Smaltripsar (Thysanoptera: Thripidae) i Sverige med särskilt fokus på tripsfaunan i våtmarker
Sammanfattning av slutfört projekt med bidrag från Svenska artprojektet. Projektledare var Emma Wahlberg vid Naturhistoriska riksmuseet.
Tripsar (Thysanoptera) är en artrik ordning av mycket små insekter där endast en liten del utgör jordbruks- och trädgårdsskadegörare. Merparten lever ett undangömt liv i blommor, blad, förna eller död ved och har viktiga ekologiska funktioner som pollinatörer, växtätare, svampätare och nedbrytare. Familjen Thripidae, smaltripsar, är den mest mångformiga tripsfamiljen globalt och den svensknordiska kunskapen har länge präglats av äldre samlingar och fragmentariska faunistiska arbeten. Detta projekt syftade till att fylla centrala kunskapsluckor genom ett sammanhängande angreppssätt: riktad inventering i både traditionella och understuderade miljöer (särskilt våtmarker), genomgång av musei- och privatsamlingar, morfologisk revision och framtagande av moderna bestämningsverktyg, samt DNA-streckkodning som stöd för artavgränsning och framtida identifiering.
Arbetet resulterade i en heltäckande checklista för svenska Thripidae och en detaljerad morfologisk bestämningsnyckel anpassad till svensk fauna. Material insamlades 2020–2025 med flera kompletterande metoder (slaghåvning, bankning, fällor och riktad insamling på värdväxter), och kompletterades med historiskt material från Naturhistoriska riksmuseet och Lunds universitets zoologiska museum samt donationer från kollegor och allmänhet. För största delen av materialet användes icke-destruktiv DNA-extraktion och COI-streckkodning; totalt genererades 567 COIsekvenser som representerar 49 arter och som tillgängliggjordes via BOLD och GenBank. Artspecifika frågetecken prövades även med molekylära artavgränsningsmetoder; resultaten stöder att Chirothrips ambulans och Thrips menyanthidis bör betraktas som giltiga arter, vilket har betydelse för såväl identifiering som tolkning av utbredning och habitatkrav.
Faunistiskt rapporteras tio arter som nya för Sverige och 98 nya landskapsfynd, med särskilt många nya uppgifter från norra Sverige – ett mönster som främst speglar historisk undersampling. Genom att sammanställa värdväxtkopplingar och habitatnoteringar, inklusive en särskild genomgång av våtmarksknutna arter, tydliggörs att våtmarker (kärr, rikkärr, strandängar, vassbälten och brackvattenpåverkade kustmiljöer) hyser en hittills underskattad del av den svenska tripsmångfalden. Projektets resultat – uppdaterade artlistor, reviderad taxonomi, bildmaterial och interaktiva bestämningsnycklar – ger praktiska verktyg för forskning, miljöövervakning och naturvårdsbeslut, samt stärker kompetensuppbyggnaden inom svensk insekttaxonomi.
Text: Emma Wahlberg