Ny sökning
SG0232

Skötsel av tempererade skogar

Kursvärdering

Kursvärderingen är ännu inte aktiverad

Kursvärderingen är öppen mellan 2022-10-24 och 2022-11-14

Andra kursvärderingar för SG0232

Läsåret 2022/2023

Skötsel av tempererade skogar (SG0232-M1197)

2022-08-29 - 2022-10-31

Läsåret 2021/2022

Skötsel av tempererade skogar (SG0232-M1090)

2021-08-30 - 2021-11-01

Läsåret 2021/2022

Skötsel av tempererade skogar (SG0232-10090)

2021-08-30 - 2021-11-01

Läsåret 2020/2021

Skötsel av tempererade skogar (SG0232-10019)

2020-08-31 - 2020-11-01

Läsåret 2019/2020

Skötsel av tempererade skogar (SG0232-10162)

2019-09-02 - 2019-10-31

Läsåret 2018/2019

Skötsel av tempererade skogar (SG0232-10090)

2018-09-03 - 2018-11-05

Kursplan

SG0232 Skötsel av tempererade skogar, 15,0 Hp

Silviculture of Temperate Forests

Ämnen

Biologi Skogsvetenskap

Utbildningens nivå

Avancerad nivå

Moduler

Benämning Hp Kod
Enda modul 15,0 0201

Fördjupning

Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav(A1N)

Betygsskala

5 / 4 / 3 / U Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som redovisas i bilaga till kursplanen. Aktuell information om betygskriterier ska finnas tillgänglig senast vid kursstart.

Språk

Engelska

Förkunskapskrav

Kunskaper på grundnivå motsvarande 120 hp inklusive

– 60 hp skogsvetenskap eller

– 60 hp skogshushållning eller

– 60 hp biologi eller

– 60 hp miljövetenskap eller

– 60 hp landskapsarkitektur eller

– 60 hp lantbruksvetenskap eller

– 60 hp naturresurshushållning

samt

– Engelska 6

Mål

Kursens mål är att ge studenterna en djupgående förståelse av skötselprinciper och metoder för ett uthålligt skogsbruk i den temperareade klimatzonen i Europa. Olika paradigmer och skogsbruksmetoder kommer att ställas mot varandra. Dessa inkluderar skötsel av likåldriga bestånd, kontinuitetsskogsbruk, naturnära skogsbruk, skogsbruk för att tillgodose en mångfald av behov, skogsbruk för produktion av högkvalitativt timmer, stadsortnära skogsbruk, skogsbruk för återställande av naturliga skogsmiljöer, samt historiska skogbruksmetoder.



I kursen betonas målinriktad skogsskötsel baserad på ekologiska principer och vetenskapliga resultat från långsiktiga försök och andra empiriska undersökningar. Skötselalternativ för utvalda trädslag kommer att användas för att illustrera och diskutera viktiga principer och praxis för skogsvård.



Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

- Utvärdera alternativa skogsskötselstrategier och deras tillämpning

- Tillämpa principer för skogsskötsel i direkt praktisk verksamhet och på skogspolitisk nivå

- Identifiera och föreslå lösningar vid konflikter av tillämpning av olika skötselmetoder i praktiken

- Föreslå skogskötselmetoder vid olika förutsättningar för skogsproduktion och vid olika skötselmål

- Kvantifiera effekter av olika skogsskötselmetoder och förstå hur de begränsas vid mänskligt utnyttjande i den tempererade klimatzonen i Europa

- Kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt presentera och diskutera sina resultat och slutsatser

Innehåll

Kursen inkluderar följande ämnen:

- En kort översikt av ekosystem i den tempererade skogen, inkluderande ståndortstyper, skogstyper och viktiga trädslag

- Skogsskötsel som ett medel för att uppnå förvaltningsmål och för utformande av ett uthålligt skogsbruk

- Skogsskötselprinciper vid föryngring, beståndsvård och avverkning

- Principer för skogsproduktion i relation till skogens produktivitet

- Skogsföryngring och återbeskogande

- Förvaltning av skogens produktivitet, beståndstäthet och virkeskvalitet

- Föryngring, vård, behandling och avverkning av viktiga förekommande skogstyper och trädslag i Europa. Bland trädslagen behandlas relevanta barrträdsarter av Abies, Chamaecyparis, Larix, Picea, Pinus, Pseudotsuga, Taxus, Thuja and Tsuga, och relevanta lövträdsarter av Acer, Alnus, Betula, Carpinus, Castanea, Fagus, Fraxinus, Juglans, Malus, Populus, Pyrus, Prunus, Quercus, Robinia, Sorbus, Tilia och Ulmus.

- Skogsskötselsystem i det samtida skogsbruket

- Ståndortsanpassning av skogsskötselmetoder

- Skogsskötsel på särskilda ståndorter, såsom bergssluttningar, våta marker, ljunghedar, sandiga marker, sanddyner i kustlandskapet, och på marker som skall omställas till skogsbruk

- Skogens skyddsfunktioner (erosion, vatten, död ved, biodiversitet, kulturlämningar, estetik)

- Åtgärder för att minska skador av gnagare och betande djur

- Skogsskydd (biotiska och abiotiska faktorer, klimatförändring)

- Skogsskötsel för bevarande av biodiversitet

- Estetik och rekreation i skogsbruket

- Design och komposition av skötta skogar.



Grupparbetena innefattar praktiska fältövningar, samt sammanställning och presentation av principer för skötsel av utvalda trädslag. Fältövningarna inkluderar datainsamling, efterföljande analyser, rapportering och presentation. Trädslagens egenskaper och skötselprinciper skall sammanställs och presenteras.



Litteraturen inkluderar utvalda vetenskapliga artiklar, utdrag ur internationella läroböcker, föreläsningsanteckningar och anteckningar från studieresor.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

För godkänd kurs krävs deltagande i fältundervisningen, godkända presentationer och rapporter, samt godkänd slutexamen.



Av betygskriterierna framgår vad som krävs för olika betygsgrader och vilken prestation som bedöms.

SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Många av våra kurser behandlar kunskaper och färdigheter som bidrar positivt till miljön. För att stärka detta ytterligare har vi specifika miljömål för utbildningen. Studenterna är välkomna att ge förslag på åtgärder i kursens upplägg och genomförande som leder till förbättringar för miljön. För mer information se SLUs hemsida, www.slu.se.
  • Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
  • Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
  • Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
  • För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Övriga upplysningar

  • Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle som studenten blivit antagen till och registrerad på.
  • Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Ytterligare information

Kursen innefattar två studieresor om en vecka vardera till Danmark, Tyskland eller andra europeiska länder. Dessutom tillkommer några endagars fältstudier i Sverige. Resorna genomförs normalt i september och inkluderar deltagande vid tidpunkter som i normalfallet inte är schemalagda. Vid fältstudierna förväntas studenterna att stå för kostnader för kost och logi samt för delar av reskostnaderna.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap

Kompletterande uppgifter

Fastställd av: Programnämnden för utbildning inom skog (PN - S)
Biologiområde: Övriga biologikurser
Ersätter: SG0185, SH0136

Betygskriterier

Det finns inga betygskriterier inlagda för denna kurs.

Litteraturlista

**CURRICULUM **

The curriculum is covered by the texts listed below in combination with IRL or online lectures, recorded lectures, recorded field tours, lecture notes and notes for field tours. Recorded sessions will be posted on SLU’s course portal. The main texts are reference works, while the additional specific texts serve as overviews or examples of important principles or results. More literature may be added during the course. All literature and other written materials will be available as pdf.

**MAIN TEXTS **

- All lecture notes

- All field tour notes

Harmer, R. & J. Howe 2003: *The silviculture and management of coppice woodlands. *Forestry Commission, VI + 88 pp. ISBN 0-85538-591-X

Matthews, J.D. 1989: *Silvicultural systems. *Oxford University Press, XIII + 284 pp. ISBN 0-19-854670-X

Savill, P.S. 2019: *The silviculture of trees used in British forestry. *CAB International, 3rd ed., X + 400 pp. ISBN 978-1-78639-392-0

**BASIC TEXTS **

Hemery, G., P. Savill & G. Kerr sine anno: Formative pruning. Woodland Heritage. 2 pages

Hemery, G., P. Savill & G. Kerr sine anno: High pruning for profit. Woodland Heritage. 2 pages

Jahn, G. 1991: Temperate deciduous forests of Europe. *Ecosystems of the World *7: 377-424, 492-502

Jones, A., L. Montanarella & R. Jones 2005: *Soil atlas of Europe. *European Commission, Luxembourg. 128 pp. - Extracts: pp. 1-3, 25-33, 42-43, 121 and 124

Skovsgaard, J.P. 2004: Forest measurements. *Encyclopedia of Forest Sciences *2: 550-566

Skovsgaard, J.P. & J.K. Vanclay 2008: Forest site productivity: A review of the evolution of dendrometric concepts for even-aged stands. *Forestry *81: 13-31

Skovsgaard, J.P. & J.K. Vanclay 2013: Forest site productivity: Spatial and temporal variability in natural site conditions. *Forestry *86: 305-315

Timbal, J., M. Bonneau, G. Landmann, J. Trouvilliez & L. Bouhot-Delduc 2005: European non-boreal conifer forests. *Ecosystems of the World *6: 131-162

**RE- AND AFFORESTATION **

Löf, M., D.C. Dey, R.M. Navarro & D.F. Jacobs 2012: Mechanical site preparation for forest restoration. *New Forests *43: 825-848

Wagner, S. & L. Lundqvist 2005: Regeneration techniques and the seedling environment from a European perspective. *Integrative Studies in Water Management & Land Development *3: 153-171

**HARDWOODS **

For all hardwood species / genera mentioned below: *EUFORGEN Technical guidelines for genetic conservation and use. *Available from *http://www.euforgen.org/publications/technical_guidelines.html *

**Alder **

Claessens, H., A. Oosterbaan, P. Savill & J. Rondeux 2010: A review of the characteristics of black alder (*Alnus glutinosa *(L.) Gaertn.) and their implications for silvicultural practices. *Forestry *83: 163-175

**Ash **

Dobrowolska, D., S. Hein, A. Oosterbaan, S. Wagner, J. Clark & J.P. Skovsgaard 2011: A review of European ash (*Fraxinus excelsior *L.): implications for silviculture. *Forestry *84: 133-148

Fraxigen (ed.) 2005: *Ash species in Europe: Biological characteristics and practical guidelines for sustainable use. *Oxford Forestry Institute, Oxford University, Oxford. 128 pp. - Ch. 4 + 7 + 8

Kerr, G. 1998: A review of black heart of ash (*Fraxinus excelsior *L.). *Forestry *71: 49-56

Skovsgaard, J.P., G.J. Wilhelm, I.M. Thomsen, B. Metzler, T. Kirisits, L. Havrdová, R. Enderle, D. Dobrowolska, M. Cleary & J. Clark 2017: Silvicultural strategies for *Fraxinus excelsior *in response to dieback caused by Hymenoscyphus fraxineus. *Forestry *90: 455-472

**Beech **

Coppini, M. & L. Hermanin 2007: Restoration of selective beech coppices: A case-study in the Apennines (Italy). *Forest Ecology and Management *249: 18-27

Hansen, J.K., B.B. Jørgensen & P. Stoltze 2003: Variation of quality and predicted economic returns between European beech (*Fagus sylvatica *L.) provenances. *Silvae Genetica *52: 185-197

Madsen, P. & K. Hahn 2008: Natural regeneration in a beech-dominated (Fagus sylvatica) forest managed by close-to-nature principles - a gap cutting based experiment. *Canadian Journal of Forest Research *38: 1716-1729

Olesen, C.R. & P. Madsen 2008: The impact of roe deer (Capreolus capreolus), seedbed, light and seed fall on natural beech (Fagus sylvatica) regeneration. *Forest Ecology and Management *255: 3962-3972

Reventlow, D.O.J, T. Nord-Larsen & J.P. Skovsgaard 2019: Pre-commercial thinning in naturally regenerated stands of European beech (*Fagus sylvatica *L.): effects of thinning pattern, stand density and pruning on tree growth and stem quality. *Forestry *92: 120-132

**Birch **

Hynynen, J., P. Niemistö, A. Viherä-Aarnio, A. Brunner, S. Hein & P. Velling 2010: Silviculture of birch (*Betula pendula *Roth and *Betula pubescens *Ehrh.) in northern Europe. *Forestry *83: 103-119

**Cherry **

Pryor, S.N. 1988: The silviculture and yield of wild cherry. *Forestry Commission Bulletin *75: 1-23

**Lime **

Larsen, F.K. & P. Kristoffersen 2002: Tilia’s physical dimensions over time. *Journal of Arboriculture *28: 209-214

Radoglou, K., D. Dobrowolska, G. Spyroglou & V.-N. Nicolescu 2009: A review on the ecology and silviculture of limes (*Tilia cordata *Mill., *Tilia platyphyllos *Scop. and *Tilia tomentosa *Moench.) in Europe. *Die Bodenkultur *60: 9-19.

**Oak **

Jensen, J.S. 2000: Provenance variation in phenotypic traits in *Quercus robur *and *Quercus petraea *in Danish provenance trials. *Scandinavian Journal of Forest Research *15: 297-308

Jensen, J.S. & J.K. Hansen 2008: Geographic variation in phenology of *Quercus petraea *Matt. (Liebl.) and *Quercus robur *L. oak grown in greenhouse. *Scandinavian Journal of Forest Research *23: 179-188

Löf, M., J. Castro, M. Engman, A.B. Leverkus, P. Madsen, J.A. Reque, A. Villalobos, E.S. Gardiner 2019: Direct seeding to restore oak (*Quercus *spp.) forests and woodlands. *Forest Ecology and Management *448: 474-489

Petit, R.J. et al. 2002: Identification of post-glacial colonisation routes of European white oaks based on chloroplast DNA and fossil pollen evidence. *Forest Ecology and Management *156: 49-74

Rune, F. & J.P. Skovsgaard 2007: Afforestation with oak: Effects of pre-commercial thinning on the development of ground flora. *TemaNord *508: 203-209

**Poplar **

Jobling, J. 1990: Poplars for wood production and amenity. *Forestry Commission Bulletin *92: 1-3, 6-7, 23-24, 38-84

Stanturf, J.A. & C. van Oosten 2014: Operational poplar and willow culture. *Poplars and willows *(edited by J. Isebrands & J. Richardson; CAB International), pp. 200-236

**Sorbus **

Anonymous sine anno: Rowan (*Sorbus aucuparia *L.). *National Development, Dept. of the Marine and Natural Resource, Forest Service, Sheet *11: 1-2

Kausch-Blecken von Schmeling, W. 2004: *Sorbus domestica *L. - Tips on planting whitty pear trees. *Corminaria *22 (Special issue): 5-6

Nicolescu, V.N., E. Hochbichler, J. Coello, S. Ravagni & V. Giulietti 2008: Ecology and silviculture of wild service tree (*Sorbus torminalis *(L.) Crantz): a literature review. *Die Bodenkultur *60(3): 35-44

Skovsgaard, J.P. & H.C. Graversgaard 2014: Planting wild service trees: some practical advice. *Quarterly Journal of Forestry *108: 188-191

**Sycamore and Norway maple **

Hein, S., C. Collet, C. Ammer, N. Le Goff, J.P. Skovsgaard & P. Savill 2009: A review of growth and stand dynamics of *Acer pseudoplatanus *L. in Europe: implications for silviculture. *Forestry *82: 361-385

**Walnut **

Clark, J. & M. Brocklehurst 2012: *Walnut: practice note on stumping. *National Forest Company - Earth Trust. 2 pp.

Clark, J. & G.E. Hemery 2010: Walnut hybrids in the UK: fast growing quality hardwoods. *Quarterly Journal of Forestry *104: 43-46

Clark, J.R., G.E. Hemery & P.S. Savill 2008: Early growth and form of common walnut (*Juglans regia *L.) in mixture with tree and shrub nurse species in southern England. *Forestry *81: 631-644

Mohni, C., F. Pelleri & G.E. Hemery 2009: The modern silviculture of *Juglans regia *L: a literature review. *Die Bodenkultur *60(3): 21-34

**CONIFERS **

For all conifer species / genera mentioned below: *EUFORGEN Technical guidelines for genetic conservation and use. *Available from *http://www.euforgen.org/publications/technical_guidelines.html *

**Douglas fir **

Wallertz, K. & C. Malmqvist 2013: The effect of mechanical site preparation methods on the establishment of Norway spruce (*Picea abies *(L.) Karst.) and Douglas fir (*Pseudotsuga menziesii *(Mirb.) Franco) in southern Sweden. *Forestry *86: 71-78

**Larch **

Anonymous 2013: *Larix decidua *Mill. *The CABI Encyclopedia of Forest Trees *(edited by A. Praciak et al.): 263-265

Anonymous 2013: *Larix kaempferi *(Lamb.) Carrière. *The CABI Encyclopedia of Forest Trees *(edited by A. Praciak et al.): 266-268

**Norway spruce **

Johansson, K., U. Nilsson & G. Örlander 2012: A comparison of long-term effects of scarification methods on the establishment of Norway spruce. *Forestry *86: 91-98

Neckelmann, J. 1995: Alternative regeneration methods in Norway spruce on poor, sandy soil. In: Heding, N. (ed.): *Forest Operations in Multiple-Use Forestry - A NSR Project. *Danish Forest and Landscape Research Institute, pp. 83-101

Skovsgaard, J.P. 2006: The European stem number experiment in Norway spruce (*Picea abies *(L.) Karst.), 3rd report: Denmark (DK 7). *Berichte Freiburger Forstliche Forschung *66: 13-35

**Scots pine **

Anonymous 2013: *Pinus sylvestris *L. *The CABI Encyclopedia of Forest Trees *(edited by A. Praciak et al.): 370-372

**Silver fir **

Anonymous 2013: *Abies alba *Mill. *The CABI Encyclopedia of Forest Trees *(edited by A. Praciak et al.): 1-2

Boncina, A. 2011: History, current status and future prospects of uneven-aged forest management in the Dinaric region: an overview. *Forestry *84: 467-478

Hansen, J.K. & J.B. Larsen 2004: European silver fir (*Abies alba *Mill.) provenances from Calabria, southern Italy: 15-year results from Danish provenance field trials. *European Journal of Forest Research *123: 127–138

**Sitka spruce **

Skovsgaard, J.P. 2009: Analysing effects of thinning on stand volume growth in relation to site conditions: A case study for even-aged Sitka spruce (*Picea sitchensis *(Bong.) Carr.). *Forestry *82: 87-104

**ADVANCED TEXTS **

Bell, S. 2009: Valuable broadleaved trees in the landscape. *European Forest Institute Research Report *22: 172-199

Edwards, D., M. Jay, F.S. Jensen, B. Lucas, M. Marzano, C. Montagné, An. Peace & G. Weiss 2012: Public preferences for structural attributes of forests: towards a pan-European perspective. *Forest Policy and Economics *19: 12-19

Hemery, G.E. 2008: Forest management and silvicultural responses to projected climate change impacts on European broadleaved trees and forests. *International Forestry Review *10: 591-607

Matula, R., M. Svátek, J. Kůrová, L. Úradníček, J. Kadavý & M. Kneifl 2012: The sprouting ability of the main tree species in Central European coppices: implications for coppice restoration. *European Journal of Forest Research *131: 1501-1511

Pommerening, A. & S.T. Murphy 2004: A review of the history, definitions and methods of continuous cover forestry with special attention to afforestation and restocking. *Forestry *77: 27-44

Pyatt, G. 1995: An ecological site classification for forestry in Great Britain. *Forestry Commission Research Information Note *260: 1-6

Schütz, J.-P., T. Pukkala, P.J. Donoso, & K. von Gadow 2012: Historical emergence and current application of CCF. *Managing Forest Ecosystems *23: 1-28

Skovsgaard, J.P. 2000: The UMF-index: An indicator to compare silvicultural practices at the forest or forest estate level. *Forestry *73: 81-85

Revised

29 August 2014, 13 June 2015, 29 June 2016, 13 July 2017, 20 June 2018, 11 July 2019, 1 July 2020, 18 Aug. 2021, 28 June 2022

Kursfakta

Kursen ges som en fristående kurs: Ja Kursavgift: Studieavgift, endast för medborgare utanför EU, EES, och Schweiz: 38054 SEK Nivå: Avancerad nivå
Ämne: Biologi Skogsvetenskap
Kurskod: SG0232 Anmälningskod: SLU-10197 Plats: Alnarp Distanskurs: Nej Undervisningsspråk: Engelska Ansvarig avdelning: Institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap Studietakt: 100%