Andra kursvärderingar för SG0234

Läsåret 2022/2023

Nationell och internationell skogspolitik (SG0234-30160)

2023-01-16 - 2023-03-21

Läsåret 2021/2022

Nationell och internationell skogspolitik (SG0234-30090)

2022-01-17 - 2022-03-23

Läsåret 2020/2021

Nationell och internationell skogspolitik (SG0234-30026)

2021-01-18 - 2021-03-23

Läsåret 2019/2020

Nationell och internationell skogspolitik (SG0234-30162)

2020-01-20 - 2020-03-24

Läsåret 2018/2019

Nationell och internationell skogspolitik (SG0234-30076)

2019-01-21 - 2019-03-25

Skriv ut Kursplan

Kursplan

SG0234 Nationell och internationell skogspolitik, 15,0 Hp

National and International Forest Policy

Ämnen

Skogsvetenskap

Utbildningens nivå

Avancerad nivå

Moduler

Benämning	Hp	Kod
Enda modul	15,0	0101

Fördjupning

Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)

Betygsskala

Språk

Engelska

Förkunskapskrav

Kunskaper på grundnivå motsvarande 120 hp inklusive

– 60 hp skogsvetenskap eller

– 60 hp skogshushållning eller

– 60 hp biologi eller

– 60 hp miljövetenskap eller

– 60 hp landskapsarkitektur eller

– 60 hp lantbruksvetenskap eller

– 60 hp naturresurshushållning eller

– 60 hp nationalekonomi eller

– 60 hp statskunskap

samt

– Engelska 6

Mål

Kursen har två primära mål: dels att ge ett brett perspektiv bortom traditionella skogliga discipliner genom att undersöka samspelet mellan skog och samhälle, och dels att granska internationella skogsregimer och nationell skogspolitik med fokus på deras konsekvenser för ett hållbart skogsbruk.



Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

- Identifiera regionala, europeiska och globala strukturer inom skogsbruket, inklusive resurser, aktörer och processer

- Förklara de komplexa sambanden mellan skogsrelaterad politik och skogsbruksmetoder

- Kritiskt analysera nationella och internationella skogspolitiska frågor och processer

- Debattera skogspolitiska frågor i ett internationellt sammanhang och därvid förfäkta egna synpunkter

- Skriva reflekterande rapporter

- Reflektera över eget lärande

Innehåll

De två första veckorna av kursen behandlar främst nationella skogspolitiska processer och metoder för politisk analys. Studenterna bekantar sig med skogsförvaltningen i de länder som representeras av studenterna i klassen. Undervisningen innehåller föreläsningar blandade med gruppövningar och presentationer av studenter, under ledning av ett internationellt lärarlag. 3: e till 7: e kursveckorna omfattar ett antal mer specifika ämnen, såsom äganderätt, framtiden och marknader, skogscertifiering samt europeiska och globala skogspolitikiska processer. Bland annat deltar studenter i debatter med externa intressenter kring aktuella politiska frågor. Verksamheten utanför klassrummet innefattar ett besök på en privat skogsfastighet, läsning av vetenskaplig litteratur, utarbetande av essäer och skrivandet av en reflekterande dagbok. I slutet av kursen genomförs en studieresa med fokus på att jämföra skogspolitiken i utvalda länder eller regioner. Kursen har en bred tematisk räckvidd och även ambitionen att utveckla generella färdigheter såsom kompetenta inlägg i debatter och djup reflektion. Därför är takten i kursen hög, med krav på aktivt deltagande i alla kursmoment. De obligatoriska momenten omfattar studieresa utomlands, besök till privata skogsägare, och ett antal seminarier.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Godkänd skriftlig examination samt godkänt deltagande i övningar och aktivt deltagande i obligatoriska moment. • Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
• Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.

• Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
• Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Övriga upplysningar

• Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
• Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.

Ytterligare information

I kursen ingår en 2-veckors studieresa. Kostnaden för resan delas mellan institutionen och studenterna. Beloppet som studenten förväntas betala ligger mellan 2000-2500 kronor.



Mer information om kursens ämnen och lärande finns i en detaljerad studiehandledning som kan erhållas från kursledaren.

SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Många av våra kurser behandlar kunskaper och färdigheter som bidrar positivt till miljön. För att stärka detta ytterligare har vi specifika miljömål för utbildningen. Studenterna är välkomna att ge förslag på åtgärder i kursens upplägg och genomförande som leder till förbättringar för miljön. För mer information se SLUs hemsida, www.slu.se.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap

Det finns inga betygskriterier inlagda för denna kurs.

List of literature “National and International Forest Policy” 2023

(preliminary list, based on literature from 2022; some items may change)

1. Allchin, D. 1998. Values in science: An introduction. http://shipseducation.net/ethics/values.htm
2. Auld, G., Gulbrandsen, L.H., and McDermott, C.L. 2008. Certification Schemes and the Impacts on Forests and Forestry. Annual Review of Environment and Resources 33:187–211.
3. Bernstein, S. and Cashore, B. 2012. Complex global governance and domestic policies: four pathways of influence. International Affairs 88 (3): 585-604.
4. Beaujon Marin, A., and Kuriakose, A.T. (2017) Gender and Sustainable Forest Management Climate Investment Funds
5. Bose, P., Arts, B. and van Dijk, H. (2012). 'Forest Governmentality': A genealogy of subject-making of forest-dependent 'scheduled tribe' in India. Land Use Policy, 29 (3), pp 664-673
6. Brukas, V., B.J. Thorsen, F. Helles, and P. Tarp. 2001. Discount rate and harvest policy: Implications for the Baltic forestry. Journal of Forest Policy and Economics 2: 143-156.
7. Brukas, V. and N. Weber 2009. Forest management after the economic transition – at the crossroads between German and Scandinavian traditions? Forest Policy and Economics 11 (8): 586-592.
8. Brukas, V. 2015. New World, Old Ideas—A Narrative of the Lithuanian Forestry Transition. Journal of Environmental Policy & Planning 17(4): 495-515.
9. Buchy, M. and Hoverman, S. 2000. Understanding public participation in forest planning: a review. Forest Policy and Economics, 1(1), pp. 15–25.
10. CIFOR 2015. Forests: Gender, Property Rights and Access http://www.cifor.org/publications/pdf_files/Infobrief/3750-infobrief.pdf
11. Dunn, W.N., 2015. Public policy analysis. Chapter 1.
12. FAO 2020. State of the World’s Forests 2020, Executive Summary, pp. xvi-xxi
13. Ingemarson, F., Lindhagen, A. and Eriksson, L. 2006. A typology of small-scale private forest owners in Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research 21(3) 249-259.
14. Johansson, M., Johansson, K. and Andersson, E., 2018. # Metoo in the Swedish forest sector: testimonies from harassed women on sexualised forms of male control. Scandinavian Journal of Forest Research, 33(5), pp.419-425
15. Klingberg, T. 2002. A European view of forest issues for consideration. Working paper No 18, University of Gävle, Sweden, 14 pp.
16. Krott M. 2005. Forest Policy Analysis. Springer, Dordrecht, Netherlands. pp. 7-36; 39-63; 70­-100; 117-143; 219–243.
17. Larson, A., Barry, D., and Dahal, G.R. (2010) New rights of forest-based communities? Understanding processes of forest tenure reform. International Forestry Review,12 (1) pp 78-96
18. Lindahl K.B., Lindahl, Sténs A., Sandström C., Johansson J., Lidskog R., Ranius T., Roberge, J.M. 2017. The Swedish forestry model: More of everything?, Forest Policy and Economics 77: 44-55.
19. MacInnes, A., Colchester, M., and Whitmore, A. (2017). Free, prior and informed consent.; how to rectify the devastating consequences of harmful mining for indigenous peoples. Perspective in Ecology and Conservation, 15 (3), pp 152-160. 
20. Niedziałkowski, K. and Shkaruba, A., 2018. Governance and legitimacy of the Forest Stewardship Council certification in the national contexts–A comparative study of Belarus and Poland. Forest Policy and Economics, 97, pp.180-188.
21. Pülzl, H.; Wydra, D.; Hogl, K. 2018. Piecemeal integration: Explaining and understanding 60 years of European Union forest policy making. Forests 2018, 9, 719.
22. Reed, M. S. et al. (2018) ‘A theory of participation: what makes stakeholder and public engagement in environmental management work?’, Restoration Ecology, 26, pp. S7–S17. doi: 10.1111/rec.12541.
23. Springate-Baginski, O. and J. Soussan 2002. A Methodology for Policy Process Analysis. Livelihood-Policy Relationships in South Asia. Working Paper 9.
24. Stanislovaitis, A., Brukas, V., Kavaliauskas, M. & Mozgeris, G. 2015. Forest owner is more than her goal: a qualitative typology of Lithuanian owners. Scandinavian Journal of Forest Research 30(5): 478-491.
25. Tekle Tegegne, Y.; Cramm, M.; van Brusselen, J. 2018. Sustainable Forest Management, FLEGT, and REDD+: Exploring Interlinkages to strengthen forest policy coherence. Sustainability 10, 4841, http://dx.doi.org/10.3390/su10124841
26. Wallin, I., Pülzl, H., Secco, L., Sergent, A. and Kleinschmit, D., 2018. Research trends: Orchestrating forest policy-making: Involvement of scientists and stakeholders in political processes. Forest Policy and Economics 89: 1-3.

Suggested additional readings

1. Villalobos, L., Coria, J. and Nordén, A., 2018. Has Forest Certification Reduced Forest Degradation in Sweden?. Land Economics, 94(2), pp.220-238.

2. van der Ven, H. and Cashore, B., 2018. Forest certification: the challenge of measuring impacts. Current Opinion in Environmental Sustainability, 32, pp.104-111.