Marken i odlingen
Kursvärdering
Andra kursvärderingar för MV0214
Läsåret 2023/2024
Marken i odlingen (MV0214-40182)
2024-03-20 - 2024-06-02
Läsåret 2022/2023
Marken i odlingen (MV0214-40047)
2023-03-22 - 2023-06-04
Läsåret 2021/2022
Marken i odlingen (MV0214-40087)
2022-03-24 - 2022-06-05
Läsåret 2020/2021
Marken i odlingen (MV0214-40119)
2021-03-24 - 2021-06-06
Läsåret 2019/2020
Marken i odlingen (MV0214-40094)
2020-03-25 - 2020-06-07
Läsåret 2018/2019
Marken i odlingen (MV0214-40070)
2019-03-26 - 2019-06-09
Kursplan och övrig information
Kursplan
MV0214 Marken i odlingen, 15,0 Hp
Soil management in crop productionÄmnen
Markvetenskap BiologiUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
Benämning | Hp | Kod |
---|---|---|
Växtnäring, precisionsodling, vattenvård | 8,0 | 0102 |
Hydroteknik, jordbearbetning | 5,5 | 0103 |
Ämnesövergripande studier | 1,5 | 0104 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande:• 120 hp på grundnivå, varav
• 60 hp biologi eller markvetenskap,
• 15 hp växtproduktion,
• 15 hp markvetenskap, inklusive markfysik, markkemi och markbiologi
• Engelska 6
samt
• Svenska motsvarande kravet för grundläggande behörighet till svensk högskoleutbildning på grundnivå
Mål
Kursens syfte är att ge fördjupade och samtidigt praktiskt tillämpbara kunskaper om hur odlingsåtgärder inom områdena växtnäringsförsörjning, jordbearbetning, markvattenreglering och precisionsodling påverkar marken, grödan och miljön.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
• utförligt redogöra för de markvattenreglerade åtgärderna dränering och bevattning samt uppvisa grundläggande färdigheter i att dimensionera och utforma dräneringssystem och bevattningsanläggningar,
• beskriva markmekaniska processer av betydelse för jordbearbetning och markpackning och redogöra för effekter av markpackning och jordbearbetningen på markens funktioner, gröda och miljön,
• förklara sambanden mellan egenskaper hos olika gödsel- och jordförbättringsmedel och deras effekter på växtproduktion och markprocesser,
• redogöra för långsiktiga effekter av gödsling och kalkning på mark samt kunna tolka analys- och försöksresultat inom området,
• förklara principer för framställning av kartor som är användbara vid platsspecifika odlingsåtgärder med hjälp av bl.a. interpolationsteknik, sensormätningar och fjärranalys,
• bedöma behov av, samt planera för, platsspecifika odlingsinsatser utifrån kunskap om inomfältsvariationer i skördenivå samt gröd- och markegenskaper,
• beskriva mekanismerna bakom olika odlingsåtgärders påverkan på yt- och grundvatten genom läckage av näringsämnen och pesticider och kunna utforma förslag till åtgärdsprogram som kopplar till regelverk och direktiv.
Innehåll
Centrala ämnesområden som behandlas under kursen:
• grundläggande hydromekanik med tillämpningar,
• utformning, dimensionering och underhåll av dräneringssystem och bevattningsanläggningar,
• bevattningens utförande, vattenanskaffning och magasinering av vatten,
• markmekanik, inklusive markpackning,
• jordbearbetning,
• mineralgödsel och organiska gödselmedel – sammansättning, egenskaper, produktion och recirkulation,
• försurningsprocesser,
• gödslingsstrategier och kalkning, kort- och långsiktiga effekter på gröda och markbördighet,
• platsspecifik anpassning av odlingsåtgärder, interpoleringsteknik, sensorer och fjärranalys,
• närings- och pesticidläckage och erosion,
• EU:s vatten- och nitratdirektiv.
Kursen baseras på teoretiska moment för fördjupad ämneskunskap och på ett flertal praktiska moment av yrkesförberedande karaktär. De teoretiska delarna bygger på föreläsningar och övningar. De praktikorienterande delarna av kursen utgörs av projekteringsövningar inne och i fält, datorövningar för färdighetsträning av rådgivningsverktyg m.m., demonstrationer och studiebesök. De görs individuellt eller i grupp. Flertalet övningar och studiebesök är obligatoriska.
I kursen tränas också förmågan att sammanväga och presentera olika perspektiv på komplexa frågeställningar som rör hållbar utveckling inom jordbruket.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Följande krävs för godkänd kurs:
• godkänd skriftlig eller muntlig tentamen,
• godkända redovisningar av projektarbete och övningsuppgifter samt godkänt deltagande i obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Förkunskapskravet i markvetenskap är uppfyllt om studenten är godkänd på kursen Markvetenskap, 15 hp. Förkunskapskravet i växtproduktion är uppfyllt om sammanlagt 15 hp är godkänt inom kurserna Fältkurs i växtproduktion, 7,5 hp, Växtproduktion I, 15 hp och Växtproduktion II, 7,5 hp.Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för mark och miljö
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Litteratur - växtnäring
Kurslitteraturen nås via Canvas, delas ut under kursen eller kan lånas på biblioteket. Om du behöver åtkomst till litteratur innan kursstart och inte kan få tag i den, vänligen kontakta kursledaren.
Referenslitteratur
Tisdale, S., Havlin, J., Beaton, J. and Nelson, W. 2005. Soil fertility and Fertilizers: an introduction to nutrient management. Prentice Hall Inc., New Jersey.
Alternativt
Brady N & Weil R, 2008. The nature and properties of soils. 14/E. Prentice Hall Inc., New Jersey.
Alternativt
Barker, A. & Pilbeam D. 2007. Handbook of plant nutrition. CRC Press, Taylor and Francis Group. Boken på internet: http://www.scribd.com/doc/35336012/Handbook-of-Plant-Nutrition
Alternativt
Mengel K. and Kirkby E. 2001. Principles of plant nutrition. 5th ed. Kluwer Academic Publishers.
Alternativt
Marschner P. 2012. Marschner´s Mineral nutrition of higher plants. 3rd ed. Elsevier, Waltham, USA.
I referenslitteraturen finns bl a avsnitt om ”nutrient management”:
Tisdale, S., Havlin, J., Beaton, J. and Nelson, W. 2005. Soil fertility and Fertilizers: an introduction to nutrient management. Prentice Hall Inc., New Jersey. För “nutrient management” se Chapter 10, Basics of nutrient management.
Brady N & Weil R, 2008. The nature and properties of soils. 14/E. Prentice Hall Inc., New Jersey. För “nutrient management” se Chapter 16, Practical nutrient management.
Alternativt
Mengel K. and Kirkby E. 2001. Principles of plant nutrition. 5th ed. Kluwer Academic Publishers. För “nutrient management” se Chapter 6 Fertilizer application.
Organiska gödselmedel
Delin S och Engström L, 2021. Att sprida organiska gödselmedel. Jordbruksinformation 2-2021. Jordbruksverket. https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/jo212.html Canvas
Gunnarsson S., Marstorp H., Witter E., Kasimir Klemedtsson Å. & Svensson L. 2000. Gröngödsel och stallgödsel – miljöhot eller tillgång i uthålligt lantbruk? FAKTA Jordbruk nr 4 http://www.slu.se/faktajordbruk Canvas
Jensen, LS., 2013. Animal manure fertilizer value, crop utilization and soil quality impacts. I: Sommer, SG., Christensen, M.L., Schmidt, T. & Jensen L.S (red), Animal manure recycling – treatment and management. Wiley, UK, s. 295-328. Canvas
Jordbruksverket, 2022. Gödsel och miljö 2022. Vägledningsmaterial för -lagring och spridning av gödsel, – höst- och vinterbevuxen mark. (Övning Gödslingsplanering och utlakningsberäkning Vera)https://www2.jordbruksverket.se/download/18.1c27146717f4a95f8781bbb/1646226318640/ovr206v4.pdf Canvas
Kirchmann, H. 1988. Några principiella skillnader mellan aerob och Anaerob nedbrytning av stallgödsel under lagring. FAKTA. Mark/Växter nr 3, SLU/Kontakt. Canvas
Kirchmann, H., Börjesson, G., Kätterer, T. and Cohen, Y. 2017. From agricultural use of sewage sludge to nutrient extraction – A soil science outlook. Ambio 46, 143-154. https://link.springer.com/article/10.1007/s13280-016-0816-3 Canvas
Sindhöj E et al., 2020. Technologies and management practices for sustainable manure use in the Baltic Sea Region. Rapport 2020:77, RISE, Uppsala. Canvas
Gödslingsstrategi och gödslingsekonomi
Bertilsson G et al. 2005. Fosforgödsling och odlingsekonomi med perspektiv på odlingsmiljö. Naturvårdsverket, Rapport 5518. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5518-6.pdf?pid=3140. + Canvas
Börling K & Malgeryd J. 2018. Gödsla rätt med fosfor. Praktiska råd nr 27, Greppa näringen. http://greppa.nu/download/18.1f0e7ed2163b4252432d0508/1528101997986/greppa-naringen-praktiskt-rad-27-godsla-med-ratt-fosfor.pdf + Canvas
Greppa Näringen 2012. Din stallgödsel är värdefull! Praktiska råd nr 5, Greppa Näringen http://greppa.nu/download/18.37e9ac46144f41921cd1a724/1402315666376/Praktiska_r%C3%A5d_Nr_5_Stallg%C3%B6dsel_5.pdf + Canvas
Jordbruksverket 2022. Rekommendationer för gödsling och kalkning 2023. Jordbruksinformation 15 – 2022. Jordbruksverkets hemsida: https://www2.jordbruksverket.se/download/18.55f8bb7a1857733cc026e3c9/1672827696891/jo22_15.pdf + Canvas
Mikronäringsämnen
Kirchmann, H, Andersson R och Eriksson, J. 2010. Spårelement i svensk åkermark och gröda. I: Medicinsk geologi. Olle Selinus (red.). Studentlitteratur. Canvas
Fageria NK, Baligar VC & Clark RB. 2002. Micronutrients in crop production. Adv. In Agronomy, 77: 185–268.http://ac.els-cdn.com/S0065211302770156/1-s2.0-S0065211302770156-main.pdf?_tid=9a1f4e28-9a63-11e4-ad1c-00000aab0f02&acdnat=1421071510_4cc1db143d041949e46178fee4b7de9b Canvas
Mineralgödselmedel – framställning
Fertilizers Europe (website): http://fertilizerseurope.com/index.php?id=119
Cirkulation näringsämnen
Baltic Stewardship Initiative, 2021. Ökad cirkularitet och minskad övergödning – potentialen i svenskt lantbruk och livsmedelskedja. Rapport, WWF. https://www.wwf.se/dokument/baltic-stewardship-initiative-okad-cirkularitet-och-minskad-overgodning/ (kopplar även till avsnittet Vattenkvalitet) Canvas
Cohen Y, Kirchmann H & Enfält P. 2010. Management of phosphorus resouces – Historical perspective, principal problems and sustainable solutions. In: Kumar S (ed), Integrated waste management, vol II. http://www.intechopen.com/books/integrated-waste-management-volume-ii/management-of-phosphorus-resources-historical-perspective-principal-problems-and-sustainable-solutio
Litteratur - vattenkvalitet
Bakgrund till åtgärdsarbetet mot växtnäringsförluster i Sverige
Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket. Jordbruksverket. https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr125b.pdf
Kväveläckage och motåtgärder
Kyllmar, K. och Aronsson, H. 2019. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2019:25. **Jordbruk och läckage av nitrat till grundvatten **– Naturliga processer, odlingssystem och risk för påverkan. https://www.havochvatten.se/data-kartor-och-rapporter/rapporter-och-andra-publikationer/publikationer/2019-12-18-jordbruk-och-lackage-av-nitrat-till-grundvatten---naturliga-processer-odlingssystem-och-risk-for-paverkan.html
Aronsson H & Torstensson G. 2004. Beräkning av olika odlingsåtgärders inverkan på kväveutlakningen. Ekohydrologi 78, s.1-19 https://pub.epsilon.slu.se/5378/
Fosforförluster och motåtgärder
Bergström L, Kirchmann H, Djodjic F, Kyllmar K, Ulén B, Liu J, Andersson H, Aronsson H, Börjesson G, Kynkäänniemi P, Svanbäck A, Villa A. 2015.Turnover and losses of phosphorus in Swedish agricultural soils: long-term changes, leaching trends, and mitigation measures. Journal of Environmental Quality, doi:10.2134/jeq2014.04.0165.
Djodic, F. & Markensten, H. 2018. From single fields to river basins: Identification of critical source areas for erosion and phosphorus losses at high resolution. Ambio, doi.org/10.1007/s13280-018-1134-8Läckage av växtskyddsmedel och motåtgärder
Läckage av växtskyddsmedel och motåtgärder
Boström, G. och Gönczi, M. 2021.** **Utvärdering av effekter av diflufenikankampanjen 2018-2020 - Styrande faktorer för uppmätta halter av diflufenikan i ytvatten. CKB rapport 2021:1, SLU.
Litteraturlista - Precisionsodling
Adamchuk VI, Ji W, Viscarra Rossel R, Gebbers R, Tremblay N (2018) Chapter 9, Proximal Soil and Plant Sensing in Precision Agriculture Basics. D.K Shannon, D.E. Clay, and N. Kitchen (eds.) American Society of Agronomy, Crop Science Society of America, and Soil Science Society of America, 5585 Guilford Rd. Madison, WI 53711, USA.
Mulla, DJ (2021) Chapter 2, Satellite Remote Sensing for Precision Agriculture. In Sensing Approaches for Precision Agriculture. R Kerry and A Escolà (eds.) Progress in Precision Agriculture, Springer, s 19- 58.
Adamchuk, VI, Huang, ABH, Holland JE, Taylor JA, Stenberg B, Wetterlind J, Singh K, Minasny B, Fidelis C, Yinil D, Sanderson T, Snoeck D, and Field DJ (2021). Chapter 4, Soil Sensing. In Sensing Approaches for Precision Agriculture. R Kerry and A Escolà (eds.) Progress in Precision Agriculture, Springer, s 93-131.
Söderström M, Börjesson T, Pettersson CG, Nissen K, Hagner O (2009). Något om koppling mellan NDVI, skörd och N-sensorkartor. Ur: Prognoser för maltkornskvalitet med fjärranalys.
Precisionsodling Sverige, POS Teknisk rapport nr 20, Institutionen för mark och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet. 31 s.
Söderström M (2010). Interpolerade markkartor – några riktlinjer. Precisionsodling Sverige, Teknisk rapport nr 21, Institutionen för mark och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet. 20 s.
Lantmännen Lantbruk (2007). Nya priset och försök ger större gödslingsnetto för rätt fosforgödsling. Precisionsbrevet – aktuellt för optimal växtodling, nr 3.
Litteratur - Jordbearbetning
Artiklar och rapporter till föreläsningar
Alskaf, K. et al. (2020). The uptake of different tillage practices in England. Soil Use and Management, 36, 27-44.
Arvidsson J (2001). Markmekanik i jordbruket – en introduktion. Kompendium till föreläsningar på grundkurs i jordbearbetning och hydroteknik
Arvidsson, J. (2010). Energy use efficiency in different tillage systems for winter wheat on a clay and silt loam in Sweden. European Journal of Agronomy, 33:250-256
Arvidsson, J. and Keller, T. (2010). Draught requirement during tillage. In: Dedousis. A.P. and Bartzanas, T. (eds), Soil Engineering, Berlin, Springer, ss 3-17.
Keller, T. and Arvidsson, A. (2010). Soil disturbance and soil fragmentation during tillage. In: Dedousis. A.P. and Bartzanas, T. (eds), Soil Engineering, Berlin, Springer, ss 3-17.
Schjønning, P. et al. (2015). Driver-Pressure-State-Impact-Response (DPSIR) analysis and risk assessment for soil compaction – A European perspective. Advances in Agronomy, 133, 183-237.
Soane, B.D. et al. (2012). No-till in northern, western and south-western Europe: A review of problems and opportunities for crop production and the environment. Soil Tillage Res. 118, 66–87
Litteratur - Vattenhushållning
Förutom ”Kurspärmen” i hydroteknik som användes i Växtproduktion-mark och grödor så kommer nedanstående litteratur att ingå (allt kommer att läggas ut på Canvas). Dessutom kommer en hel del material att lämnas ut i samband med föreläsningar, räkneövning i hydromekanik och projekteringsövningar i bevattning och dränering.
1. Markvård & markförbättring
1.1 Kulturåtgärdernas inverkan på jordarnas fysikaliska egenskaper, markvård eller markförstöring
1.2 Kalken och jordstrukturen
1.3 Torvmarken, en resurs i jordbruket igår, idag och även i morgon?
1.4 De organogena jordarna som odlingsjordar II. Några viktiga fysikaliska egenskaper….
2. Bevattning
2.1 Bevattning. Behov - Effekter - Teknik (bok som delas ut separat)
2.2 Bevattningsvattnets kvalitet
2.3 Magasin för bevattningsvatten
2.4 Magasin för bevattningsvatten. Bräddavlopp och bottenutskov
2.5. Utformning av bevattningsanläggning. Material utdelas i samband med projekteringsövning.
3. Dränering
3.1 Physical effects of drainage in peat soils of the temperate zone and there forecasting
3.2 Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet
3.3 Reglerad dränering – mindre kvävebelastning och högre skörd
3.4 Hydromekanik. Material utdelas i samband med räkneövning.
3.5 Dimensioneringsmetoder (ledningar och vägtrummor)(lämnas ut vid föreläsning)
3.6 Vägtrummor, naturens väg under vägen
3.7 Skötsel av täckdiken
3.8 Miljöhänsyn vid dikesrensningar
3.9 Läggningsanvisningar för jordbruksdränering
3.10 Utformning av dränering. Material utdelas i samband med projekteringsövning.
4. Miljörätt
Material utdelas i samband med föreläsning.
Kompletterande referenser
Waller P., Yitayew M. (2016). Irrigation and Drainage Engineering. Springer International Publishing Switzerland
Brouwer C., Goffeau A., Heibloem M. (1985). Irrigation Water Management: Training Manual No. 1
Introduction to Irrigation, Chapter 5&6, FAO
Field drainage guide Principles, installations and maintenance (2018). Agriculture and Horticulture Development Board (AHDB)