Stora miljövinster när matsvinn och biprodukter tas tillvara
En ny avhandling från SLU visar att vi skulle kunna kraftigt minska livsmedelssystemets miljöpåverkan om vi bättre tog tillvara på överskott och restströmmar, till exempel genom att göra nya råvaror eller cirkulärt fiskfoder av bröd- och matsvinn.
Ny art upptäckt
En ny liten näbbmus har hittats i Etiopen. Den nya arten väger bara tre gram och beskrivs i en studie där en av medförfattarna är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Mot bättre kattliv - så utvecklas artrosforskningen
Med åren har kattens status ändrats, från “anonyma” stallkatter till älskade familjemedlemmar. I dag är katten vårt vanligaste sällskapsdjur och lever precis som vi människor allt längre. Därför blir kunskapen om deras åldersrelaterade sjukdomar allt viktigare.
Senast publicerade projekt
-
Funktionella skogslandskap för pollinerande insekter
Pollinerande insekter är avgörande för biologisk mångfald, fungerande skogsekosystem och viktiga ekosystemtjänster. Detta doktorandprojekt undersöker hur skogens struktur, mikroklimat och tillgång på blommande växter påverkar pollinerande insekter i skogslandskap. -
Botnia Näring i Kretslopp
Rötrest från biogasproduktion innehåller fosfor, kväve och kalium som har potential att ersätta importerat mineralgödsel i jordbruket. Inom projekt har möjligheterna för produkterna rötrest som gödsel, kompost, slambiokol, återvunnen ammoniumsulfat och struvit undersökts. -
Wet Grain in Package
Ny metod för packning, lagring och hantering av krossensilerade spannmål.
-
Träd räknar inte bara kyla – de använder tillfälliga värmeinslag för att följa vinterns förlopp
För att överleva vintern måste träd tajma vårens tillväxt med stor precision. Ny forskning från Umeå Plant Science Centre visar att träd också använder varma avbrott tidigt i vintern som signaler, vilket hjälper knopparna att inte öppna sig för tidigt. -
Traditioner avgör vilka trädarter som används på Madagaskar – utmanas när regnskogen krymper
Skogen är en livsviktig resurs för lokalbefolkningen på Madagaskar. En ny studie visar hur kultur och traditioner styr vilka trädarter som föredras till vardagens olika behov. Studiens resultat bidrar med kunskap som behövs för att stötta befolkningen och minska trycket på skogen. -
Veterinärers syn på Ansvarsnämnden har undersökts
För att skydda djurägare och säkerställa god vård finns en nämnd som prövar klagomål mot veterinärer. Hur denna verksamhet påverkar veterinärerna själva och deras arbete har utvärderats i en stor enkätstudie. Trots att få anmälningar leder till påföljder finns en utbredd oro bland veterinärerna.
-
Ny kunskap om hur mikroplaster sprids i jordbruksmark - ett första steg mot bättre riskbedömningar
Forskare har tidigare antagit att mikroplaster ligger stilla där de hamnat i åkermarken. Men en avhandling visar att mikro- och nanoplaster förflyttas runt i marken och sprids vidare, bland annat via daggmaskar. -
Daggmaskars grävning i jorden och förmåga att leverera ekosystemtjänster hotas av markpackning
Daggmaskar är viktiga "ekosystemsingenjörer" som bidrar till en rad väsentliga ekosystemtjänster, inklusive livsmedelsproduktion. Men daggmaskar är känsliga för störningar i marken. En avhandling visar hur markpackning påverkar daggmaskars grävning. -
Vanadin – metallen med flera ansikten
Vanadin är en högaktuell metall eftersom man just nu undersöker möjligheterna att bryta vanadin på flera håll i Sverige, bland annat i Jämtland, Hälsingland och Skåne. Liksom många andra metaller kan vanadin vara toxisk i höga koncentrationer och därför behövs mer kunskap om ämnet.
Tre SLU-forskare får Wallenberganslag för forskning om skogens framtid
Tre forskare vid SLU får anslag i Wallenbergstiftelsernas satsning på humanistisk och samhällsvetenskaplig skogsforskning. Projekten ska ge ny kunskap om restaurering av skogsekosystem, skogsägares beslut och skogshistoriens betydelse för framtidens skogsbruk.
Folkets historia: Om hur veterinärmedicinen kom till Sverige
Lyssna till berättelsen om svensk veterinärmedicins historia – det första avsnittet av tre handlar om hur boskapspestens härjningar på 1700-talet ledde att Peter Hernquist banade väg för Sveriges första veterinärskola i Skara 1775.
Använd våra forskningsinfrastrukturer
SLU:s omfattande forskningsinfrastruktur är öppen även för andra lärosäten och företag. Kanske har vi möjligheter som möter dina behov?
Öppen vetenskap på SLU
Ta del av publikationer från SLU
I SLU:s publikationsdatabas kan du söka efter artiklar, avhandlingar, skrifter och rapporter, både vetenskapliga och populärvetenskapliga. Du kan också se hur våra publikationer kopplar till de globala hållbarhetsmålen.
-
till