Övervaka grod- och krälddjur

Sidan granskad:  2025-04-14

I Sverige har vi 13 arter groddjur, 3 arter ödlor och 3 arter ormar. Hoten är många mot både groddjur och kräldjur.

Av landets 13 groddjur är det 5 arter som är rödlistade, och av kräldjuren är det 2 rödlistade arter. Tack vare riktade naturvårdsinsatser under de senaste 30 åren har situationen förbättrats för flera av arterna men faran är långt ifrån över.

Vi behöver hjälp

Några av de mest hotade groddjuren övervakas regelbundet, men för flertalet av grod- och kräldjursarterna vet vi inte särskilt mycket om hur det går för dem vare sig på lokal, regional eller nationell nivå. Vi behöver mer information både för att bedöma hur bestånden utvecklas och för att kunna sätta in rätt åtgärd på rätt plats.

  • Börja med att skapa ett konto på Artportalen.
  • Obligatoriska uppgifter som du behöver ange är: koordinater, noggrannhet, lokalnamn, artnamn och datum. Om du är osäker på art kan du också rapportera in artgrupp enligt följande:
     
    • Vattensalamandrar (2 arter)
    • Paddor (3 arter)
    • Grodor (8 arter)
    • Rana för brungrodor (vanlig groda, åkergroda, långbensgroda)
    • Pelophylax för gröngrodor (ätlig groda, gölgroda)
    • Ödlor (3 arter)
    • Ormar (3 arter)
  • Välj ut en lokal för inventering och döp den i Artportalen. Det är viktigt att döpa lokalen för att det ska vara enkelt att hitta flera observationer från samma lokal.
  • Bestäm hur du vill inventera lokalen, till exempel genom att gå en slinga eller stå på en och samma plats, gå runt hela lokalen eller söka noggrant under en viss tid. Beskriv din metod i kommentarsfältet.
  • Ta gärna bilder på lokalen och lägg in bilderna när du rapporterar på Artportalen. Efter 10 år är det svårt att komma ihåg hur lokalen såg ut när du började.
  • Räkna hur många groddjur, romklumpar och yngel som du ser på din lokal. Försök om möjligt köns- och åldersbestämma det du ser.
  • Räkna hur många ödlor eller ormar som du ser på din lokal. Försök om möjligt köns- och åldersbestämma det du ser.
  • Fotografera djur, romklumpar och yngel.  
  • Rapportera dina fynd på Artportalen. Ladda upp bilderna på Artportalen när du rapporterar, det underlättar verifieringsarbetet.
  • Upprepa inventeringen under samma tid på året, så ofta du har möjlighet. Det bästa är om du kan göra det på samma sätt varje år, eftersom resultatet då kan jämföras mellan åren.
  • Rapportera ”eftersökt men ej återfunnen” om en art som tidigare har funnits på lokalen inte längre går att hitta. Det är särskilt viktigt om vi ska kunna belägga när arterna minskar eller försvinner från en lokal.

Tänk på:

  • att alla grod- och kräldjur är fridlysta.
  • att ha torra stövlar och torr utrustning när du rör dig mellan olika grodvatten. På så sätt förhindrar vi spridning av chytridsjuka och andra främmande arter.

Ladda ner:

Här hittar du länk till inspelat webbinarium om hur du kan övervaka grod- och krälddjur.

Kräldjur

Till den svenska faunan hör 3 arter ödlor och 3 arter ormar. Kräldjuren lever på land och hittas ofta i varma slänter bland stenar och annan vegetation. De är precis som groddjuren lättast att inventera under våren när de är nyvaknade och söker sig till solvarma platser där de samlas inför parningen.

Groddjur

I Sverige finns 13 arter groddjur, varav 2 salamandrar, 3 paddor och 8 grodor. Groddjuren lever största delen av året på land, där de letar föda, vilar och övervintrar. På våren söker sig de könsmogna djuren till lämpliga dammar eller vattensamlingar där de kan para sig och lägga rom. Hos grodor och paddor samlas hanarna kring vattensamlingarna och försöker locka till sig honor genom sin ”sång” och spel.

Under lektiden samlar sig groddjuren vid lekvattnen och de går att känna igen till art såväl utseendemässigt som med hjälp av de artspecifika spellätena. Groddjur kan inventeras på olika sätt, man kan räkna spelande hanar eller räkna romklumpar eller romsträngar. I mindre vatten kan man ofta räkna antalet salamandrar genom att lysa med en lampa nattetid.

Ladda ner:

Se film om hur du kan faunaväkta groddjur (7 min) (U-tube)

Hot mot grod- och kräldjur

Hoten mot grod- och kräldjuren är flera. Den viktigaste orsaken är de storskaliga landskapsförändringar som skett sedan mitten av 1900-talet. Landskapet utnyttjas allt hårdare vilket gör att mängder med viktiga småmiljöer försvinner. Våtmarker dikas ut eller fylls igen. Landskapet fragmenteras vilket leder till att populationerna isoleras och i många fall kan djuren inte vandra fritt mellan vår-, sommar- och vintermiljöerna. Skogarna blir tätare och brynen växer igen vilket leder till att värmeälskande kräldjur missgynnas. Konkurrens mellan olika arter kan leda till att konkurrenssvaga arterna missgynnas; grönfläckig padda missgynnas när vanlig padda ökar och i Skåne innebär det ökande beståndet av ätlig groda ett hot mot flera sällsynta arter.

Ett potentiellt hot mot alla groddjur är chytridsjuka orsakad av svampen Batrachochytrium dendrobatidis. I tropikerna har sjukdomen lett till att vissa arter dött ut och i tempererade områden har flera arter gått tillbaka kraftigt. Förekomst av svampen är konstaterad på grodor från stora delar av Sverige. Däremot har vi ännu inte upplevt några allvarliga sjukdomsutbrott, utöver viss avmagring och något minskad rörlighet i samband med att grodorna söker sig till sina övervintringslokaler. Med tanke på hur allvarliga konsekvenserna kan bli vid chytridsjuka är det mycket viktigt att följa hur sjukdomen påverkar svenska groddjur framöver.

Har du frågor eller funderingar? Du är välkommen att kontakta Faunaväkteriets nationella koordinator, se kontaktinformation nedan.

Sveriges grod- och kräldjur

Samtliga svenska groddjursarter finns listade nedan. Klicka på länkarna för att läsa om arterna i Artfakta: 

Artbestämning

Du kan läsa om arternas utbredning, beteende, aktivitet m.m. samt se på bilder av våra grod- och kräldjursarter och deras karaktäristiska kännetecken. Du kan artbestämma vuxna djur och vissa utvecklingsstadier med hjälp av SLU Artdatabankens artnycklar för grod- och kräldjur.

Visste du att man kan artbestämma grodor och paddor genom att lyssna på deras spelläten? All denna information hittar du under respektive art i Artfakta. 

Medborgarforskning handlar om att allmänheten hjälper forskare att undersöka olika frågor. Allmänhetens observationer är oerhört värdefulla för att samla in data för att förstå tillståndet i naturen och kunna göra bedömningar. Grod- och kräldjur lämpar sig ytterst väl för detta ändamål. Groddjuren är relativt lätta att känna igen, och under våren går det att besöka en lokal för att räkna dem då de samlas i större grupper för att para sig och lägga rom. Kräldjuren är lite mera tillbakadragna, men även de går att följa upp genom att besöka deras favoritmiljöer.

Den stora vinsten fås av att sedan återbesöka lokalen och räkna rom och individer på samma sätt, under samma säsong, år efter år. Inventeringsdata från en lokal som besöks två eller flera år går att lägga samman med data från andra lokaler för att räkna fram hur det går för arten på regional och nationell nivå.  Ju längre och mer obrutna tidsserierna är, desto bättre, men missas något år innebär det inte att bevakningen förstörs.

I princip krävs inga som helst förkunskaper för att bevaka grod- och kräldjur. Kanske är det din lokala naturskyddsförening, du själv, eller din skolklass som gör inventeringen. Det finns inget som hindrar flera olika personer från att vara faunaväktare på samma lokal, eller en person från att vara väktare för ett antal olika lokaler, allt beroende på intresse och engagemang. Om du inte känner till någon lämplig lokal för de arter du är intresserad av kan du söka i Artportalen (till exempel inom din kommun eller ditt län) och på kartan se lämpliga lokaler att inventera i din närhet.

Kontakt