RegioFoodS ska stärka livsmedelssystemens motståndskraft i Norden och Baltikum

– Det här är första gången som någon kombinerar det regionala och internationella perspektivet, men också första gången man undersöker kedjorna för specifika råvaror. Vilka råvaror som ska följas är ännu inte bestämt, men det kommer ske ett smart urval utifrån våra viktigaste grödor för en stabil livsmedelsförsörjning som också passar i vårt klimat och jordmån. Bland annat kan det röra sig om baljväxter, potatis och olika spannmål, säger Fredrik Fernqvist, forskare vid SLU som bland annat forskar kring hållbara livsmedelssystem, konsumentbeteenden och trädgårdsekonomi.

Håkan Jönsson är projektledare för RegioFoodS i Sverige. Han är docent och lektor vid Lunds universitet men även verksam vid SLU där han koordinerar satsningen Food & Cities och arbetar med olika forskningsprojekt kopplade till mat och stad.

– Trots komplexiteten har tidigare studier ofta bara fokuserat på enskilda delar i systemet, med risken att viktiga sårbarheter inte blir synliga. För att möta framtidens utmaningar och bygga ett robust matsystem behöver vi förstå hur hela livsmedelssystemet fungerar och hänger ihop, inte bara enskilda delar. RegioFoodS bidrar med just det helhetsperspektivet, säger Håkan Jönsson.

Livsmedelssystem är komplexa. Förutom de delar som behövs för att mat ska produceras, förädlas, distribueras, konsumeras och tas om hand efteråt ingår också sådant som lagstiftning, politik, miljö, kultur, geografi och konsumentbeteende. Sårbarheten ligger bland annat i det stora beroendet av transporter, bränsle, energi, vatten och importerade insatsvaror. Möjligheterna att producera livsmedel kan snabbt förändras på grund av torka, geopolitisk oro eller andra kriser i omvärlden.

RegioFoodS tar avstamp i analys och omsätter kunskap i konkreta lösningar. Inom projektet kommer forskarna att kartlägga och jämföra de viktigaste komponenterna i sju regionala livsmedelssystem i Norden och Baltikum, med särskilt fokus på sårbarheter. Tre utvalda livsmedelskedjor per region kommer att följas i sin helhet, från produktion till restflöden, för att ge en fördjupad förståelse av systemens funktion. Projektet analyserar även den långsiktiga robustheten och identifierar möjligheter till omställning. Som en del i detta arbete tas framtidsscenarier fram med sikte på 2050, tillsammans med sju regionala strategier som ska stärka resiliens och livsmedelsförsörjning.

Projektet startade februari 2026 och pågår till januari 2029. Det finansieras av EU och Vinnova och förutom Sverige deltar forskare, företag och organisationer från Island, Norge, Finland, Danmark, Estland och Litauen.