets governance muntligt och visuellt.
Innehåll
Kursen syftar till att ge en orientering i hur olika former av samskapande och governance-strukturer påverkar förvaltning och planering av landskap och skog samt hur dessa kan analyseras och beskrivas.
Kursens innehåll är uppbyggt kring teori om governance inom skog och landskap och relaterad policy. Den så kallade policy arrangement approach (PAA) är central med sina fyra aspekter: aktörer, spelregler, makt och resurser samt diskurser. Dessa aspekter analyseras och beskrivs för flera konkreta fall och sammanhang; skogliga och icke skogliga, rurala och urbana, lokala och i olika delar av världen.
Kursens innehåll omfattar föreläsningar och litteraturstudier on governance-teori och PAA med dess aspekter. Exempel och fall av governance inom skog och landskap introduceras i föreläsningar och exkursioner och analyseras i gruppdiskussioner eller seminarier. Exempel som ges i exkursioner och föreläsningar omfattar modellskogar, avrinningsområden samt olika initiativ till samskapande i urbana miljöer. Genom kursen kommer governance-teori användas i analytiskt skrivande och omskrivande efter feedback under seminarier, vilket leder fram till en skriftlig inlämning och en avslutande presentation. Exkursioner, seminarier och presentationer är obligatoriska.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänd skriftlig uppgift samt fullgjorda obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Denna kurs bygger vidare på kursen "Analys av skogslandskap" där konceptet governance introduceras.Kursen använder principerna för Writing Across the Curricuum (WAC) för skrivuppgifter.
Exkursioner kan innebära extra kostnader.
SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Många av våra kurser behandlar kunskaper och färdigheter som bidrar positivt till miljön. För att stärka detta ytterligare har vi specifika miljömål för utbildningen. Studenterna är välkomna att ge förslag på åtgärder i kursens upplägg och genomförande som leder till förbättringar för miljön. För mer information se SLUs hemsida, www.slu.se.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Medansvariga:
Litteraturlista
Course literature
Primary (mandatory)
Action Plans: Bogotá, Buenos Aires, Lisbon, Sao Paulo, Turin.
Arts, B.; Leroy, P.; van Tatenhove, J. (2006). Political Modernisation and Policy Arrangements: A Framework for Understanding Environmental Policy Change, Public Organiz Rev (2006) 6: 93–106. DOI 10.1007/s11115-006-0001-4
Arts, B. J. M., & Visseren-Hamakers, I. J. (2012). Forest governance: a state of the art review. In B. J. M. Arts, S. van Bommel, M. A. F. Ros-Tonen, & G. M. Verschoor (Eds.), Forest people interfaces; Understanding community forestry and biocultural diversity (pp. 241-257). Wageningen Academic Publishers.
Brugha, R. & Z. Varvasovszky (2000) Stakeholder analysis: a review. Health Policy and Planning; 15(3) 239-246.
CLARA (2018). The missing pathways to 1.5 C, read pp. 1-8 + conclusions 36-37. Available: MissingPathwaysCLARAreport_2018r2.pdf (squarespace.com)
Jansson, M., N. Vogel, H. Fors, N. Dempsey, A. Buijs & T.B. Randrup (2020). Defining urban open space governance and management. In: Jansson, M. & T.B. Randrup (Eds) Urban Open Space Governance and Management. Routledge, London & New York. Pps. 11-29. ISBN 9780367173036
Lier, M., Köhl, M., Korhonen, K. T., Linser, S., Prins, K., & Talarczyk, A. (2022). The New EU Forest Strategy for 2030: A New Understanding of Sustainable Forest Management? Forests, 13(2), 245. https://doi.org/10.3390/f13020245
Logmani-Assmann, J.; Beland Lindahl, K.; Krott, M., Burns, S.L.; Giessen, L. (2021) Forest set-aside policy for International biodiversity targets? Obstructive bureaucratic territoriality in Germany and Sweden, *International Forestry Review *Vol.23 (4), pp. 448-461.Sotirov, M., Pokorny, B., Kleinschmit, D., & Kanowski, P. (2020). International Forest Governance and Policy: Institutional Architecture and Pathways of Influence in Global Sustainability. Sustainability, 12(17), 7010. https://doi.org/10.3390/su12177010
Sotirov, M., Pokorny, B., Kleinschmit, D., & Kanowski, P. (2020). International Forest Governance and Policy: Institutional Architecture and Pathways of Influence in Global Sustainability. Sustainability, 12(17), 7010. https://doi.org/10.3390/su12177010
Torfing, J., L.B. Andersen, C. Greve & K.K. Klausen (2020). Public Governance Paradigms. Competing and Co-existing. Elgar Publshing.
Selected readings:
Bureaucracy (pp. 24-26)
Professional Rule (pp. 37-38)
New Public Management (pp. 54-57)
New Public Governance (125-131)
Wallin, I. (2017). Forest Management and Governance in Sweden: A Phronetic Analysis of Social Practices. Doctoral Thesis No. 2017:15. SLU. Selected pages: 41-52.
Secondary (suggested)
Agrawal, Chhatre and Hardin (2008). Changing Governance of the World’s Forests, Science, 320 (5882).
Appelstrand, M. (2012). Developments in Swedish forest policy and administration – from a “policy of restriction” toward a “policy of cooperation.” Scandinavian Journal of Forest Research, 27(2), 186–199. https://doi.org/10.1080/02827581.2011.635069Arts BJM,
Appelstrand M, et al. (2010). “Discourses, actors and instruments in international forest governance”. In: Rayner J, Buck A, Katila P, editors. Embracing complexity: Meeting the challenges of international forest governance. A global assessment report, Prepared by the Global Forest Expert Panel on the International Forest Regime. IUFRO World Series: 28. Vienna, Austria: International Union of Forest Research Organizations (IUFRO); p. 57-74.
Arts B, Buizer M. (2009). “Forests, Discourses, Institutions: A Discursive-Institutional Analysis of Global Forest Governance”. In Forest Policy and Economics. (11)340-7.
Bass, S. (2004). SUSTAINABLE FOREST MANAGEMENT | Certification. In J. Burley (Ed.), Encyclopedia of Forest Sciences (pp. 1350–1357). Elsevier.
https://doi.org/10.1016/B0-12-145160-7/00117-4
Ciccantell, P.S. (2019). Ecologically Unequal Exchange and Raw Materialism: The Material Foundations of the Capitalist World-Economy. In: Frey, R., Gellert, P., Dahms, H. (eds) Ecologically Unequal Exchange. Palgrave Macmillan, Cham. https://doi-org.ludwig.lub.lu.se/10.1007/978-3-319-89740-0_3. Chapters 3 & 7
Holmgren, L. (2010). International forest policy: An overview. Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry.
Persson S, Harnesk D, Islar M. (2017). “What local people? Examining the Gállok mining conflict and the rights of the Sámi population in terms of justice and power”. Geoforum. 86:20-9.
Roberge, J.-M., Fries, C., Normark, E., Mårald, E., Sténs, A., Sandström, C., Sonesson, J., Appelqvist, C., & Lundmark, T. (2020). Forest management in Sweden Current practice and historical background (No. 2020/4). Skogsstyrelsen.
Sandström, C., Pilstjärna, M., Hannerz, M., Sonesson, J., & Nordin, A. (2022). A One-Size-Fits-All Solution for Forests in the European Union: An Analysis of the New EU Forest Strategy (SSRN Scholarly Paper No. 4037179). https://doi.org/10.2139/ssrn.4037179
Wolff, S., & Schweinle, J. (2022). Effectiveness and Economic Viability of Forest Certification: A Systematic Review. Forests, 13(5), 798. https://doi.org/10.3390/f13050798
Documentaries
- Laboratorio Multimedia de conflictos ambientales. (2013). “Aquí nos vamos a quedar” 28 min 42 sec. (Topics: Environmental conflicts, global south perspective, urban and rural landscape governance and management). Link: access here.
- GALLOK: The Battle for Sami Rights and to Stop a Mining Project in Sweden. 2020.
Link: access here.