Planering för hållbart skogsbruk - teori, metod och verktyg
Information från kursledaren
General information and the literature list
Dear students, The course starts on Monday the 2nd of November. We intend to have most of the lectures in a classroom, except those by guest-lecturers from outside Alnarp. However, we are ready to switch to a zoom-mode if anything should happen. Besides lectures, we intend to spend substantial time doing computer exercises in computer classes on campus. We also plan to have a field trip, however, in a bit shorter format compared to previous years and dividing the students in two groups. Below this message you can find the literature list for the course. Best regards Renats Literature 2020 Planning in sustainable forest management Swedish forestry in general and planning in private and in company forests (basic introduction for students from outside Sweden or with little previous forestry training) 1. Skogsstyrelsen (2020). Forest Management in Sweden. Current practice and historical background. Skogsstyrelsen Rapport 2020/4. 2. Anonymous (n.d.). Greener Forests. Chapter 7. (Swedish family forestry) 3. Wilhelmsson, E. (2006). Forest management planning for private forest owners in Sweden. Forest planning in private forests in Finland, Iceland, Norway, Scotland and Sweden. In: Proceedings of ELAV seminar. (planning in family forestry) 4. Nilsson, M., D. S. Wästerlund, O. Wahlberg and L. O. Eriksson (2012). "Forest planning in a Swedish company–a knowledge management analysis of forest information." Forest 717: 731 Nature conservation planning 1. Brunet, J., Felton, A. & Lindbladh, M. 2012. From wooded pasture to timber production - changes in a European beech (Fagus sylvatica) forest landscape between 1840 and 2010. Scandinavian Journal of Forest Research 27: 245-254. 2. Simonsson, P., Gustafsson, L. & Östlund, L. 2015. Retention forestry in Sweden: driving forces, debate and implementation 1968–2003. Scandinavian Journal of Forest Research 30: 154-173. 3. Simonsson, P., Östlund, L. & Gustafsson, L. 2016. Conservation values of certified-driven voluntary forest set-asides. Forest Ecology and Management 375: 249-258. Sustainability concept in forestry 4. Schmithüsen, F.J. (2013). “Three hundred years of applied sustainability in forestry”. Unasylva 2013/1, Volume 64. Forest data acquisition and inventory 5. White, J. C., N. C. Coops, M. A. Wulder, M. Vastaranta, T. Hilker and P. Tompalski (2016). "Remote Sensing Technologies for Enhancing Forest Inventories: A Review." Canadian Journal of Remote Sensing: 1-23. 6. Kangas et al. (2018) “Remote sensing and forest inventories in Nordic countries – roadmap for the future.” Scandinavian journal of forest research, 33:4 7. Nilsson, M., K. Nordkvist, J. Jonzén, N. Lindgren, P. Axensten, J. Wallerman, M. Egberth, S. Larsson, L. Nilsson, J. Eriksson and H. Olsson (2017). "A nationwide forest attribute map of Sweden predicted using airborne laser scanning data and field data from the National Forest Inventory." Remote Sensing of Environment 194: 447-454. Value of information 8. Holopainen, M. and M. Talvitie (2007). "Effect of data acquisition accuracy on timing of stand harvests and expected net present value." Silva Fennica 40(3): 531. Abiotic damage risks 9. Gardiner, B. A. and C. P. Quine (2000). "Management of forests to reduce the risk of abiotic damage—a review with particular reference to the effects of strong winds." Forest Ecology and Management 135(1): 261-277. Modelling stand growth and yield, ecosystem and landscape dynamics 10. Mohren, G. and H.E. Burkhart (1994). "Contrasts between biologically-based process models and management-oriented growth and yield models." Preface. Forest Ecology and Management 69: 1-5. 11. Andersson, M. et al (2005). “Multi-objective Forest Landscape Projection Modelling – Problems and Prospects”, Journal of Sustainable Forestry 12. Wikström, P. et al. (2011). “The Heureka forestry decision support system: an overview.” Mathematical and Computational Forestry & Natural Resource Sciences 3(2): 87. Forest regulation and harvest scheduling as forest planning techniques 13. Leuschner W.A. (1990). “Forest Regulation Harvest Scheduling, and Planning Techniques”. Chapters 1 and 2: “Introduction” and “Silvicultural management systems” 14. Hennes L.C. et al (1971). “Forest control and regulation […] a comparison of traditional methods and alternatives.” USDA Forest Service Research Note PSW-231 Measuring economic performance of forest management 15. Klemperer W.D. (1996). “Forest Resource Economics and Finance”. Chapter 4: “The forest as capital” 16. Klemperer W.D. (1996). “Forest Resource Economics and Finance”. Chapter 6: “Capital budgeting in forestry”, selected pages 17. Klemperer W.D. (1996). “Forest Resource Economics and Finance”. Chapter 7: “Economics of forestland use and even-aged rotations” 18. Möhring, B. (2001). "The German struggle between the ‘Bodenreinertragslehre’ (land rent theory) and ‘Waldreinertragslehre’ (theory of the highest revenue) belongs to the past — but what is left?" Forest Policy and Economics 2(2): 195-201. 19. Josephson, H. (1976). "Economics and national forest timber harvests." Journal of Forestry 74(9): 605-608. Landscape level - potential economic and conservation gains of cross-ownership management coordination 20. Hoen, H. F., T. Eid and P. Økseter (2006). "Efficiency gains of cooperation between properties under varying target levels of old forest area coverage." Forest Policy and Economics 8(2): 135-148
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
SG0233-20014 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för SG0233
Läsåret 2021/2022
Planering för hållbart skogsbruk - teori, metod och verktyg (SG0233-20035)
2021-11-02 - 2022-01-16
Läsåret 2019/2020
Planering för hållbart skogsbruk - teori, metod och verktyg (SG0233-20072)
2019-11-01 - 2020-01-19
Läsåret 2018/2019
Planering för hållbart skogsbruk - teori, metod och verktyg (SG0233-20056)
2018-11-05 - 2019-01-20
Kursplan och övrig information
Kursplan
SG0233 Planering för hållbart skogsbruk - teori, metod och verktyg, 15,0 Hp
Planning in Sustainable Forest Management - Theory, Methods and ToolsÄmnen
Skogsvetenskap SkogsvetenskapUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Enda modul | 15,0 | 0201 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper på grundnivå motsvarande 120 hp inklusive– 60 hp skogsvetenskap eller
– 60 hp skogshushållning eller
– 60 hp biologi eller
– 60 hp miljövetenskap eller
– 60 hp landskapsarkitektur eller
– 60 hp lantbruksvetenskap eller
– 60 hp naturresurshushållning
samt
– Engelska 6
Mål
Kursens övergripande mål är dels att förse studenterna med en översikt av grundläggande koncept för skoglig planering inriktad mot hållbar produktion av virke och andra ekosystemtjänster, samt att bekanta studenterna med systemanalytiska tekniker och datorbaserade beslutsstödsystem för skoglig planering.
Kursen tillhandahåller konceptuella ramverk och analytiska tekniker för effektiv lösning av skogliga planeringsproblem på fastighetsnivå. Kursen fungerar också som en länk mellan skötselproblem på beståndsnivå och skogspolitiska utmaningar.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Förklara övergripande syften med och det generella tillvägagångssättet i skoglig planering
Beskriva och jämföra de viktigaste datainsamlingsmetoderna för skoglig planering
Nämna huvudtyper av skogliga produktionsmodeller och förklara deras grundläggande begränsningar
Beskriva funktionaliteten hos ett modern datorbaserad beslutsstödsystem för skoglig planering
Självständigt utföra mätningar av beståndsparametrar för skoglig planering
Självständigt sammanställa en skogsbruksplan
Diskutera skogsbruksplanens roll som policy instrument
Kritiskt analysera och diskutera komplexa skogliga problem
Innehåll
Kursen förmedlar konceptuella ramverk för skogliga planeringsproblem. Planeringsmetoder och tekniker presenteras i skogsvetenskapens bredare kontext. En viktig del av lärandeprocessen baseras på självständiga litteraturstudier. Grupparbeten syftar till att studenterna skall bekanta sig med systemanalytiska metoder genom att använda en generell produktionsmodell, programmerad i Excel, och ett fristående verktyg för simulering av skogliga landskap. På seminarierna redovisas grupparbeten och nationella perspektiv på olika aspekter av skoglig planering diskuteras. Som en förberedande aktivitet inför det självständiga arbetet med skogsbruksplaner erbjuds praktiska övningar inom GIS både i klassrum och som inlämningsuppgifter. Under en vecka är kursen lokaliserad till en stor skogsfastighet i södra Sverige. Där övas datainsamling och ges en överblick av fastigheten och dess skötsel. Studenterna träffar förvaltaren och diskuterar målen med skogsbruket på fastigheten. Efter besöket arbetar studenter i grupper med en strategisk uppskattning av fastightens produktionsmöjligheter med hjälp av ett simuleringsverktyg. Med den strategiska uppskattningen som grund och i enlighet med valda mål tas fram skogsbruksplaner för en del av fastigheten. Obligatoriska aktiviteter i kursen är grupparbeten (strategisk uppskattning av produktionsmöjligheter och skogsbruksplan) och aktiviteter förlagda på skogsfastigheten.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänd kurs kräver godkända skriftliga tentamen, godkända obligatoriska grupparbeten samt deltagande i övriga obligatoriska aktiviteter.
Av betygskriterierna framgår vad som krävs för olika betygsgrader och vilken prestation som bedöms.
SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Många av våra kurser behandlar kunskaper och färdigheter som bidrar positivt till miljön. För att stärka detta ytterligare har vi specifika miljömål för utbildningen. Studenterna är välkomna att ge förslag på åtgärder i kursens upplägg och genomförande som leder till förbättringar för miljön. För mer information se SLUs hemsida, www.slu.se.
- Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
- Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Under en 10-dagars period är kursaktiviteterna förlagda till en skogsfastighet i södra Sverige. Viss kostnad kan förekomma.Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle som studenten blivit antagen till och registrerad på. Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Ytterligare information finns i utbildningens regelsamling.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap