En centrumbildning mellan SLU och Uppsala universitet
En centrumbildning mellan SLU och Uppsala universitet

Centrum för biologisk mångfald, CBM

En centrumbildning mellan SLU och Uppsala universitet

 

Centrum för biologisk mångfald, CBM, är ett centrum för kunskap om biologisk mångfald och samhället. CBM bedriver forskning, utredningar, samverkan och informationsverksamhet.

 Läs mer 


Fjärde delen i bokverk om Nybyggarliv i VilhelminaNybyggare i Vilhelmina 4

Centrum för biologisk mångfald ger nu tillsammans med Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur ut tredje delen av planerade fem av bokverket "Nybyggarliv i Vilhelmina" skriven av Rolf Kjellström. Bokverket skildrar hur nybyggare i ett område i södra Lappland utnyttjat omgivningens resurser. Denna volym skildrar hus, hem och handel.

Den fjärde boken i serien Nybyggarliv i Vilhelmina bygger liksom de tidigare på folklivsuppteckningar gjorda av i första hand Nils Eriksson men också av Lisa Johansson samt O.P. Petterssons skrifter.

Tidigare i serien har utgetts:

  • Träd och växter som resurs (2012).
  • Åkerbruk och boskapsskötsel (2012).
  • Jakt, fångst och fiske (2013).

Läs mer

 

World Parks CongressWPCSydney

12-19 november pågår IUCN World Parks Congress i Sydney, Australien - ett globalt forum för skyddade områden.

Tre av CBM:s medarbetare deltar, till exempel i ”stream 6: Enhancing Diversity and Quality of Governance”.

Kongressen hålls vart tionde år, och temat i år är “Parker, människor, planet: inspirerande lösningar”.

IUCN World Parks Congress 2014 kommer att:
• Formulera den viktiga roll som skyddade områden har i bevarandet av miljön samtidigt som de levererar viktiga ekosystemtjänster
•  Positionera skyddade områden inom samhällets mål för ekonomisk välfärd, och
• Visa hur detta kan uppnås i praktiken.

Läs mer:  http://worldparkscongress.org/

Rapporter från kongressen på Twitter: @BiodivCentre, #WorldParksCongress

Vägval

William F. Lauarance- Det som händer nu fungerar inte för miljön. Den explosiva vägutbyggnaden i världen öppnar en veritabel Pandoras ask av miljöproblem.

Det är den enkla men skrämmande utgångspunkten när professor William F. Laurance presenterade sin ”Global strategy for road building”. Vi lever i en tid av aldrig tidigare skådad vägutbyggnad, med ständigt nya vägar som tränger in i nästan all kvarvarande vildmark på jorden. År 2050 kommer jorden att ha ytterligare 25 miljoner kilometer vägar, nog för att räcka runt jorden 600 gånger. Nittio procent av dessa nya vägar kommer finnas i utvecklingsländer som hyser en mycket stor andel av jordens biodiversitet.

I sitt arbete, som nyligen publicerades i Nature, har han utvecklat en världskarta som tydliggör var vägar absolut inte bör byggas, och var de kan gå utan att ställa till stor skada. Vägar behövs för att människor ska kunna leva och verka – och för att vi ska kunna fortsätta föda en växande befolkning på jorden. Det är ohållbart att bara varna för var man absolut inte kan dra nya vägar. Genom den globala vägkartan som Laurance utvecklat blir det tydligt var riskområdena men också möjligheterna finns. Den goda nyheten är att det finns stora områden som kan utvecklas med ett förbättrat jordbruk och där vägarna kan hjälpa till i utvecklingen. Men det finns också enorma områden där konflikten mellan behovet av vägar och miljöhänsynen är brännande, till exempel i södra Afrika, Central- och Sydamerika, och stora delar av Stilla havs-regionen. Även om världskartan som Laurance skapat har en grov upplösning, så är det hans förhoppning och intention att den ska utvecklas med mer data och komma till användning för beslutsunderlag på nationell och regional nivå.

Professor Laurance höll i ett seminarium på SLU i Uppsala den 25 september, inbjuden av CBM.

 Läs mer:

http://www.nature.com/nature/journal/v513/n7517/full/nature13717.html

 

 

Vägkanternas mångfald i Studio ett

Vägkant med blåeld, Gotland. Trafikverket i västra Sverige letar efter vägkanter där sällsynta ängsblommor och insekter har sökt sin tillflykt. Lyssna på CBM:s Jörgen Wissman, när han i ett inslag från Studio ett i P1 i somras berättar om forskningen om vägkanternas biologiska mångfald.

Att hitta och identifiera unika växter är viktigt för att kunna bevara en stor artrikedom. De biotoper som skapas eller uppstår i anslutning till vägar, järnvägar och andra människoskapade miljöer, kan ha stor betydelse ur naturvårdssynpunkt. Här finns ett antal olika slags livsmiljöer som är sällsynta eller minskar i övriga delar av landskapet, till exempel hävdade gräsmarker, blottlagd jord, småvatten, trädridåer och alléer.

Pilotstudier och inventeringar har visat att infrastrukturens biotoper ersätter eller kompletterar biotoper i framför allt jordbrukslandskapet, exempelvis slåttermarker och olika slags betesmarker.
Detta är vad forskningsprojektet Triekol handlar om, ett projekt som koordineras av CBM odh finansieras av Trafikverjet. Forskningen om infrastrukturens biotoper belyser väg- och järnvägsområdenas positiva potential för rödlistade och vanligare arter, och tar fram mål och strategier för optimal skötsel av infrastrukturens biotoper.

Triekol (Transportinfrastrukturekologi) är ett forskningsprogram om transportinfrastrukturens inverkan på biologisk mångfald och landskapsekologi. Programmet koordineras av SLU (Institutionen för ekologi och CBM) och finansieras av Trafikverket sedan 2009.
Läs mer om forskningsprojektet: http://triekol.se/

Lyssna till kort intervju med bland andra Jörgen Wissman, forskare på CBM:
 Nyhetsinslag

Längre inslag i studio ett från torsdag 24 juli (ca 11.30 in i programmet):
 Studio ett

 

Future Earth till Sverige

Future EarthSverige ska få leda världens största miljöforskningsprogram, Future Earth.Tuija Hilding-Rydevik, föreståndare för CBM, kommenterar:

Det är glädjande att de stora globala miljöprogrammen nu förs samman och att de tvärvetenskapliga perspektiven får större utrymme och att lösningar kommer i fokus. Tvärvetenskaplig forskning om hållbar utveckling har bedrivits sedan ett antal år tillbaka i andra sammanhang. Lika så har lösningsfokus istället för problemfokus identifierats som bättre för förändringsarbete bland annat i organisationsforskningssammanhang också sedan ett antal år tillbaka.

Med erfarenhet från tidigare miljöforskning blir en av utmaningarna för Future Earth att humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv får tillräckligt stort utrymme ibland annat problemformuleringen av de olika initiativen.

Vi gratulerar alla parter till detta nya initiativ!

Future Earth är en sammanslagning av världens fyra största forskningsprogram inom miljöområdet. Sverige kommer att leda Future Earth i ett konsortium tillsammans med Frankrike, USA, Japan och Kanada.

 Läs mer om Future Earth här: http://www.futureearth.info/

Utvärdering av miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer

Utvärdering av miljöersättningen för natur- och kulturmiljöerDet är titeln på en rapport om landskapselement och EU-ersättningarnas effekter på dessa, som Jörgen Wissman och Åke Berg vid CBM skrivit, tillsammans med Anders Glimskär vid Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU. I studien används data från småbiotopsövervakningen för att jämföra landskapselement med och utan miljöersättning.

SLU har, på uppdrag av Jordbruksverket, utvärderat om data som samlas in via nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS) och den regionala småbiotopsövervakningen (Lill-NILS) kan användas för att utvärdera miljöeffekterna av miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer.

 De frågor som ställs i studien är: Är det möjligt att använda data från miljöövervakningen (NILS) för att utvärdera miljöersättningen? Vilka effekter av miljöersättningen kan vi då se? Rapporten pekar på att den regionala småbiotopsövervakningen är mest lämpad av de undersökta datainsamlingarna.

 Rapporten finns att läsa på Jordbruksverkets webbsida

 

CBM:are medförfattare till ny antologi om Generationsmålet

Bokomslag Generationsmålet antologi

Torbjörn Ebenhard och Tuija Hilding-Rydevik, CBM, har medverkat som författare i en nyutkommen antologi från Naturvårdsverket
”Generationsmålet – Tankar om miljöpolitik och samhällsomställning”.

Till nästa generation ska vi lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Och det ska ske utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Det beslutade riksdagen 2010 då man presenterade det övergripande målet för miljöpolitiken, och en ny struktur för miljöarbetet (prop. 2009/10:155). Mot denna bakgrund har Naturvårdsverket bjudit in skribenter från samhälle och akademi att skriva denna antologi. Man har bett författarna vidga perspektiven och fördjupa kunskapen om generationsmålets tillkomst, möjligheter och dilemman. 
 
 Läs mer om boken på Naturvårdsverkets hemsida

 

Tuija Hilding-Rydevik professor i miljöbedömning förståndare för CBM

Porträtt Tuija Hilding-Rydevik. Foto: Mark Harris

Från årskiftet innehar Tuija Hilding-Rydevik även formellt tjänsten som CBM:s föreståndare. Men hon är välbekant på posten då hon har varit tjänstledig från sin tjänst som universitetslektor vid MKB-centrum vid SLU sedan januari 2011 för ett tidigare tidsbegränsat uppdrag som CBM:s föreståndare under tre år. Den 3 april höll Tuija även sin installationsföreläsning som ny professor i miljöbedömning vid SLU 2014, Miljöpolitik och genomförande – verktyg och villkor för lärande.

 Läs mer om Tuija Hilding-Rydeviks forskning

 Se en webbfilm med Tuija Hilding-Rydeviks installationsföreläsning

Perspektiv på landskapet

Baltic worlds

 – ny uppsats från CBM i vetenskapstidskriften Baltic Worlds

Utmarksbete och fodertäkt har genom generationer bidragit till att forma det omgivande landskapet och påverka den lokala sammansättningen av biologisk mångfald; ett biologiskt kulturarv som utgör såväl natur- som kulturvärden. I dagens specialiserade värld koncentrerar sig myndigheter ofta på en eller ett fåtal aspekter av brukandet och ser sällan landskapet som helhet. Det skapar många problem, splittrar helheten och försvårar brukarens vardag.

 Läs mer

 

  

2014-01-15

Forskar om kopplingar mellan värderingar och biologisk mångfald

Ny medarbetare:

Malgorzata Blicharska Malgorzata Blicharska är doktor i biologi och har arbetat med frågor om bevarande av biologisk mångfald, med fokus framför allt på sociala dimensioner. Vid CBM arbetar hon i ett forskningsprojekt om samband mellan social-ekonomiska faktorer och den biologiska mångfalden i urbana dammar. Dessutom deltar hon i ett annat större projekt om utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog.

Läs mer

 

 

 

2013-12-20

Vilken forskning behövs för att nå generationsmålet?

Generationsmålen med Tuija Hilding-Rydevik och Torbjörn Ebenhard

CBM har på uppdrag av Naturvårdsverket skrivit ett bokkapitel om den samhällsförändring som krävs för att åstadkomma generationsmålet kopplat till ”ett rikt växt- och djurliv”, där den biologiska mångfalden bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt för nuvarande och framtida generationer. Se filmen med Tuija Hilding-Rydevik och Torbjörn Ebenhard, CBM, från författarlunchen.
 Se filmen

 

Läs CBMs tidskrift Biodiverse
med tema: kunskapsintegreringBiodiverse tema: kunskapsintegrering

Kunskapsintegrering är en ledstjärna för såväl svensk som internationell miljöpolitik. Klivet över kunskapsgränserna är en förutsättning för hållbar framtid, menar många forskare idag.

Läs hela numret om kunskapsintegrering på www.biodiverse.se 

På webbplatsen www.biodiverse.se kan du enkelt navigera bland alla tidigare utgivna artiklar. Webbplatsen har utvecklats med medel från forskningsrådet Formas.

 

 

Asp – darrar min asp, myllrar min världBokfarmsida CBM:skrift 67 Asp

Boken ledsagar läsaren genom aspens liv och död och presenterar den biologiska rikedom som lever i och av asp. Författare till boken är entomologen Bengt Ehnström och illustratör Martin Holmer. Detta är en uppföljare till boken ”Sälg: livets viktigaste frukost” (2009 [2011]) som gjordes av samma konstellation.Boken är ett samarbete mellan CBM, Centrum för biologisk mångfald vid SLU, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF.

 Läs mer  


Nyheter

2014-11-25 -  Nybyggare i Vilhelmina 4
Centrum för biologisk mångfald ger nu tillsammans med Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur ut tredje delen av planerade fem av bokverket "Nybyggarliv i Vilhelmina" skriven av Rolf Kjellström....
2014-11-20 -  Rapport om tillståndet för den biologiska mångfalden
Tillståndet för den biologiska mångfalden i världen har sammanfattats i rapporten Global Biodiversity Outlook.
2014-08-19 -  Workshopar inom Naptek
Inom ramen för Naptek (Nationellt program för traditionell ekologisk kunskap) vid CBM genomförs tre olika workshops under september (4, 5 respektive 11–12/9). Det handlar om arbetsseminarier för att diskutera...
2014-08-15 -  A global strategy for road building
Seminarium: Vi lever i en tid av aldrig tidigare skådad vägutbyggnad, med ständigt nya vägar som tränger in i nästan all kvarvarande vildmark på jorden. Den 25/9 håller professor William F. Laurance ett...
2014-08-11 -  Skogen efter branden
Skogsbränder kan ställa till stor förödelse och förstöra stora ekonomiska och kulturella värden. Men de främjar också den biologiska mångfalden, och utgör en våldsam men nödvändig förutsättning för vissa...
2014-06-16 -  Gymnasieelever nyfikna på forskning
Karin Norlin gav i mitten på maj en gästföreläsning på Kunskapsgymnasiet i Uppsala. För de nyfikna och frågvisa eleverna berättade hon om pollinatörer, och om hur hon undersöker gräsmattor i villaträdgårdar...
2014-04-03 -  CBM:s förståndare håller installationsföreläsning som professor i miljöbedömning idag
Från årskiftet är Tuija Hilding-Rydevik CBM:s föreståndare tillsvidare. Idag kl 15.00 håller Tuija sin installationsföreläsning som professor i miljöbedömning vid SLU, Ultuna/Uppsala.
2014-03-31 -  CBM:are medförfattare till ny antologi om Generationsmålet
Torbjörn Ebenhard och Tuija Hilding-Rydevik, CBM, har medverkat som författare i en nyutkommen antologi från Naturvårdsverket, ”Generationsmålet – Tankar om miljöpolitik och samhällsomställning”.
2014-03-21 -  CBM i Klotet p1 Sveriges Radio
CBM i Klotet p1 Sveriges Radio
2014-02-26 -  Tredje delen i bokverk om Nybyggarliv i Vilhelmina
Centrum för biologisk mångfald ger nu tillsammans med Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur ut tredje delen av fem av bokverket "Nybyggarliv i Vilhelmina" skriven av Rolf Kjellström. Bokverket...
 
Sidan uppdaterad: 2014-11-25. Sidansvarig: annika.m.borg@slu.se

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • webbredaktionen@slu.se • Om webbplatsen