Skriv ut Kursplan

Kursplan

SG0232 Skötsel av tempererade skogar, 15,0 Hp

Silviculture of Temperate Forests

Ämnen

Skogsvetenskap Biologi Skogsvetenskap Biologi

Utbildningens nivå

Avancerad nivå

Moduler

Benämning	Hp	Kod
Enda modul	15,0	0201

Fördjupning

Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Avancerad nivå (A1N)

Betygsskala

Språk

Engelska

Förkunskapskrav

Kunskaper på grundnivå motsvarande 120 hp inklusive

– 60 hp skogsvetenskap eller

– 60 hp skogshushållning eller

– 60 hp biologi eller

– 60 hp miljövetenskap eller

– 60 hp landskapsarkitektur eller

– 60 hp lantbruksvetenskap eller

– 60 hp naturresurshushållning

samt

– Engelska 6

Mål

Kursens mål är att ge studenterna en djupgående förståelse av skötselprinciper och metoder för ett uthålligt skogsbruk i den temperareade klimatzonen i Europa. Olika paradigmer och skogsbruksmetoder kommer att ställas mot varandra. Dessa inkluderar skötsel av likåldriga bestånd, kontinuitetsskogsbruk, naturnära skogsbruk, skogsbruk för att tillgodose en mångfald av behov, skogsbruk för produktion av högkvalitativt timmer, stadsortnära skogsbruk, skogsbruk för återställande av naturliga skogsmiljöer, samt historiska skogbruksmetoder.

I kursen betonas målinriktad skogsskötsel baserad på ekologiska principer och vetenskapliga resultat från långsiktiga försök och andra empiriska undersökningar. Skötselalternativ för utvalda trädslag kommer att användas för att illustrera och diskutera viktiga principer och praxis för skogsvård.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• Utvärdera alternativa skogsskötselstrategier och deras tillämpning

• Tillämpa principer för skogsskötsel i direkt praktisk verksamhet och på skogspolitisk nivå

• Identifiera och föreslå lösningar vid konflikter av tillämpning av olika skötselmetoder i praktiken

• Föreslå skogskötselmetoder vid olika förutsättningar för skogsproduktion och vid olika skötselmål

• Kvantifiera effekter av olika skogsskötselmetoder och förstå hur de begränsas vid mänskligt utnyttjande i den tempererade klimatzonen i Europa

• Kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt presentera och diskutera sina resultat och slutsatser

Innehåll

Kursen inkluderar följande ämnen:

• En kort översikt av ekosystem i den tempererade skogen, inkluderande ståndortstyper, skogstyper och viktiga trädslag

• Skogsskötsel som ett medel för att uppnå förvaltningsmål och för utformande av ett uthålligt skogsbruk

• Skogsskötselprinciper vid föryngring, beståndsvård och avverkning

• Principer för skogsproduktion i relation till skogens produktivitet

• Skogsföryngring och återbeskogande

• Förvaltning av skogens produktivitet, beståndstäthet och virkeskvalitet

• Föryngring, vård, behandling och avverkning av viktiga förekommande skogstyper och trädslag i Europa. Bland trädslagen behandlas relevanta barrträdsarter av Abies, Chamaecyparis, Larix, Picea, Pinus, Pseudotsuga, Taxus, Thuja and Tsuga, och relevanta lövträdsarter av Acer, Alnus, Betula, Carpinus, Castanea, Fagus, Fraxinus, Juglans, Malus, Populus, Pyrus, Prunus, Quercus, Robinia, Sorbus, Tilia och Ulmus.

• Skogsskötselsystem i det samtida skogsbruket

• Ståndortsanpassning av skogsskötselmetoder

• Skogsskötsel på särskilda ståndorter, såsom bergssluttningar, våta marker, ljunghedar, sandiga marker, sanddyner i kustlandskapet, och på marker som skall omställas till skogsbruk

• Skogens skyddsfunktioner (erosion, vatten, död ved, biodiversitet, kulturlämningar, estetik)

• Åtgärder för att minska skador av gnagare och betande djur

• Skogsskydd (biotiska och abiotiska faktorer, klimatförändring)

• Skogsskötsel för bevarande av biodiversitet

• Estetik och rekreation i skogsbruket

• Design och komposition av skötta skogar.

Grupparbetena innefattar praktiska fältövningar, samt sammanställning och presentation av principer för skötsel av utvalda trädslag. Fältövningarna inkluderar datainsamling, efterföljande analyser, rapportering och presentation. Trädslagens egenskaper och skötselprinciper skall sammanställs och presenteras.

Litteraturen inkluderar utvalda vetenskapliga artiklar, utdrag ur internationella läroböcker, föreläsningsanteckningar och anteckningar från studieresor.

Betygsformer

Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

För godkänd kurs krävs deltagande i fältundervisningen, godkända presentationer och rapporter, samt godkänd slutexamen.

Av betygskriterierna framgår vad som krävs för olika betygsgrader och vilken prestation som bedöms.

SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Många av våra kurser behandlar kunskaper och färdigheter som bidrar positivt till miljön. För att stärka detta ytterligare har vi specifika miljömål för utbildningen. Studenterna är välkomna att ge förslag på åtgärder i kursens upplägg och genomförande som leder till förbättringar för miljön. För mer information se SLUs hemsida, www.slu.se.

• Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
• Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.

Övriga upplysningar

• Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
• Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.

Ytterligare information

Kursen innefattar två studieresor om en vecka vardera till Danmark, Tyskland eller andra europeiska länder. Dessutom tillkommer några endagars fältstudier i Sverige. Resorna genomförs normalt i september och inkluderar deltagande vid tidpunkter som i normalfallet inte är schemalagda. Vid fältstudierna förväntas studenterna att stå för kostnader för kost och logi samt för delar av reskostnaderna.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap