Nyhet

Varg på rödlistan

Publicerad: 20 april 2020
Varg framifrån i skog. Foto

Varg fanns under 1800-talet spridd över större delen av landet varefter den minskade kraftigt till följd av jakt och förföljelse. Arten blev utrotad från Sverige under 1970-talet, men kom snart in igen från Ryssland. Sedan dess har vargpopulationen vuxit till över 300 individer. Numera finns reproducerande vargar i Mellansverige, och då och då även i andra delar av landet.

 

För varg Canis lupus föreligger två stora hot, nämligen försämrad genetisk status till följd av inavel samt illegal jakt. Vargen rödlistas på grund av en liten population. Beståndet har minskat något och passerade gränsen mellan kategorierna Sårbar (VU) och Starkt hotad (EN). Enligt IUCN:s (Internationella Naturvårdsunionens) kriterier ligger gränsen vid 250 reproducerande (könsmogna) individer. Populationsskattningen baseras på inventeringsresultatet från 2018-2019, samt att 70% av individerna i populationen är könsmogna.

Vilka åtgärder behövs?

För att erhålla en långsiktigt livskraftig stam måste vargar med östligt ursprung ges möjlighet att etablera och reproducera sig i syfte att minska graden av inavel. Det behövs då ett kontinuerligt flöde av genetiskt effektiva invandrare (dvs. individer som reproducerar sig) som tillåts ta sig till områden söder om rennäringsområdet. Eftersom varg kan ge sig på tamboskap, oftast får, är det viktigt att sätta upp rovdjursavvisande stängsel inom vargrevir. Illegal jakt på varg har bedömts öka på senare tid, den behöver stävjas.

Rödlistebedömnig

Varg är rödlistad i kategorin Starkt hotad (EN) på grund av liten population. I Rödlista 2015 klassades varg i kategorin Sårbar (VU).

Text: Henrik Thurfjell

 

Till Dagens rödlistade art

Fakta:

Den svenska rödlistan är en sammanställning av enskilda arters utdöenderisk och ger en överblick över tillståndet för Sveriges arter. Bedömningarna görs utifrån kriterier som utvecklats av den internationella naturvårdsunionen (IUCN). Kriterierna omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomst, utbredning och trender, och inkluderar förändringar i dåtid, nutid och framtid och resulterar i att arten hamnar i en viss kategori.

Det betyder till exempel att en vanlig art kan bli rödlistad på grund av att populationen minskat kraftigt och att arter som inte minskar, men som är sällsynta och har en mycket begränsad förekomst kan bli rödlistade. 

Rödlistan är ett av de underlag som används för att göra prioriteringar inom naturvården. Den bidrar med kunskap för att nå upp satta miljömål och är till hjälp för att identifiera och prioritera naturvårdssatsningar.

Nästa rödlista publiceras 2026.


Kontaktinformation

Henrik Thurfjell, däggdjur, kräldjur, grodor och fåglar (Tetrapoda)
SLU Artdatabanken
henrik.thurfjell@slu.se  018-672617, 073-0402221