Hållbar utveckling av stadslandskapet, teorikurs
För att studera såväl samverkansmöjligheter som intressekonflikter blandas planerings- och förvaltningsteori genom att policy i lokala styrdokument studeras i specifika fall. Såväl enskilda handlingar som infrastruktur- och bebyggelseförändringar studeras och relateras till övergripande faktorer som klimatförändringar och globala överenskommelser. Både regionala och lokala perspektiv behandlas beroende på utmaning.
Dessa fallstudier genomförs i nära samarbete med värdkommuner och berör en långsiktig utveckling av ett hållbart samhälle med olika fokus i de olika värdkommunerna. Nulägesbeskrivningar görs och landskapsrelaterade utmaningar identifieras och planeringsåtgärder för att möta dessa diskuteras och alternativa förslag föreslås.
Övningsuppgifter, seminarier, kunskapstest, inlämningsuppgifter och redovisningar är obligatoriska.
Information från kursledaren
Välkommen till Hållbar utveckling av stadslandskapet, teorikurs!
OBS! Glöm ej att webbregistrera dig på kursen via Ladok student innan kursstart!
Kursintroduktionen hålls måndag 2 sept kl. 9-10 på Loftet i Alnarpsgården.
Lite om kursens innehåll och upplägg:
I kursen fördjupar vi oss i stadslandskapets utveckling ur ett aktörsperspektiv utifrån såväl allmänna som privata intressen, med betoning på förvaltningsansvar och planförfarande.
Kursen är uppbyggd kring fem fallstudier där vi studerar lokal planerings- och förvaltningspolicy i en internationell teoretisk diskurs. Varje fall avslutas med ett seminarium där ni gruppvis ansvarar för en presentation av det specifika fallets samverkansmöjligheter och intressekonflikter. Vid varje fallstudie lämnar ni även in en individuell skriftlig uppgift där ni diskuterar alternativa planerings- och förvaltningsstrategier.
Tidigt i kursen hålls två litteraturseminarier och ett kunskapstest. Kunskaperna ni inhämtar vid dessa moment kommer ni ha stor nytta av vid kursens fallstudier.
Vi ser fram emot en kul och lärorik kurs!
Linnea Fridell (linnea.fridell@slu.se) kursansvarig
Helena Mellqvist (helena.mellqvist@slu.se)
Matilda Alfengård (matilda.alfengard@slu.se)
Kursvärdering
Kursvärderingen är ännu inte aktiverad
Kursvärderingen är öppen mellan 2024-10-24 och 2024-11-14
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0437 Hållbar utveckling av stadslandskapet, teorikurs, 15,0 Hp
Sustainable development of the urban landscape, theory courseÄmnen
LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Individuell skriftlig inlämning | 7,5 | 0100 |
| Deltagande litteraturseminarium | 2,0 | 0200 |
| Deltagande veckoseminarium | 2,0 | 0300 |
| Kunskapstest | 1,5 | 0400 |
| Gruppuppgifter | 2,0 | 0500 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 180 hp varav 90 hp fördjupning inom något av följande huvudområden:\- arkitektur
\- byggd miljö
\- ekologi
\- fastighetsvetenskap
\- fysisk planering
\- företagsekonomi
\- geografi
\- kultur- och samhällsgeografi
\- landskapsarkitektur
\- landskapsvetenskap
\- ledarskap och organisation
\- miljövetenskap
\- nationalekonomi
\- samhällsbyggnad och byggnadsteknik
\- samhällsplanering
\- statsvetenskap
\- teknik
\- trädgårdsvetenskap
Ett godkänt examensarbete eller självständigt arbete på minst 15 hp i något av listade huvudområden.
Kunskaper i svenska motsvarande kravet för grundläggande behörighet till svensk högskoleutbildning på grundnivå.
Engelska 6.
Mål
Syftet med kursen är att studenterna ska ges inblick i hur planering och förvaltning i en kommun kan utformas för att en mer hållbar utveckling ska kunna ske. Studenterna ska få kunskap att driva utvecklingen mot ett mer uthålligt samhälle genom planering och förvaltning av stadslandskapet. Planering behöver koppla till förvaltningen av stadsmiljön för att kunna vara verkligt uthållig på sikt och detta berörs i kursen. Kursen teoretiserar över olika planeringsperspektiv och analyserar olika lösningar och deras möjligheter.
Efter genomgången kurs skall den studerande kunna:
- reflektera och analysera kring faktiska planerings- och förvaltningssituationer samt förändringar i relation till politiska, ekonomiska, miljömässiga, sociala och/eller tekniska aspekter av samhällsutvecklingen på ett interdisciplinärt sätt
- föreslå alternativa strategier för en hållbar utveckling av stadslandskapet än de faktiska planerings- och/eller förvaltningssituationer som studeras i kursen
- växla mellan olika perspektiv, såsom platsspecifikt och generellt samt mellan olika skalor, såsom lokalt, regionalt och globalt i faktiska planerings- och förvaltningssituationer
- beskriva och tillämpa grundläggande förutsättningar för svensk planerings- och förvaltningskontext
- reflektera muntligen och skriftligen på ett trans- och interdisciplinärt sätt kring faktiska planerings- och förvaltningssituationer
Innehåll
Kursen behandlar utveckling av stadslandskapet utifrån allmänna och privata intressen, med betoning på aktörer och processer samt med globala utblickar.
För att studera såväl samverkansmöjligheter som intressekonflikter blandas planerings- och förvaltningsteori med lokala styrdokument som studeras i kursens specifika fall. Såväl enskilda handlingar som exempelvis infrastruktur- och bebyggelseförändringar studeras och relateras till övergripande utmaningar som klimatförändringar och globala överenskommelser. Både regionala och lokala perspektiv behandlas beroende på fokus i det specifika fallet.
Kursens specifika fall genomförs i nära samarbete med värdkommuner och berör en långsiktig utveckling av ett hållbart samhälle med olika fokus i de olika värdkommunerna. Utifrån nulägesanalyser identifieras landskapsrelaterade planerings- och förvaltningsutmaningar där alternativa strategier tas fram för att möta de identifierade utmaningarna med betoning på aktörer och processer.
Genomförande
De generella kompetenser som tränas i kursen är kritiskt tänkande, problemlösning, muntlig och skriftlig kommunikation, samarbete samt självständighet.
Övningsuppgifter, seminarier, kunskapstest, inlämningsuppgifter och redovisningar är obligatoriska. Övriga undervisningsmoment i kursen är litteraturstudier och studiebesök.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Examination sker genom bedömning av inlämnade skriftliga uppgifter, muntliga presentationer samt deltagande i seminarier. Godkända skriftliga inlämningar, presentationer och seminariedeltagande krävs för godkänd kurs. Betygskriterier specificeras senast vid kursstart.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Vid behov kan vissa föreläsningar förekomma på engelska.Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Litteraturseminarium 1
Diedrich, L. & Dahl, C. (2016) ”Ile de Nantes 2000–2010: a method for the meantime?”, Journal of Landscape Architecture, 11:2, 72-83, Tillgänglig: https://doi.org/10.1080/18626033.2016.1188576
Mukhtar-Landgren, D., Kronsell, A., Voytenko Palgan, Y. & vn Wirth, T. (2019) Municipalities as enablers in urban experimentation, Journal of Environmental Policy & Planning, 21:6, 718-733.Tillgänglig: https://doi.org/10.1080/1523908X.2019.1672525
Buijs, A. et al. (2019) Mosaic governance for urban green infrastructure: Upscaling active citizenship from a local government perspective. Urban Forestry & Urban Greening, 40, 53-62. Tillgänglig: https://doi.org/10.1016/j.ufug.2018.06.011
Enarsson, D. et al (2024) Grassroots initiatives transforming cities toward post-growth futures: Insights from the collaborative economy movement in Gothenburg, Sweden, Journal of Cleaner Production 2024 441, Tillgänglig: https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2024.140824
**Litteraturseminarium 2**
Castell, P. (2010) The ambiguity of togetherness: experiences from a participative open space management initiative in a residential area. I Managing yards and togetherness – Living conditions and social robustness through tenant involvement in open space management. Diss. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. (På Canvas under Modulen: Om Kursen)
Lindholm, G. (2017) The Implementation of Green Infrastructure: Relating a General Concept to Context and Site. Sustainibility. Tillgänglig: http://www.readcube.com/articles/10.3390/su9040610
Holvandus, J. & Leetmaa, K. (2016) The Views of Neighbourhood Associations on Collaborative Urban Governance in Tallinn, Estonia. plaNext – next generationplanning. 3: 49-66.Tillgänglig: http://dx.doi.org/10.24306/plnxt.2016.03.004
Campbell, S. (2013). Sustainable Development and Social Justice: Conflicting Urgencies and the Search for Common Ground in Urban and Regional Planning. Michigan Journal of Sustainability, 1(1), 75–91. Tillgänglig: http://dx.doi.org/10.24306/plnxt.2016.03.004
**Litteratur till kunskapstest**
Nyström, J. & Tonell, L. (2012). Planeringens grunder. Lund: Studentlitteratur
T.B. Randrup, J. Svännel, A. Sunding, M. Jansson, Å.O. Sang. (2021). Urban open space management in the Nordic countries. Identification of current challenges based on managers' perceptions. Cities. Tillgänglig: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0264275121001232
Jansson, M., N. Vogel, H. Fors, & T.B. Randrup. (2019). The Governance of Landscape Management: New Approaches to Urban Space Development. Landscape Research. 44(8): 952-965. Tillgänglig: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/01426397.2018.1536199
**Referenslitteratur (frivillig)**
Andersson, I., & Hermelin, B. (2024) Rescaling public transport planning in Sweden: investigating the continued planning at the scale ‘left behind.’ European Planning Studies, 1–19. TIllgänglig: https://doi.org/10.1080/09654313.2024.2341977
Tahvilzadeh, N., Montin, S., & Cullberg, M. (2017) Functions of sustainability: exploring what urban sustainability policy discourse “does” in the Gothenburg Metropolitan Area. The International Journal of Justice and Sustainability. Tillgänglig: https://doi.org/10.1080/13549839.2017.1320538
Narang, S. & Reutersvärd, L. (2006). Improved governance and sustainable urban development - Strategic planning holds the key. European Journal of SpatialDevelopment EJSD/-ISSN 1650-9544.TIllgänglig: https://archive.nordregio.se/Global/Publications/Publications%202017/Debate_Narang(2006).pdf
Schindler, S. (2016). Detroit after bankruptcy: A case of degrowth machine politics**.** Urban Studies, 53(4), 818–836. Tillgänglig: https://doi.org/10.1177/0042098014563485
Shahrad, A. (2024) Visual representation of safety in urban spaces: a tale of two neighbourhoods. Proceedings of the Institution of Civil Engineers - Urban Design and Planning 2024 177:1, 4-20. Tillgänglig: https://doi.org/10.1680/jurdp.22.00037