Blombesökande insekter

Ur sammanfattningen
I den här studien har drygt 13 400 svenska arter bedömts. Av dessa nyttjar ungefär en tredjedel, ca 4 400 arter, nektar eller pollen som näringskälla i någon omfattning varav ca 1 700 arter kan sägas vara beroende av nektar eller pollen. Fördelningen mellan insektsgrupperna är som väntat ojämn: fjärilar har den högsta andelen blombesökande arter (65 %), följt av steklar (50 %) och tvåvingar (35 %), medan skalbaggar har den lägsta andelen (10 %) blombesökande arter av de som kunnat bedömas. Det saknas fortfarande mycket kunskap om insekters blombesök. Av de knappt 24 000 svenska arterna av steklar, fjärilar, tvåvingar och skalbaggar har ca 10 500 arter (44 %) inte kunnat bedömas p.g.a. bristande kunskap om blombesök. Störst kunskapsluckor finns inom gruppen steklar där 69 % av arterna saknar bedömning, följt av fjärilar (53 %) och tvåvingar (37 %) medan skalbaggar bara har 3 % arter som saknar bedömning. Många skalbaggar nyttjar helt andra näringskällor och kan därför avfärdas som besökare av blommor. De flesta fjärilsarter har en mer eller mindre välutvecklad sugsnabel och kan därmed potentiellt nyttja nektar, men blombesök särskilt hos nattflygande och små arter är dåligt studerat. I flera andra grupper – t.ex. parasitsteklar och myggor – finns säkerligen också många oupptäckta blombesökande arter, men belägg saknas.

Ladda ner rapporten blombesökande insekter – pollen och nektar som föda hos steklar, fjärilar, tvåvingar och skalbaggar

Fakta:

SLU Artdatabanken rapporterar 27
Publicerad av: SLU Artdatabanken, Uppsala
Författare: Karin Ahrné, Niklas Johansson, Håkan Ljungberg och Sanna Nordström, SLU Artdatabanken
Layout: Katarina Nyberg

Publiceringsår: 2022
Antal sidor: 45
ISBN: 978-91-87853-65-4 (pdf)
ISSN: 2003-5373 (tryck) 2003-5381 (pdf)

Omslagsbild
Sidenfallbagge Cryptocephalus sericeus på en fibbla.
Foto: Krister Hall
Grafisk form: Katarina Nyberg

Denna rapport har beställts och finansierats av Naturvårdsverket