Livsmedelsetik

Hi food ethics-students!

Food ethics is an important theme in today's society, and it is a pleasure to note the course is full, and also has a waiting list.

For some reason it is not classified as 'distance course' on the course page, but the course is held entirely online with meetings in real time (IRT). We will meet for lectures, seminars and you will also hold small-group discussions at fixed points of time according to schedule (please see prel. version on this site).

Please also note that since it is a full time course, one need to count on spending about 40 hrs per week with reading, IRT-meetings and writing.

Looking forwars to meeting you all!

Best,

Helena Röcklinsberg,

Associate professor in ethics

Andra kursvärderingar för LV0115

LV0115 Livsmedelsetik, 7,5 Hp

Food Ethics

Kursplan fastställd

2018-11-26

Ämnen

Husdjursvetenskap Livsmedelsvetenskap

Utbildningens nivå

Avancerad nivå

Moduler

Benämning	Hp	Kod
Föreläsningar och seminarier	5,00	1002
Individuell skriftlig uppgift	2,50	1003

Fördjupning

Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (A1N)

Betygsskala

Språk

Engelska

Förkunskapskrav

Kunskaper motsvarande 120 hp på grundläggande nivå.

Mål

Syftet med kursen är att studenten, oberoende av tidigare kompetens och erfarenhet, utvecklar sina etiska färdigheter både i allmänhet och i relation till livsmedelsfrågor. Efter avslutad kurs ska studenten kunna identifiera etiska problem i livsmedelskedjan, reflektera över dem från olika perspektiv samt uppvisa bekantskap med hur man använder normativt etiska teorier vid etiska analyser av de olika länkarna i livsmedelskedjan. Kursens syfte är vidare att erbjuda studenten träning i etiskt resonerande och reflekterande, både verbalt och i text, för att kunna argumentera för en viss position i enlighet med grundläggande argumentationsregler, såsom konsistens, koherens och relevans.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- Identifiera etiska problem i livsmedelskedjan, inklusive sådana som är relaterade till t.ex. livsmedelssäkerhet, fodereffektivitet, bioteknik, hållbar utveckling samt livsmedel från animaliskt ursprung.
- Beskriva olika etiska synsätt som figurerat under livsmedelsets historia.
- Beskriva och använda ett antal normativt etiska teorier (t.ex. utilitarism, deontologi, dygdetik och kontraktsetik) i frågor inom livsmedelsproduktion, distribution och konsumtion.
- Föra etiska resonemang kring betydelsen av sociala sammanhang, kultur, religion och olika normers relevans för beslut rörande mat.
- Förklara och reflektera över samspelet mellan etik och vetenskap i förhållande till livsmedelsfrågor.
- Formulera en egen etisk syn på ett konkret livsmedelsetiskt problem, samt diskutera argument för och mot ståndpunkten med hjälp av argumentationsanalytisk metod.

Innehåll

Kursens innehåll är strukturerat utifrån de olika länkarna i livsmedelskedjan – från produktion och distribution till konsumtion och avfall. Etiskt relevanta aspekter som förekommer längs livsmedelskedjan undersöks med hjälp av de vanligaste normativa etiska teorierna, med syfte att betona etiska utmaningar och bedöma konflikter mellan exempelvis djurskydd och klimathänsyn, biologisk mångfald och ekonomisk effektivitet, samt den enskilda konsumentens intressen och allmänhetens intressen. Studenterna kommer vidare att läsa livsmedelsetisk litteratur i syfte att få grepp om de teoretiska verktyg som behövs för att både kunna upptäcka relevanta etiska aspekter och förstå argument för och emot olika positioner. Studenterna kommer också att öva sig i etisk argumentation genom aktivt lyssnande på varandras åsikter och själva formulera relevanta frågor till dessa. De kommer också att själva få driva en sammanhängande argumentation i olika frågor. Kursens struktur: Webföreläsningar kommer att hållas för att presentera normativt etiska teorier samt argumentationsanalys som ämne. Under online-baserade IRT-seminarier presenteras och diskuteras olika kärnämnen i livsmedelsetik, där vissa urval görs av studenterna själva. Dessa seminarier är obligatoriska och kräver aktivt deltagande.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Aktivt deltagande i seminarier. Korta skriftliga uppgifter. Hemtenta (uppsatsfrågor, som utdelas mot slutet av kursen, vilka ska besvaras inom en viss tidsram och med ett begränsat antal ord).

• Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
• Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Övriga upplysningar

• Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle som studenten blivit antagen till och registrerad på.
• Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för molekylära vetenskaper

Kompletterande uppgifter

Det finns inga betygskriterier inlagda för denna kurs.