Styrmedel för hållbara livsmedelssystem
Kursplan och övrig information
Kursplan
NA0199 Styrmedel för hållbara livsmedelssystem, 7,5 Hp
Policy for Food System SustainabilityÄmnen
NationalekonomiUtbildningens nivå
Avancerad nivåFördjupning
Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande180 hp
7,5 hp nationalekonomi på avancerad nivå
7,5 hp mikroekonomisk teori på avancerad nivå
Engelska 6
Mål
Syftet med kursen är att ge studenterna en djup förståelse för hur politiska styrmedel kan användas för att förbättra hållbarheten i livsmedelssystem, med fokus på tillgänglighet av livsmedel, klimatpåverkan och bevarande av biologisk mångfald.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- sammanfatta och förklara innebörden av ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart livsmedelssystem,
- analysera sociala dilemman och ’Collective Action’ problem för att förstå hur teorierna behandlar miljöförstöring och styrmedelslösningar, med tillämningar inom livsmedelssystem,
- kritiskt utvärdera styrmedel vilka påverkar livsmedelssystemet, exempelvis miljö- och jordbrukspolitik, gällande styrkor och svagheter, både med och utan internationell handel,
- beräkna och utvärdera optimala utsläppsminskningar givet ekonomiska möjligheter och miljörestriktioner,
- bedöma och utvärdera styrmedel riktade mot konsumenter, där syftet är att upprätthålla en hälsosam kost samtidigt som miljöpåverkan från kosten minskar.
Innehåll
Ämnesmässigt innehåll:
FAO beskriver hållbara livsmedelssystem som ”ett livsmedelssystem vilket levererar livsmedelstrygghet och näring till alla på ett sådant sätt att ekonomiska, sociala och miljömässiga möjligheter att leverera livsmedelstrygghet till framtida generationer inte äventyras”.
Livsmedelssystem består av ett stort antal aktörer vilka har olika mål, anspråk och engagemang. Primärproducenter, processindustrin, grossister och distributörer samt detaljhandeln behöver alla vara lönsamma för att säkerhetsställa framtida produktion och distribution av livsmedel, och konsumenter behöver tillgång till hälsosam mat i tillräckliga kvantiteter. Dessutom har representantgrupper, intresseorganisationer och politiker olika syn på vad som ska prioriteras för att nå hållbara livsmedelssystem. En stor grupp av aktörer med olika syn på hur man når hållbarhet, kan inte förväntas komma överens om hur man bäst hanterar kollektiva varor som livsmedelstrygghet, ett stabilt klimat och biologisk mångfald. Styrmedel är därför nödvändiga för att hållbarhet i alla tre dimensioner ska uppnås.
Under kursens gång diskuteras vilka mål livsmedelssystemet behöver uppnå för att vara hållbart i alla tre hållbarhetsdimensioner, och hur styrmedel kan stödja de olika aktörerna för att nå övergripande hållbarhet i systemet. Vi kommer att kritiskt granska riktade åtgärder, som exempelvis klassiska miljöekonomiska- och jordbrukspolitiska styrmedel, samt konsumentinriktade åtgärder vilka syftar till att påverka konsumtionsvanor. I analyserna kommer vi även inkludera vilken effekt olika styrmedel har på internationell handel.
Kursen bygger på teorier och modeller för:
Sociala dilemman och Collective Action
Nationalekonomiska modeller för styrmedel, handel och konsumentbeteende
Beteendeekonomi
Genomförande:
Kursen utnyttjar olika undervisningsformer för att främja studenternas lärande och diskussioner genom:
Föreläsningar, övningar, skriftlig inlämning och seminarium
I kursen fokuseras på följande generella kompetenser:
Kritiskt tänkande, problemlösning, vetenskapliga metoder, muntlig kommunikation, skriftlig kommunikation, samarbete, självständighet och förmågan att hålla på förhand uppsatta tidsramar.
Följande moment är obligatoriska:
Skriftlig inlämning, deltagande på seminarium.
Samverkan med det omgivande samhället sker genom:
Ingen samverkan.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänd skriftlig examination.
Godkänd skriftlig inlämning.
Godkänd muntlig presentation.
Godkänt deltagande på obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för ekonomi