Mossor indelas i tre huvudgrupper: bladmossor, levermossor och nålfruktsmossor. Nålfruktsmossornas nållika kapslar skiljer sig från kapslarna hos levermossor och bladmossor. Kapslarnas säregna utseende är det som gett gruppen dess namn. Som ung är kapseln grön och tillväxer kontinuerligt från basen. Den mörknar vid mognaden och öppnas genom en eller två slitsar från toppen av kapseln. De mogna sporerna är viktiga vid artbestämningen, vilket återspeglas i att deras färg ingår i de svenska artnamnen gul nålfruktsmossa och svart nålfruktsmossa.
Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.
De nållika kapslarna som givit gruppen dess namn. Bilden visar en bål av svart nålfruktsmossa (Anthoceros agrestis) där kapseln har börjat mörkna och spricka upp från toppen så att sporerna kan spridas. Illustratör: Magda Korotynska
Mörka fläckar
Bland mossor utgör nålfruktsmossor det tydligaste exemplet på symbios med kvävefixerande cyanobakterier. I håligheter i bålen finns kolonier med cyanobakterier i släktet Nostoc, men i sällsynta fall har även andra släkten påvisats. Dessa kolonier syns som mörka fläckar, särskilt vid genomlysning av bålen. Hos endast en levermossa i Sverige, lerbålmossa (Blasia pusilla), finns liknande kolonier.
Kolonierna med cyanobakterier syns som mörka fläckar och syns bäst vid genomlysning av bålen. Fotograf: Christopher Reisborg
Gemensam förfader
Det vi kallar mossor består av tre olika växtgrupper: nålfruktsmossor, levermossor och bladmossor. Tidigare har uppfattningen varit att de utgör skilda utvecklingslinjer och att åtminstone inte alla tre grupperna har haft ett gemensamt, unikt ursprung. Men nya undersökningar antyder faktiskt att mossorna trots allt kan vara en monofyletisk grupp (Li m.fl. 2021, Frangedakis m.fl. 2021), det vill säga att de är de enda ättlingarna till en gemensam förfader. Det innebär att inga andra kända arter, levande eller utdöda, utanför denna grupp har sitt ursprung i samma ursprungsart. Medan antalet bladmossor och levermossor räknas i tusental, så finns bara några hundratal nålfruktsmossor i världen. Av dessa återfinns de flesta nålfruktsmossorna i tropiska och subtropiska områden. I Europa finns flest arter i de södra delarna och på Atlantöarna (Azorerna, Kanarieöarna och Madeira). Men i södra Sverige kan man påträffa åtminstone två arter: svart nålfruktsmossa (Anthoceros agrestis) och gul nålfruktsmossa (Phaeoceros carolinianus).
Cellerna har en stor kloroplast och saknar oljekroppar som finns hos de flesta levermossor. Fotograf: Christopher Reisborg
Bidra med kunskap
Det finns relativt få rapporter om fynd av nålfruktsmossor. Du kan bidra med kunskap om deras utbredning i Sverige genom att hålla utkik efter dessa spännande arter och rapportera dina fynd i Artportalen. Mogna kapslar av nålfruktsmossor hittar du framför allt under hösten.
Vill du läsa mer om de arter som finns i Sverige så hittar du mer information på Artfakta.se. Där finns även en nyckel till arterna. Nyckeln inkluderar också lerbålmossa (Blasia pusilla), som är den största förväxlingsrisken bland bållevermossorna.
Textförfattare: Niklas Lönnell
Källor:
Frangedakis, E., Shimamura, M., Villarreal, J.C., Li, F.-W., Tomaselli, M., Waller, M., Sakakibara, K., Renzaglia, K.S. & Szövényi, P. 2021. The hornworts: morphology, evolution and development. – New Phytologist 229: 735–754.
Li, F.-W., Nishiyama, T., Waller, M., m.fl. 2020. Anthoceros genomes illuminate the origin of land plants and the unique biology of hornworts. – Nature Plants 6: 259–272
