Skötsel av tempererade skogar
The course emphasizes ecologically-based and nature-oriented silviculture and includes a large range of forest types. We will examine 10 conifer species and 20 hardwood species in detail and will visit forests where these are managed in pure as well as mixed stands.
The presentation and discussion of topics gradually progress from the basic to the advanced level. There will be classroom lectures, classroom exercises, field trips, outdoor lectures, field exercises, group work, student presentations and interactive discussions.
The course includes two one-week study tours in Denmark, Germany or other European countries and some one-day tours in Sweden. Students pay the costs of accommodation (youth hostels) and meals during the study tours and cover part of the travel costs.
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
SG0232-10197 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för SG0232
Läsåret 2023/2024
Skötsel av tempererade skogar (SG0232-10131)
2023-08-28 - 2023-10-30
Läsåret 2021/2022
Skötsel av tempererade skogar (SG0232-10090)
2021-08-30 - 2021-11-01
Läsåret 2020/2021
Skötsel av tempererade skogar (SG0232-10019)
2020-08-31 - 2020-11-01
Läsåret 2019/2020
Skötsel av tempererade skogar (SG0232-10162)
2019-09-02 - 2019-10-31
Läsåret 2018/2019
Skötsel av tempererade skogar (SG0232-10090)
2018-09-03 - 2018-11-11
Kursplan och övrig information
Kursplan
SG0232 Skötsel av tempererade skogar, 15,0 Hp
Silviculture of Temperate ForestsÄmnen
Skogsvetenskap Biologi Skogsvetenskap BiologiUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
Benämning | Hp | Kod |
---|---|---|
Enda modul | 15,0 | 0201 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper på grundnivå motsvarande 120 hp inklusive– 60 hp skogsvetenskap eller
– 60 hp skogshushållning eller
– 60 hp biologi eller
– 60 hp miljövetenskap eller
– 60 hp landskapsarkitektur eller
– 60 hp lantbruksvetenskap eller
– 60 hp naturresurshushållning
samt
– Engelska 6
Mål
Kursens mål är att ge studenterna en djupgående förståelse av skötselprinciper och metoder för ett uthålligt skogsbruk i den temperareade klimatzonen i Europa. Olika paradigmer och skogsbruksmetoder kommer att ställas mot varandra. Dessa inkluderar skötsel av likåldriga bestånd, kontinuitetsskogsbruk, naturnära skogsbruk, skogsbruk för att tillgodose en mångfald av behov, skogsbruk för produktion av högkvalitativt timmer, stadsortnära skogsbruk, skogsbruk för återställande av naturliga skogsmiljöer, samt historiska skogbruksmetoder.
I kursen betonas målinriktad skogsskötsel baserad på ekologiska principer och vetenskapliga resultat från långsiktiga försök och andra empiriska undersökningar. Skötselalternativ för utvalda trädslag kommer att användas för att illustrera och diskutera viktiga principer och praxis för skogsvård.
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
Utvärdera alternativa skogsskötselstrategier och deras tillämpning
Tillämpa principer för skogsskötsel i direkt praktisk verksamhet och på skogspolitisk nivå
Identifiera och föreslå lösningar vid konflikter av tillämpning av olika skötselmetoder i praktiken
Föreslå skogskötselmetoder vid olika förutsättningar för skogsproduktion och vid olika skötselmål
Kvantifiera effekter av olika skogsskötselmetoder och förstå hur de begränsas vid mänskligt utnyttjande i den tempererade klimatzonen i Europa
Kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt presentera och diskutera sina resultat och slutsatser
Innehåll
Kursen inkluderar följande ämnen:
En kort översikt av ekosystem i den tempererade skogen, inkluderande ståndortstyper, skogstyper och viktiga trädslag
Skogsskötsel som ett medel för att uppnå förvaltningsmål och för utformande av ett uthålligt skogsbruk
Skogsskötselprinciper vid föryngring, beståndsvård och avverkning
Principer för skogsproduktion i relation till skogens produktivitet
Skogsföryngring och återbeskogande
Förvaltning av skogens produktivitet, beståndstäthet och virkeskvalitet
Föryngring, vård, behandling och avverkning av viktiga förekommande skogstyper och trädslag i Europa. Bland trädslagen behandlas relevanta barrträdsarter av Abies, Chamaecyparis, Larix, Picea, Pinus, Pseudotsuga, Taxus, Thuja and Tsuga, och relevanta lövträdsarter av Acer, Alnus, Betula, Carpinus, Castanea, Fagus, Fraxinus, Juglans, Malus, Populus, Pyrus, Prunus, Quercus, Robinia, Sorbus, Tilia och Ulmus.
Skogsskötselsystem i det samtida skogsbruket
Ståndortsanpassning av skogsskötselmetoder
Skogsskötsel på särskilda ståndorter, såsom bergssluttningar, våta marker, ljunghedar, sandiga marker, sanddyner i kustlandskapet, och på marker som skall omställas till skogsbruk
Skogens skyddsfunktioner (erosion, vatten, död ved, biodiversitet, kulturlämningar, estetik)
Åtgärder för att minska skador av gnagare och betande djur
Skogsskydd (biotiska och abiotiska faktorer, klimatförändring)
Skogsskötsel för bevarande av biodiversitet
Estetik och rekreation i skogsbruket
Design och komposition av skötta skogar.
Grupparbetena innefattar praktiska fältövningar, samt sammanställning och presentation av principer för skötsel av utvalda trädslag. Fältövningarna inkluderar datainsamling, efterföljande analyser, rapportering och presentation. Trädslagens egenskaper och skötselprinciper skall sammanställs och presenteras.
Litteraturen inkluderar utvalda vetenskapliga artiklar, utdrag ur internationella läroböcker, föreläsningsanteckningar och anteckningar från studieresor.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
För godkänd kurs krävs deltagande i fältundervisningen, godkända presentationer och rapporter, samt godkänd slutexamen.
Av betygskriterierna framgår vad som krävs för olika betygsgrader och vilken prestation som bedöms.
SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Många av våra kurser behandlar kunskaper och färdigheter som bidrar positivt till miljön. För att stärka detta ytterligare har vi specifika miljömål för utbildningen. Studenterna är välkomna att ge förslag på åtgärder i kursens upplägg och genomförande som leder till förbättringar för miljön. För mer information se SLUs hemsida, www.slu.se.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kursen innefattar två studieresor om en vecka vardera till Danmark, Tyskland eller andra europeiska länder. Dessutom tillkommer några endagars fältstudier i Sverige. Resorna genomförs normalt i september och inkluderar deltagande vid tidpunkter som i normalfallet inte är schemalagda. Vid fältstudierna förväntas studenterna att stå för kostnader för kost och logi samt för delar av reskostnaderna.Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
**CURRICULUM **
The curriculum is covered by the texts listed below in combination with IRL or online lectures, recorded lectures, recorded field tours, lecture notes and notes for field tours. Recorded sessions will be posted on SLU’s course portal. The main texts are reference works, while the additional specific texts serve as overviews or examples of important principles or results. More literature may be added during the course. All literature and other written materials will be available as pdf.
**MAIN TEXTS **
- All lecture notes
- All field tour notes
Harmer, R. & J. Howe 2003: *The silviculture and management of coppice woodlands. *Forestry Commission, VI + 88 pp. ISBN 0-85538-591-X
Matthews, J.D. 1989: *Silvicultural systems. *Oxford University Press, XIII + 284 pp. ISBN 0-19-854670-X
Savill, P.S. 2019: *The silviculture of trees used in British forestry. *CAB International, 3rd ed., X + 400 pp. ISBN 978-1-78639-392-0
**BASIC TEXTS **
Hemery, G., P. Savill & G. Kerr sine anno: Formative pruning. Woodland Heritage. 2 pages
Hemery, G., P. Savill & G. Kerr sine anno: High pruning for profit. Woodland Heritage. 2 pages
Jahn, G. 1991: Temperate deciduous forests of Europe. *Ecosystems of the World *7: 377-424, 492-502
Jones, A., L. Montanarella & R. Jones 2005: *Soil atlas of Europe. *European Commission, Luxembourg. 128 pp. - Extracts: pp. 1-3, 25-33, 42-43, 121 and 124
Skovsgaard, J.P. 2004: Forest measurements. *Encyclopedia of Forest Sciences *2: 550-566
Skovsgaard, J.P. & J.K. Vanclay 2008: Forest site productivity: A review of the evolution of dendrometric concepts for even-aged stands. *Forestry *81: 13-31
Skovsgaard, J.P. & J.K. Vanclay 2013: Forest site productivity: Spatial and temporal variability in natural site conditions. *Forestry *86: 305-315
Timbal, J., M. Bonneau, G. Landmann, J. Trouvilliez & L. Bouhot-Delduc 2005: European non-boreal conifer forests. *Ecosystems of the World *6: 131-162
**RE- AND AFFORESTATION **
Löf, M., D.C. Dey, R.M. Navarro & D.F. Jacobs 2012: Mechanical site preparation for forest restoration. *New Forests *43: 825-848
Wagner, S. & L. Lundqvist 2005: Regeneration techniques and the seedling environment from a European perspective. *Integrative Studies in Water Management & Land Development *3: 153-171
**HARDWOODS **
For all hardwood species / genera mentioned below: *EUFORGEN Technical guidelines for genetic conservation and use. *Available from *http://www.euforgen.org/publications/technical_guidelines.html *
**Alder **
Claessens, H., A. Oosterbaan, P. Savill & J. Rondeux 2010: A review of the characteristics of black alder (*Alnus glutinosa *(L.) Gaertn.) and their implications for silvicultural practices. *Forestry *83: 163-175
**Ash **
Dobrowolska, D., S. Hein, A. Oosterbaan, S. Wagner, J. Clark & J.P. Skovsgaard 2011: A review of European ash (*Fraxinus excelsior *L.): implications for silviculture. *Forestry *84: 133-148
Fraxigen (ed.) 2005: *Ash species in Europe: Biological characteristics and practical guidelines for sustainable use. *Oxford Forestry Institute, Oxford University, Oxford. 128 pp. - Ch. 4 + 7 + 8
Kerr, G. 1998: A review of black heart of ash (*Fraxinus excelsior *L.). *Forestry *71: 49-56
Skovsgaard, J.P., G.J. Wilhelm, I.M. Thomsen, B. Metzler, T. Kirisits, L. Havrdová, R. Enderle, D. Dobrowolska, M. Cleary & J. Clark 2017: Silvicultural strategies for *Fraxinus excelsior *in response to dieback caused by Hymenoscyphus fraxineus. *Forestry *90: 455-472
**Beech **
Coppini, M. & L. Hermanin 2007: Restoration of selective beech coppices: A case-study in the Apennines (Italy). *Forest Ecology and Management *249: 18-27
Hansen, J.K., B.B. Jørgensen & P. Stoltze 2003: Variation of quality and predicted economic returns between European beech (*Fagus sylvatica *L.) provenances. *Silvae Genetica *52: 185-197
Madsen, P. & K. Hahn 2008: Natural regeneration in a beech-dominated (Fagus sylvatica) forest managed by close-to-nature principles - a gap cutting based experiment. *Canadian Journal of Forest Research *38: 1716-1729
Olesen, C.R. & P. Madsen 2008: The impact of roe deer (Capreolus capreolus), seedbed, light and seed fall on natural beech (Fagus sylvatica) regeneration. *Forest Ecology and Management *255: 3962-3972
Reventlow, D.O.J, T. Nord-Larsen & J.P. Skovsgaard 2019: Pre-commercial thinning in naturally regenerated stands of European beech (*Fagus sylvatica *L.): effects of thinning pattern, stand density and pruning on tree growth and stem quality. *Forestry *92: 120-132
**Birch **
Hynynen, J., P. Niemistö, A. Viherä-Aarnio, A. Brunner, S. Hein & P. Velling 2010: Silviculture of birch (*Betula pendula *Roth and *Betula pubescens *Ehrh.) in northern Europe. *Forestry *83: 103-119
**Cherry **
Pryor, S.N. 1988: The silviculture and yield of wild cherry. *Forestry Commission Bulletin *75: 1-23
**Lime **
Larsen, F.K. & P. Kristoffersen 2002: Tilia’s physical dimensions over time. *Journal of Arboriculture *28: 209-214
Radoglou, K., D. Dobrowolska, G. Spyroglou & V.-N. Nicolescu 2009: A review on the ecology and silviculture of limes (*Tilia cordata *Mill., *Tilia platyphyllos *Scop. and *Tilia tomentosa *Moench.) in Europe. *Die Bodenkultur *60: 9-19.
**Oak **
Jensen, J.S. 2000: Provenance variation in phenotypic traits in *Quercus robur *and *Quercus petraea *in Danish provenance trials. *Scandinavian Journal of Forest Research *15: 297-308
Jensen, J.S. & J.K. Hansen 2008: Geographic variation in phenology of *Quercus petraea *Matt. (Liebl.) and *Quercus robur *L. oak grown in greenhouse. *Scandinavian Journal of Forest Research *23: 179-188
Löf, M., J. Castro, M. Engman, A.B. Leverkus, P. Madsen, J.A. Reque, A. Villalobos, E.S. Gardiner 2019: Direct seeding to restore oak (*Quercus *spp.) forests and woodlands. *Forest Ecology and Management *448: 474-489
Petit, R.J. et al. 2002: Identification of post-glacial colonisation routes of European white oaks based on chloroplast DNA and fossil pollen evidence. *Forest Ecology and Management *156: 49-74
Rune, F. & J.P. Skovsgaard 2007: Afforestation with oak: Effects of pre-commercial thinning on the development of ground flora. *TemaNord *508: 203-209
**Poplar **
Jobling, J. 1990: Poplars for wood production and amenity. *Forestry Commission Bulletin *92: 1-3, 6-7, 23-24, 38-84
Stanturf, J.A. & C. van Oosten 2014: Operational poplar and willow culture. *Poplars and willows *(edited by J. Isebrands & J. Richardson; CAB International), pp. 200-236
**Sorbus **
Anonymous sine anno: Rowan (*Sorbus aucuparia *L.). *National Development, Dept. of the Marine and Natural Resource, Forest Service, Sheet *11: 1-2
Kausch-Blecken von Schmeling, W. 2004: *Sorbus domestica *L. - Tips on planting whitty pear trees. *Corminaria *22 (Special issue): 5-6
Nicolescu, V.N., E. Hochbichler, J. Coello, S. Ravagni & V. Giulietti 2008: Ecology and silviculture of wild service tree (*Sorbus torminalis *(L.) Crantz): a literature review. *Die Bodenkultur *60(3): 35-44
Skovsgaard, J.P. & H.C. Graversgaard 2014: Planting wild service trees: some practical advice. *Quarterly Journal of Forestry *108: 188-191
**Sycamore and Norway maple **
Hein, S., C. Collet, C. Ammer, N. Le Goff, J.P. Skovsgaard & P. Savill 2009: A review of growth and stand dynamics of *Acer pseudoplatanus *L. in Europe: implications for silviculture. *Forestry *82: 361-385
**Walnut **
Clark, J. & M. Brocklehurst 2012: *Walnut: practice note on stumping. *National Forest Company - Earth Trust. 2 pp.
Clark, J. & G.E. Hemery 2010: Walnut hybrids in the UK: fast growing quality hardwoods. *Quarterly Journal of Forestry *104: 43-46
Clark, J.R., G.E. Hemery & P.S. Savill 2008: Early growth and form of common walnut (*Juglans regia *L.) in mixture with tree and shrub nurse species in southern England. *Forestry *81: 631-644
Mohni, C., F. Pelleri & G.E. Hemery 2009: The modern silviculture of *Juglans regia *L: a literature review. *Die Bodenkultur *60(3): 21-34
**CONIFERS **
For all conifer species / genera mentioned below: *EUFORGEN Technical guidelines for genetic conservation and use. *Available from *http://www.euforgen.org/publications/technical_guidelines.html *
**Douglas fir **
Wallertz, K. & C. Malmqvist 2013: The effect of mechanical site preparation methods on the establishment of Norway spruce (*Picea abies *(L.) Karst.) and Douglas fir (*Pseudotsuga menziesii *(Mirb.) Franco) in southern Sweden. *Forestry *86: 71-78
**Larch **
Anonymous 2013: *Larix decidua *Mill. *The CABI Encyclopedia of Forest Trees *(edited by A. Praciak et al.): 263-265
Anonymous 2013: *Larix kaempferi *(Lamb.) Carrière. *The CABI Encyclopedia of Forest Trees *(edited by A. Praciak et al.): 266-268
**Norway spruce **
Johansson, K., U. Nilsson & G. Örlander 2012: A comparison of long-term effects of scarification methods on the establishment of Norway spruce. *Forestry *86: 91-98
Neckelmann, J. 1995: Alternative regeneration methods in Norway spruce on poor, sandy soil. In: Heding, N. (ed.): *Forest Operations in Multiple-Use Forestry - A NSR Project. *Danish Forest and Landscape Research Institute, pp. 83-101
Skovsgaard, J.P. 2006: The European stem number experiment in Norway spruce (*Picea abies *(L.) Karst.), 3rd report: Denmark (DK 7). *Berichte Freiburger Forstliche Forschung *66: 13-35
**Scots pine **
Anonymous 2013: *Pinus sylvestris *L. *The CABI Encyclopedia of Forest Trees *(edited by A. Praciak et al.): 370-372
**Silver fir **
Anonymous 2013: *Abies alba *Mill. *The CABI Encyclopedia of Forest Trees *(edited by A. Praciak et al.): 1-2
Boncina, A. 2011: History, current status and future prospects of uneven-aged forest management in the Dinaric region: an overview. *Forestry *84: 467-478
Hansen, J.K. & J.B. Larsen 2004: European silver fir (*Abies alba *Mill.) provenances from Calabria, southern Italy: 15-year results from Danish provenance field trials. *European Journal of Forest Research *123: 127–138
**Sitka spruce **
Skovsgaard, J.P. 2009: Analysing effects of thinning on stand volume growth in relation to site conditions: A case study for even-aged Sitka spruce (*Picea sitchensis *(Bong.) Carr.). *Forestry *82: 87-104
**ADVANCED TEXTS **
Bell, S. 2009: Valuable broadleaved trees in the landscape. *European Forest Institute Research Report *22: 172-199
Edwards, D., M. Jay, F.S. Jensen, B. Lucas, M. Marzano, C. Montagné, An. Peace & G. Weiss 2012: Public preferences for structural attributes of forests: towards a pan-European perspective. *Forest Policy and Economics *19: 12-19
Hemery, G.E. 2008: Forest management and silvicultural responses to projected climate change impacts on European broadleaved trees and forests. *International Forestry Review *10: 591-607
Matula, R., M. Svátek, J. Kůrová, L. Úradníček, J. Kadavý & M. Kneifl 2012: The sprouting ability of the main tree species in Central European coppices: implications for coppice restoration. *European Journal of Forest Research *131: 1501-1511
Pommerening, A. & S.T. Murphy 2004: A review of the history, definitions and methods of continuous cover forestry with special attention to afforestation and restocking. *Forestry *77: 27-44
Pyatt, G. 1995: An ecological site classification for forestry in Great Britain. *Forestry Commission Research Information Note *260: 1-6
Schütz, J.-P., T. Pukkala, P.J. Donoso, & K. von Gadow 2012: Historical emergence and current application of CCF. *Managing Forest Ecosystems *23: 1-28
Skovsgaard, J.P. 2000: The UMF-index: An indicator to compare silvicultural practices at the forest or forest estate level. *Forestry *73: 81-85
Revised
29 August 2014, 13 June 2015, 29 June 2016, 13 July 2017, 20 June 2018, 11 July 2019, 1 July 2020, 18 Aug. 2021, 28 June 2022