Skriv ut Kursplan

Kursplan

VM0131 Klinisk veterinärmedicin, 95,0 Hp

Clinical veterinary medicine

Ämnen

Veterinärmedicin Veterinärmedicin

Utbildningens nivå

Avancerad nivå

Moduler

Benämning	Hp	Kod
Ambulatorisk klinik 1	1,5	0202
Ambulatorisk klinik 2	2,0	0203
Ambulatorisk klinik 3	1,5	0204
Ambulatorisk klinik 4	2,0	0205
Anestesiologi, Examinationer	0,5	0208
Veterinär extern auskultation 1	1,5	0209
Veterinär extern auskultation 2	1,0	0210
Veterinär extern auskultation, Reflektion	0,5	0211
Djuretik, djurvälfärd och djurskydd	1,0	0212
Professionellt förhållningssätt	1,0	0213
Klinisk farmakologi, Klinisk kemi	0,5	0214
Bilddiagnostik, Moment	3,0	0215
Bilddiagnostik, Teori	0,5	0216
Bilddiagnostik, Skriftlig examination	0,5	0217
Grissjukdomar, Närvaro och moment	3,5	0218
Grissjukdomar, Examinationer	1,0	0219
Hästkirurgi o -medicin H1	6,0	0220
Hästkirurgi o -medicin, Kirurgi H2	4,0	0221
Hästkirurgi o -medicin, Medicin H2	4,0	0222
Hästkirurgi o -medicin, OSCE praktisk examination	2,0	0223
Hästkirurgi o -medicin, examination fallsyntes	0,5	0224
Hästkirurgi o -medicin, Skriftlig examination	0,5	0225
Idisslarmedicin 1	5,0	0226
Idisslarmedicin 2	6,5	0227
Idisslarmedicin, Skriftlig examination	1,0	0228
Diagnostisk Patologi	4,5	0229
Köttbesiktning och livsmedelskontroll 1	1,5	0230
Köttbesiktning och livsmedelskontroll 2	3,0	0231
Reproduktion, Närvaro o moment	7,5	0232
Reproduktion, Praktiska prov	0,5	0233
Reproduktion, Skriftlig examination	0,5	0234
Smådjurskirurgi o -medicin, Introduktion	1,0	0235
Smådjurskirurgi o -medicin, S1, klinik 1	4,5	0236
Smådjurskirurgi o -medicin, S1, klinik 2	4,5	0237
Smådjurskirurgi o -medicin, S1, Moment	3,0	0238
Smådjurskirurgi o -medicin, S2, klinik 1	4,0	0239
Smådjurskirurgi o -medicin, S2, klinik 2	3,5	0240
Smådjurskirurgi o -medicin, Skriftlig examination	3,0	0241
Anestesiologi, Teori och övningar	0,5	0242
Anestesiologi, Smådjur S1	0,5	0243
Anestesiologi, Smådjur S2	0,5	0244
Anestesiologi, Häst H2	0,5	0245
Anestesiologi, Idisslare	0,5	0246
Anestesiologi, Fallpresentation	0,5	0247

Fördjupning

Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
Avancerad nivå (A1F)

Betygsskala

Språk

Svenska

Förkunskapskrav

180 hp veterinärmedicin, varav

• 3 hp bilddiagnostik

• 13,5 hp livsmedelssäkerhet

• 14 hp farmakologi och toxikologi

• 4 hp djurskydd och veterinär författningskunskap

• 7 hp propedeutisk veterinärmedicinsk färdighetsträning

Mål

Kursen ger kunskaper och färdigheter för att självständigt och med ett professionellt och vetenskapligt förhållningssätt kunna bedriva primär djursjukvård på klinik och inom fältpraktik.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Generellt för hela kursen

• analysera, värdera och på ett korrekt sätt tillämpa hygienrutiner, smittskydd, djurskydd och arbetsskydd i veterinär verksamhet,
• tillämpa ett professionellt förhållningssätt gentemot djurägare och patienter, medarbetare och kollegor,
• på ett professionellt sätt muntligt och skriftligt kommunicera med djurägare, medarbetare, kollegor, myndigheter samt företag,
• föra olika typer av journal samt skriva remisser, remissvar, intyg och rapporter enligt gällande bestämmelser,
• analysera och värdera ekonomiska konsekvenser och etiska problem relaterade till diagnostik och olika behandlingsalternativ samt identifiera deras effekt på djurvälfärd och livsmedelssäkerhet,
• redogöra för hur läkemedel påverkar resistensutveckling samt deras ekotoxikologiska konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv.

Ambulatorisk klinik

• med ett professionellt förhållningssätt kommunicera med djurägare och självständigt ta upp anamnes, välja och utföra kliniska undersökningar, visa förmåga att värdera kliniska fynd, identifiera problem, föreslå differentialdiagnoser samt om möjligt ställa diagnos avseende de vanligast förekommande och viktigaste sjukdomarna i fältpraktik,
• upprätta en rationell diagnostisk plan genom att komplettera klinisk undersökning med lämpliga tester och redogöra för ytterligare diagnostiska möjligheter och provtagningar som kan komma ifråga,
• föreslå, utföra och värdera relevanta behandlingsalternativ och profylaktiska åtgärder, på individ- och besättningsnivå, med hänsyn till djurets behov, djurägarens inställning, ekonomiska förutsättningar, etisk bedömning, smittskydd och djurskydd,
• utföra medicinska och enklare kirurgiska behandlingar under fältmässiga förhållanden,
• bedöma prognos på individ- och besättningsnivå och när ett remissförfarande kan vara aktuellt.

Anestesiologi

• välja metod för och utföra lämplig sedering, lokalbedövning, dissociativ anestesi, generell anestesi, behandling och bedömning av smärtsamma tillstånd och avlivning utifrån djurets allmäntillstånd och planerad behandling,
• välja och utföra åtgärd vid anestesirelaterade komplikationer,
• välja lämplig metod och utföra avlivning utifrån klinisk situation och djurslag.

Bilddiagnostik

• redogöra för och värdera skillnader mellan olika bilddiagnostiska metoder,
• redogöra för och praktiskt tillämpa en strålskyddssäker arbetsmetodik,
• redogöra för principer för tillämpning och användning av ultraljud vid undersökning av häst, hund och katt,
• identifiera de vanligaste röntgenförändringarna orsakade av sjukdomar i brösthåla, bukhåla och skelett hos hund och katt, samt röntgenförändringar orsakade av sjukdomar i extremiteterna hos häst.

Diagnostisk patologi

• utföra obduktion av de vanligaste svenska husdjuren inkluderande undersökning av kropp och organ samt provtagningar,
• identifiera, beskriva och bedöma de vanligaste morfologiska förändringarna i kropp och organ med användande av korrekt medicinsk terminologi,
• bedöma morfologiska fynd vid obduktion och relatera dem till kliniska data för att genom kliniskt resonemang formulera sannolik diagnos samt förklara sjukdomsförloppet.

Grissjukdomar

• redogöra för kliniska förändringar vid och orsaker till de vanligaste och viktigaste sjukdomarna hos gris,
• identifiera avvikelser från det normala vid en klinisk undersökning samt utföra blodprovstagning,
• förklara principerna för genomförande av normalkastration av hangris,
• föreslå, utföra och värdera adekvat behandling på individ- och besättningsnivå,
• analysera och värdera produktionsrapporter och slaktskadestatistik samt svar från olika provtagningar och undersökningar, rörande hälsa och miljö, för att kunna diagnostisera de hos grisar vanligaste och viktigaste sjukdomarna,
• föreslå behandlingar och förebyggande åtgärder vid hälsoproblem i besättningar, vilket förutsätter kunskaper om grisskötsel, utfodring och miljöfaktorer av betydelse för hälsotillståndet,
• genomföra rutinbesök i grisbesättning med villkorad läkemedelsanvändning.

Hästkirurgi och -medicin

• hantera häst i en undersöknings- och behandlingssituation, med och utan tvångsmedel,
• utföra sedering av häst, tillämpa principer för analgesi samt utföra vanliga ledningsanestesier,
• identifiera och beskriva vanliga och viktiga sjukdomar och skador hos häst, samt redogöra för etiologi, patogenes och patofysiologi,
• förklara principerna och föreslå åtgärder vid omhändertagande av akut sjuka djur,
• självständigt ta upp anamnes och identifiera besöksorsak, utföra relevanta kliniska undersökningar inom given tidsram, självständigt värdera och tolka kliniska fynd, föreslå differentialdiagnoser samt därefter utarbeta en adekvat utredningsgång, och om möjligt ställa diagnos samt inkludera etiska och ekonomiska perspektiv,
• självständigt utföra vanligt förekommande provtagningar och medicineringar,
• föreslå och motivera relevant utökad klinisk diagnostik och värdera analyser och analysresultat utifrån klinisk situation samt redogöra för orsaker till avvikelser i resultaten,
• föreslå, motivera och värdera adekvat behandling inklusive prognos samt ge råd om lämplig profylax och eftervård,
• värdera begränsningar och möjligheter till att genomföra kirurgiska och medicinska behandlingar under fältmässiga förhållanden,
• redogöra för vanliga kirurgiska ingrepp inklusive eftervård av dessa samt kunna utföra vissa enklare kirurgiska ingrepp under iakttagande av god/korrekt aseptik och kirurgisk teknik,
• förklara uppkomsten av vanliga postoperativa komplikationer samt föreslå plan för postoperativ vård,
• bedöma behov av remittering, tillämpa lämpligt remissförfarande samt även bedöma när avlivning är den lämpligaste åtgärden,
• reflektera över arbetssätt, rutiner och samarbetsroller i det kliniska arbetet,
• diskutera, analysera och föreslå olika skötselrutiner, profylaktisk behandling och utfodring, såväl avseende den enskilda hästen som på besättningsnivå, -självständigt utföra alla moment vid besiktning av häst.

Idisslarmedicin

• självständigt ta upp anamnes, välja och utföra relevanta kliniska undersökningar, provtagningar och enklare diagnostiska tester baserat på differentialdiagnostik, samt sammanställa, tolka och värdera fynd från dessa, på individ- och besättningsnivå,
• redogöra för sjukdomar och skador, inklusive patogenes, patofysiologi och predisponerande faktorer, samt ställa diagnos för de vanligaste och viktigaste sjukdomarna, inklusive epizootisjukdomar, hos nötkreatur, får och viss mån get,
• föreslå, diskutera utföra och värdera adekvat behandling och förebyggande åtgärder och bedöma prognos för vanliga och viktiga skador, störningar och sjukdomar, på individ- och besättningsnivå,
• redogöra för vanliga kirurgiska ingrepp inklusive eftervård av dessa samt kunna utföra vissa enklare kirurgiska ingrepp på nötkreatur, får och i viss mån get,
• redogöra för de vanligaste postoperativa komplikationerna samt föreslå plan för postoperativ vård,
• diskutera och bedöma olika skötselrutiner, profylaktisk behandling och utfodring, inom förebyggande djurhälsovård, på individ- och besättningsnivå,
• planera och genomföra besättningsanalys i produktionsdjursbesättningar,
• tolka och diskutera resultat av besättningsdata, samt göra en bedömning av hälsoläge i nötkreatursbesättningar utifrån resultat av undersökningar och besättningsdata,
• redogöra för hur hälsoproblem hos nötkreatur ibland kan relateras till olika djurhållnings- och produktionsformer,
• med ett professionellt förhållningssätt kommunicera med djurägare om anamnes, undersökningar, behandlingar och förebyggande åtgärder.

Klinisk farmakologi och klinisk kemi

• redogöra för indikationer, kontraindikationer, interaktioner samt biverkningsprofil för de inom veterinärmedicinen relevanta läkemedelsgrupperna till de domesticerade djuren,
• värdera val av läkemedelsgrupp och läkemedelssubstans utifrån både läkemedlets egenskaper och den kliniska situationen,
• beskriva och utföra basalt kvalitetsarbete inom klinisk kemisk laboratoriediagnostik,
• förklara betydelsen av biologisk och analys-variation vid tolkning av vanliga klinisk kemiska provresultat,
• undersöka, bedöma och tolka de kliniskt mest relevanta förändringarna i blodutstryk, urinprov och bukvätska.

Köttbesiktning och livsmedelskontroll

• självständigt genomföra besiktning före och efter slakt, bedöma och besluta om hantering av levande djur och användning av kött och djurprodukter enligt gällande lagstiftning,
• utföra inspektion och mindre omfattande revision vid slakteri och andra livsmedelsanläggningar enligt gällande lagstiftning.

Professionellt förhållningssätt, djuretik, djurskydd och djurvälfärd

• visa förmåga att analysera och identifiera betydelsen av självkännedom och empatisk förmåga för ett professionellt förhållningssätt och en hållbar yrkessituation,
• hantera människors olika synsätt och värderingar,
• identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens,
• visa förmåga till aktivt, reflektivt lyssnande som grund för att klarlägga djurägarens förväntningar i den kliniska situationen,
• med en professionell inställning kommunicera med ett för den enskilda djurägaren anpassat språkval samt ge stöd i dennes beslut om åtgärd för enskilt djur eller besättning,
• tillämpa en objektiv bedömning av djurvälfärd,
• använda djurskyddslagstiftning,
• redogöra för hur djurskyddskontrollen bedrivs i Sverige, agera utifrån gällande djurskyddslagstiftning samt i dessa sammanhang skriva ett veterinärintyg/utlåtande,
• känna igen och analysera ett etiskt dilemma,
• tillämpa etikens grundkomponenter och föra en nyanserad argumentation kring veterinärens roll och ansvar i relation till olika dilemman och vanligt förekommande situationer i veterinärmedicinsk verksamhet,
• tillämpa de centrala djuretiska teorierna på verkliga fall, för att kunna återge vilka etiska aspekter som väcks beroende på vilken teori som tjänar som utgångspunkt.

Reproduktion

• med ett professionellt förhållningssätt kommunicera med djurägare och självständigt ta upp anamnes, välja och utföra för djurslaget inom reproduktionsämnet relevanta kliniska undersökningar och provtagningar, baserat på differentialdiagnostiska bedömningar, samt sammanställa, tolka och värdera fynd från dessa, både på individ- och besättningsnivå,
• redogöra för de normala könsfunktionerna hos han- och hondjur för idisslare, gris, häst, hund, katt,
• redogöra för och värdera störningar i könsorganen för idisslare, gris, häst, hund och katt, samt under dräktighet, vid förlossning och post partum, avseende etiologi, profylaktiska åtgärder, patogenes, kliniska sjukdomstecken, diagnostik och terapi,
• värdera, föreslå och utföra för de olika djurslagen adekvata metoder för att reglera reproduktion
• diagnosticera dräktighet och utföra dräktighetsundersökning,
• diagnosticera, behandla och värdera obstetriska fall,
• tillämpa kunskaper för värdering, diagnostik och behandling av juverstörningar,
• redogöra för de vanligaste fruktsamhetsmåtten samt analysera data angående reproduktion och juver på individ- och besättningsnivå,
• identifiera och värdera djurskyddsaspekter och etiska aspekter på husdjurens reproduktion,
• beskriva användningen av reproduktionsbioteknologi inom husdjursaveln samt principerna för reproduktionsbioteknologiska tekniker inklusive artificiell insemination,
• beskriva hur artificiell insemination används i avelsarbetet och för att förhindra smittspridning, inklusive hur man kan reducera antibiotikaanvändning,
• genomföra rutinmässiga besättningsbesök och förebyggande arbete inom reproduktion och juversjukdomar på gårdar med produktionsdjur,
• tolka och diskutera resultat av besättningsdata, samt göra en bedömning utifrån resultat av undersökningar och besättningsdata.

Smådjurskirurgi och -medicin, del 1

• med ett professionellt förhållningssätt kommunicera med djurägare och självständigt ta upp anamnes och identifiera besöksorsak, utföra relevanta kliniska undersökningar inom given tidsram, värdera och tolka kliniska fynd, samt därefter utarbeta en adekvat utredningsgång, föreslå differentialdiagnoser samt om möjligt ställa diagnos,
• redogöra för sjukdomar och skador, inklusive etiologi, patogenes och patofysiologi, för de vanligaste och viktigaste sjukdomarna samt föreslå, utföra och värdera adekvat behandling inklusive förebyggande åtgärder och prognos,
• beskriva principerna för akut omhändertagande av akut sjuka djur,
• utföra grundläggande undersökningar, provtagningar och medicineringar,
• under handledning utföra enklare kirurgiska ingrepp,
• redogöra för de vanligaste postoperativa komplikationerna samt föreslå plan för postoperativ vård,
• utföra bandagering vid sårskador och efter kirurgiska ingrepp,
• föreslå uppföljning och rehabilitering efter kirurgiska ingrepp,
• redogöra för olika skötselrutiner, inklusive tillämpad näringslära, inom förebyggande hälsovård samt utföra vaccinationer och besiktningar.

Smådjurskirurgi och -medicin, del 2

• på vetenskaplig grund diskutera, kritiskt granska, analysera och syntetisera veterinärmedicinska frågeställningar samt, ur ett helhetsperspektiv för patienten, bedöma och använda relevant information,
• beskriva och motivera handläggning och utredning av vanliga och viktiga skador, tillstånd och sjukdomar inklusive bedömning av prognos samt uppföljning,
• reflektera över arbetssätt, rutiner och samarbete med övrig vårdpersonal i det kliniska arbetet,
• föreslå och värdera relevanta klinisk-kemiska analyser och analysresultat samt andra diagnostiska undersökningar utifrån klinisk situation samt redogöra för orsaker till avvikelser i resultaten,
• utföra vanligt förekommande diagnostiska undersökningar och behandlingar samt självständigt tolka resultat av diagnostik så väl för patienter vid poliklinisk mottagning som vid stationärvård,
• redogöra för och vara väl förtrogen med vanliga kirurgiska ingrepp inklusive eftervård av dessa samt kunna utföra vissa enklare kirurgiska ingrepp under iakttagande av aseptik,
• diskutera och värdera olika skötselrutiner, inklusive vaccinationer, avmaskningsrutiner och utfodring, inom förebyggande djurhälsovård,
• identifiera och ta ställning till etiska frågeställningar samt på ett objektivt sätt bedöma djurvälfärd och djurskydd i den kliniska situationen.

Innehåll

Kursen ger träning i att diagnostisera, behandla och förebygga sjukdomar och skador som drabbar svenska husdjur, företrädesvis nötkreatur, häst, gris, hund, katt, får, get och fjäderfä. Praktisk färdighetsträning ingår i samtliga kursdelar och ges, beroende på kursmoment, på universitetsdjursjukhuset, ambulatoriska kliniken, idisslarmedicinklinik, Lövstas gris- och nötbesättningar, andra besättningar med lantbrukets djur, slakteri eller på SLU-patologen. Största delen av undervisningen sker under normal arbetstid på vardagar men ett mindre antal helg- och kvällsjourer ingår.

Kursen består därutöver av föreläsningar, seminarier, ronder, fallgenomgångar, praktiska övningar, gårds- och besättningsbesök samt besök på livsmedelsanläggning. Kursen behandlar olika aspekter av ekologiska, socioekonomiska och arbetsmiljörelaterade hållbarhetsperspektiv.

Kursen består av följande delar:

• Ambulatorisk klinik, 7 hp
• Anestesiologi, 3,5 hp
• Bilddiagnostik, 4 hp
• Diagnostisk patologi, 4.5 hp
• Grissjukdomar, 4,5 hp
• Hästkirurgi och -medicin, 17 hp
• Idisslarmedicin, 12,5 hp
• Klinisk farmakologi och klinisk kemi, 0,5 hp
• Köttbesiktning och livsmedelskontroll, 4,5 hp
• Professionellt förhållningssätt, djuretik, djurskydd och djurvälfärd, 5 hp, varav djuretik, djurskydd och djurvälfärd 1 hp och extern praktik 3 hp
• Reproduktion, 8,5 hp
• Smådjurskirurgi och -medicin, 23,5 hp

Ambulatorisk klinik Tidigare erhållna teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter tillämpas i fältpraktik. Undervisningen baseras på kliniska fall från djurägare och är problembaserad utifrån sjukdomsfall som är vanligt förekommande i ambulant stordjurspraktik. Vid varje enskilt sjukdomsfall tas anamnes upp, följt av en noggrann klinisk undersökning eventuellt kompletterat med provtagningar. Detta är grund för diagnos, prognos samt förslag och genomförande av adekvat behandling. Under kursen får studenterna öva på att välja, räkna ut dosering och utföra sederingar i fältmässig praktik. Besättningsutredningar och förebyggande djurhälsoarbete av varierande omfattning genomförs i nötkreaturs-, får- och grisbesättningar och i hästpopulationer.

Anestesiologi Delkursen ger en praktiskt klinisk tillämpning av teoretiska kunskaper i sedering, dissociativ- och allmän anestesi samt analgesi för djur. Träning ges i bedömning av preoperativt status, induktion, intubering, övervakning och underhåll av anestesi samt bedömning och behandling av anestesirelaterade komplikationer och smärta. I delkursen praktiseras val av lämplig behandling i samband med förändrad fysiologi. Studenten kommer att närvara vid avlivning av djur.

Bilddiagnostik Undervisningen ges i form av seminarier, ronder, teoretiska och praktiska övningar samt webbaserade fallövningar. Studenten arbetar självständigt med fallbeskrivningar för att träna att skriva radiologiska utlåtanden, vilka diskuteras i seminarier. Praktiska övningar i strålskyddssäker arbetsmetodik med uppföljning, samt deltagande i vissa ronder och seminarier är obligatoriskt.

Diagnostisk patologi Delkursen baseras på obligatoriskt deltagande i obduktionsverksamheten med kliniska fall, inklusive ronder. I denna verksamhet ingår övningar i grundläggande obduktionsteknik med genomgång av hygien- och smittskydd vid obduktionsarbete. Vidare ingår övning i att identifiera, bedöma och muntligt presentera (vid ronden) makroskopiska förändringar samt journalskrivning. Muntligt (vid rond) och skriftligt (som del av journalen) övas kliniskt tänkande genom att foga samman fynd och kliniska data till en presentation av en sannolik diagnos, patogenes och möjliga differentialdiagnoser. Dessa färdigheter examineras vid en provobduktion med tillhörande journalskrivning. Utöver detta arbete ingår obligatorisk genomgång av provtagning av vävnad samt ett fördjupningsfall där även histopatologisk bedömning ingår. Detta fall presenteras vid det obligatoriska fallseminariet. Vid detta fallseminarium presenteras även en ingående patogenes för fallet och tänkbara differentialdiagnoser diskuteras. Stor vikt läggs vid träning i användning av medicinsk terminologi.

Grissjukdomar Vid teoretiska seminarier, fallgenomgångar, praktiska övningar och gruppvisa gårdsbesök tränas studenten i att diagnostisera och behandla olika sjukdomar. Stor vikt läggs också på det förebyggande hälsoarbetet. Gårdsbesöken innebär besök i olika typer av grisbesättningar. Skriftlig rapport och muntlig redovisning av fynd och rekommendationer kommer att genomföras efter besök och seminarium. Gårdsbesök, praktiska övningar, utredningsfall och seminarier är obligatoriska liksom aktivt deltagande i alla praktiska moment som uppstår under gårdsbesök. Det är obligatoriskt för alla att ta blodprov på gris samt att undersöka, diagnostisera och behandla vanliga sjukdomar på smågris och slaktgris. Inom delkursen behandlas de olika bedövnings- och avlivningsmetoder som används på gris i praktik.

Hästkirurgi och –medicin Delkursen ger teoretiska kunskaper med praktisk tillämpning kring vanliga och viktiga sjukdomar och skador som drabbar häst. Studenten tillämpar kunskaper i vetenskapligt tänkande och kritiskt granskande i samband med utredning av fall, fallpresentationer och rondverksamhet. Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, demonstrationer samt kliniskt praktisk färdighetsträning på undervisningsdjur samt på patienter vid hästklinik. Träning ges i att ta upp anamnes, genomföra klinisk undersökning samt andra relevanta undersökningar, ställa upp tänkbara differentialdiagnoser samt utforma behandlingsstrategier. Tillämpad näringslära ingår som en integrerad del i rondverksamhet och utredning av olika typer av fall. Under delkursen ingår också att utföra sedering av häst, tillämpa principer för analgesi samt utföra vanliga ledningsanestesier. Studenterna får öva på att utföra farmakologisk kastning och anestesi i form av dissociativ anestesi för att kunna tillämpa detta i fältmässig verksamhet. Principerna för farmakologisk avlivning och mekanisk bedövning av häst ingår också i delkursen. Klinikundervisning dagtid, jourverksamhet samt praktiska övningar och vissa seminarier är obligatoriska.

Idisslarmedicin Under seminarier och gruppdiskussioner, vid demonstrationer, övningar och under klinisk praktisk undervisning tränas studenten i att diagnostisera, bedöma prognos för, förebygga och behandla olika sjukdomar hos nötkreatur, får och i viss mån get, på individ- såväl som besättningsnivå, samt att känna igen symtombilden för epizootisjukdomar hos idisslare. Undervisning inom tillämpad näringslära ingår. Undervisningen ger studenten kunskap att, utifrån djurets allmäntillstånd och planerad kirurgi, kunna välja och utföra lämplig sedering, lokalbedövning och dissociativ anestesi, behandling av smärtsamma tillstånd och avlivning. Studenten ska tillämpa kunskaper i patofysiologi samt vetenskapligt tänkande och kritiskt granskande i samband med seminarier, gruppdiskussioner och utredning av kliniska fall. Den kliniska praktiska färdighetsträningen innefattar arbete med friska och sjuka djur och djurgrupper inklusive besättningsbesök. Muntlig och skriftlig redovisning ingår. Seminarier, redovisningar, demonstrationer, övningar och klinisk praktisk färdighetsträning är obligatoriska.

Klinisk farmakologi och klinisk kemi Delkursen i klinisk farmakologi innebär tillämpning av val av läkemedel i den kliniska situationen. Utöver val av lämplig behandling innebär detta exempelvis bedömning av det enskilda djurets behov i samband med förändrad fysiologi, annan samtidig behandling samt dosering och compliance för djurägaren. Studenten ska även kunna resonera utifrån ett hållbarhetsperspektiv innefattande resistensproblematik och miljöaspekter vid val av läkemedel. Momenten i klinisk kemi omfattar falldiskussioner, seminarier och praktiska övningar kring utförande och tolkning av klinisk kemiska diagnostiska test. Studenten tränar på att tolka klinisk kemiska provsvar inklusive betydelsen av biologisk och analys-variation, utföra och ansvara för kvalitetsarbete inom klinisk kemisk laboratoriediagnostik, samt bedöma och tolka de kliniskt mest relevanta förändringarna i blodutstryk, urinprov och bukvätska.

Köttbesiktning och livsmedelskontroll Delkursen omfattar obligatoriska praktiska moment, övningar och seminarier i livsmedelskontroll med tillämpning av gällande lagstiftning. Delkursen behandlar slaktteknik, slakthygien och olika aspekter av livsmedelskontroll vid slakteri: livsmedelssäkerhet, djurskydd och epizootiologi. Kursen ger praktiskt träning i besiktning före och efter slakt; innefattande information från livsmedelskedjan (FCI), levandedjursbesiktning, köttbesiktning, kylförvaring och styckning vid slakt av nöt, svin och får. Studenter tränar på att fatta beslut om djur och om kött vid olika besiktningsfynd. I kursen ingår övningar av inspektion, revision, provtagning, HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points) och animaliska biprodukter. Studenter utför inspektion av livsmedelsanläggning, vilket innebär kontroll av olika lagstiftningsområden, provtagning och mikrobiologiska analyser. Delkursen behandlar professionellt förhållningsätt vid kommunikation med företag, myndigheter och kollegor.

Professionellt förhållningssätt, djuretik, djurskydd och -välfärd Delkursen behandlar studentens förmåga att gentemot sin omvärld visa respekt och omtanke. Detta kan ske genom att visa förmåga till aktivt lyssnande och anpassning av sin kommunikation beroende på sammanhanget. Under delkursen behandlas även hantering av svåra samtal samt hur kommunikation påverkar följsamhet för diskuterade rekommendationer. Efter genomgången kurs ska studenten kunna identifiera, reflektera över samt visa respekt för egna och andras värderingar samt dess konsekvenser i djursjukvården. Studenten ska också kunna identifiera och reflektera över egen och andra professioners kompetens samt samverka med andra yrkesgrupper inom djursjukvården. Detta är den kurs där de prekliniska, mer teoretiska, kunskaperna om djurvälfärd, djurskydd och etik tillämpas av studenterna i praktiska, verkliga situationer. Dessa tre ämnen är därför integrerade i samtliga delkurser, och ges en fördjupning i detta moment. Studenterna förväntas kunna genomföra en objektiv bedömning av ett eller flera djurs välfärd med hjälp av validerade, etablerade och stabila djurbaserade mått, redogöra för vilka resonemang de fört i samband med valet av mått, och diskutera vad deras resultat får för konsekvenser. Studenterna förväntas vidare genomföra bedömningar av djurs fysiska och mentala lidande och i anslutning till detta skriva korrekt utformade veterinära utlåtanden och intyg i relation till befintlig djurskyddslagstiftning. Studenterna ska även skriftligt visa att de kan föra ett etiskt resonemang kring ett exempel/fall utifrån olika djuretiska och veterinäretiska teorier och nå fram till ett välgrundat beslut. De ska även kunna känna igen ett veterinäretiskt dilemma och fundera sakligt och nyanserat över veterinärens roll och ansvar. Inom ramen för delkursen ingår extern praktik.

Reproduktion Undervisningen ges i form av föreläsningar samt för studenten obligatoriskt deltagande i seminarier, demonstrationer och praktisk klinisk undervisning. Delkursen behandlar hos olika djurslag (nötkreatur, små idisslare, gris, häst, hund och katt) såväl de normala könsfunktionerna hos hondjur och handjur, som störningar i könsfunktionerna, d.v.s. det ingår etiologi, patogenes, kliniska sjukdomstecken , diagnostik, profylax och terapi. Studenten tränar praktiskt grundläggande gynekologisk undersökning med, för respektive djurslag, lämpliga metoder. Studenten tränar i att vid rektalisering av sto och ko beskriva normala cykliska förändringar och förändringar under dräktighet samt förändringar vid reproduktionsstörningar. Grundläggande andrologisk undersökning inkluderat spermabedömning gås igenom praktiskt. Därutöver ingår moment avseende inseminationstekniker. Vid besök på gårdar med produktionsdjur får studenten insikt i övergripande reproduktion och juverhälsa på besättningsnivå. Relevanta åtgärder och behandlingsstrategier vid störningar och sjukdomar i reproduktionsorgan och juver diskuteras och tillämpas på fall. Stor vikt läggs vid kunskap och tillämpning av hygien och arbetsskydd (fängslingsåtgärder, ergonomi etc.) i samband med kliniskt arbete.

Smådjurskirurgi och -medicin, del 1 Delkursen ger teoretiska kunskaper och en praktiskt klinisk tillämpning av teoretiska kunskaper i kirurgi och medicin för smådjur. Träning ges i anamnesupptagande, klinisk undersökning, ställande av diagnos och i att föreslå behandlingsstrategier. I delkursen ingår att under handledning utföra kirurgiska ingrepp samt omhändertagande och behandling av akut sjuka djur. I den polikliniska verksamheten möter studenten tidsbokade primärfall på dagtid och akut sjuka djur under såväl dagtid som jourtid. I verksamheten ingår även att utifrån fallen diskutera och reflektera över etiska och djurskyddsmässiga problem i djursjukvården samt träning i att kommunicera muntligt och skriftligt. Studenten tränas i att både enskilt och i grupp planera och genomföra arbetsuppgifter inom givna tidsramar. Undervisningen tar upp olika moment vilket sker vid akutmottagning inklusive klinikundervisning under jourtid, medicinpoliklinik, kirurgipoliklinik samt vid operationsavdelningarna. Vid ronder och seminarier presenteras och diskuteras studenternas patientfall tillsammans med lärare. Praktisk klinisk färdighetsträning i anestesiologi ingår i delkursen. Studenten övar på att välja och utföra sedering samt lokal anestesi, välja och administrera medel för premedicinering, sövning samt pre- och postoperativ smärtlindring samt kunna välja lämplig avlivningsmetod för olika djurslag. Under handledning får studenterna förbereda, inducera, intubera samt övervaka narkos på hund och katt. Delkursen är integrerad med undervisning i klinisk kemi, bilddiagnostik och diagnostisk patologi för att ge studenten möjligheter att analysera undersökningsresultat och göra en syntes av fallet utifrån klinisk bild och resultat av provtagningar, undersökningar och behandlingar. De gruppvisa seminariearbetena, ronderna/övningarna samt klinikundervisningen, inklusive deltagande i jourverksamhet, är obligatoriska.

Smådjurskirurgi och -medicin, del 2 Delkursen ska ge fördjupade kunskaper och praktiska färdigheter att diagnostisera, behandla och förebygga vanliga och viktiga skador, tillstånd och sjukdomar hos hund och katt. Syftet är att vidareutveckla ett evidensbaserat förhållningssätt. Studenten tränar att beskriva, förklara och reflektera på en fördjupad nivå över problemidentifiering, kliniska fynd, relevant utredningsgång, differentialdiagnostik, behandlingsstrategi samt prognos för viktiga och vanliga skador, sjukdomar och tillstånd hos hund och katt. Studenten diskuterar kring och bedömer olika skötselrutiner inom förebyggande djurhälsovård. Studenten får träning i att på ett medicinskt korrekt sätt dokumentera kliniskt arbete samt att kommunicera med myndigheter, kollegor och djurägare. Studenten får argumentera för och emot olika behandlingsstrategier utifrån etiska överväganden grundat på djurets och djurägarens situation. I delkursen ingår att beskriva och reflektera över olika anestesiformer i förhållande till djurets kliniska status, utföra adekvat premedicinering, anestesi samt smärtlindring samt att under handledning utföra vissa kirurgiska ingrepp. Studenten får också träning i att tillämpa postoperativ vård samt redogöra för och analysera orsakerna till komplikationer i samband med kirurgiska ingrepp. Seminariearbeten, övningar, klinisk undervisning samt deltagande i jourverksamhet är obligatoriska.

Betygsformer

Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Godkända skriftliga, muntliga och praktiska tentamina, godkända inlämningsuppgifter samt godkänt deltagande i klinikundervisning och obligatoriska moment. För vissa praktiska examinationer är antalet provtillfällen begränsat till fem.

• Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
• Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.

Övriga upplysningar

• Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
• Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.

Ytterligare information

Undervisningen ges huvudsakligen i Uppsala med närliggande områden och sker beroende på kursmoment, på universitetsdjursjukhuset, ambulatoriska kliniken, idisslarmedicinklinik, Lövstas gris- och nötbesättningar, slakteri och andra livsmedelsanläggningar, SLU-patologen samt privata besättningar. Undervisning på engelska förekommer.

Extern praktik/auskultation kan komma att medföra extra kostnader för studenten för t.ex. resor och boende. Exempel på sådana delkurser är grissjukdomar och professionellt förhållningssätt (extern auskultation).

#### **Avbruten** praktik

En student kan bli underkänd och får då avbryta den praktiska utbildningen med levande djur om det finns en påtaglig risk att studenten på grund av grov oskicklighet kan komma att skada djur, annan person, sig själv eller värdefull egendom om hen fortsätter att delta i den praktiska utbildningen. En individuell åtgärdsplan ska bestämmas för studenten och delges denne skriftligen. Planen ska upprättas av kursansvarig institution i samråd med studievägledare och berörd student. I denna plan, som beslutas av programstudierektor, ska anges vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan få från institutionen och när kontrollen av att dessa brister åtgärdats kan äga rum. Av planen ska också framgå hur kontrollen ska gå till. En student har rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i den praktiska undervisningen med levande djur förrän programstudierektor har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs.

Förkunskapskravet om 3 hp bilddiagnostik kan uppfyllas genom godkänd modul Klinisk propedeutik - Bilddiagnostik inom någon av kurserna VM0119, VM0128 eller VM0133. Förkunskapskravet om 13,5 hp livsmedelssäkerhet kan uppfyllas genom godkänd kurs VM0121. Förkunskapskravet om 14 hp farmakologi och toxikologi kan uppfyllas genom godkänd kurs VM0115. Förkunskapskravet om 4 hp djurskydd och veterinär författningskunskap kan uppfyllas genom godkänd kurs VM0122. Förkunskapskravet om 7 hp propedeutisk veterinärmedicinsk färdighetsträning kan uppfyllas genom godkänd modul Propedeutisk veterinärmedicinsk färdighetsträning inom kurs VM0125.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för kliniska vetenskaper

Medansvariga: