
Hur kan situationen för våtmarker förbättras?
Större hänsyn till våtmarker behöver tas inom skogsbruk och jordbruk. Restaurering av rikkärr och nyanläggning av våtmarker och småvatten ger resultat och bör fortsätta, men även igenvuxna mosseplan behöver återställas i södra Sverige.
I odlingslandskapet och på sötvattensstrandängar är det framför allt skötsel och hävd som behövs för att förbättra tillståndet för de arter som är knutna till t.ex. rikkärr och strandängar.
Vad gör SLU Artdatabanken för våtmarkerna?
Vår uppgift är att vara en kunskapsbank för naturtyper och arter. Vi utgör ett stöd för Naturvårdsverket och för länsstyrelserna i deras arbete med bevarandeåtgärder och uppföljning av tillståndet i skyddade områden. Vi arbetar också med att ta fram ett nationellt uppföljningssystem för de naturtyper och arter som ingår i art- och habitatdirektivet. Resultaten ska ligga till grund för bland annat 2013 års tillståndsrapportering till EU och bidra med underlag till miljömålsuppföljningen.
Ramsarkonventionen - våtmarkskonventionen
Ramsarkonventionen är en global naturvårdskonvention om att bevara våtmarker och vattenmiljöer och nyttja dem på ett hållbart sätt. Sverige har inom arbetet med konventionen hittills utsett 51 internationellt värdefulla våtmarker, så kallade Ramsarområden, från Tavavouoma i norr till Falsterbo i söder. Inom Ramsarkonventionen jobbar man också med riktlinjer för nyttjande och bevarande av vattenresurser.
Våtmarker
Hur mår våtmarker?
Länkar
- Mer om miljömålet myllrande våtmarker på webbplatsen för Sveriges miljömål
- Våtmarker - insatser för skydd och skötsel. Naturvårdsverket
- Våtmarksinventeringen - resultat från 25 års inventeringar (PDF)
- Våtmarkscentrum, Högskolan i Halmstad
Kontakt
-
PersonUrban Gunnarsson, naturtypsansvarig våtmarkerSLU Artdatabanken Akvatiska ekosystem
-
PersonEddie von Wachenfeldt, naturtypsansvarig våtmarkerSLU Artdatabanken Akvatiska ekosystem