Bilder

Bilderna är fria att ladda för att använda i kommunikation med koppling till rödlistning och Rödlista 2025, förutsatt att upphovsperson anges. Bilderna ska användas i oförändrat skick och får inte redigeras, beskäras eller på annat sätt modifieras. Kommersiell användning är inte tillåten.

Långbensgroda

Bildtext: Långbensgrodans (Rana dalmatina) populationen ökar och breder ut sig, främst i Skåne. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Foto: Krister Hall

Smalnäbbad simsnäppa

Bildtext: Smalnäbbad simsnäppa (Phalaropus lobatus) är ny på rödlistan. Arten har minskat kraftigt i fjällen under 2000-talet, särskilt efter 2010. Orsakerna till den snabba tillbakagången är inte klarlagda. Foto: Johan Nilsson
En låg växt med violetta blommor växer nära marken bland gröna blad. Blommorna har flera ovala kronblad och ljusa trådlika strukturer i mitten. Runtom växer tätt med små blad och stjälkar, och bakgrunden är svagt suddig. Foto

Fältgentiania

Bildtext: Minskningen var snabb under andra halvan av 1900-talet men har avtagit under 2000-talet. Bedömdes som Starkt hotad (EN) i rödlistorna 2010–2020. Men har på senare tid gynnats av både miljöstöd och områdesskydd. Foto Sebastian Sundberg

Nordhavsräka

Bildtext: Nordhavsräkan (Pandalus borealis) bedöms fortsatt som Nära hotad (NT). Foto: Matz Berggren
Två älgar i en skog: Foto

Älg

Bildtext: Älgko med kalv. Foto: Carolin Berndt
En brun ödla ligger på en ljus stenig yta. Kroppen är täckt av små fjäll och prickar i mörkare nyanser, och svansen är lång och smal. Ödlan har smala ben med tydliga klor, och den ligger delvis i skugga mellan stenarnas ojämna ytor. Foto

Skogsödla

Bildtext: Skogsödla (Zootoca vivipara) är vanligt förekommande i hela landet och bedöms som Livskraftig (LC). Foto: Krister Hall

Utter

Bildtext: Uttern (Lutra lutra) ökar i Sverige men det finns fortfarande stora tveksamheter vad gäller utterns reproduktionsframgång. Höga halter av "nya miljögifter" såsom PFOS och PBDE har uppmätts i uttrar och vad dessa halter innebär för artens utveckling vet vi ännu inte. Foto: Tomas Carlberg
Stor fågel med utbredda vingar mot blå himmel. Foto

Havsörn

Bildtext: Antalet reproduktiva individer skattas till 2800. Utbredningsområdets storlek och förekomstarean överskrider gränsvärdena för rödlistning. Populationen är ökande. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC). Foto: Johan Nilsson

Havsörn

Bildtext: Antalet reproduktiva individer skattas till 2800. Utbredningsområdets storlek och förekomstarean överskrider gränsvärdena för rödlistning. Populationen är ökande. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC). Foto: Johan Nilsson
En närbild av en tät matta av små mosskuddar. Skotten är upprätta och tätt packade, med glänsande gulbruna till olivgröna blad som ligger tätt längs stjälkarna. Bladspetsarna bildar små spiralformade eller rosettliknande toppar. Mellan de gulbruna skotten syns inslag av ljusare, nästan limegröna unga skott. Foto

Prakttrappmossa

Bildtext: Prakttrappmossa (Anastrophyllum donnianum) är en sällsynt oceanisk bladlevermossa som upptäcktes i Sverige 2023 i västra Jämtland. Foto: Niklas Lönnell
En groda sitter på en ljus stenig yta. Huden är grov och knottrig i bruna och grå nyanser och är delvis täckt av sandkorn. Kroppen är kompakt med korta ben och ett stort, mörkt öga. I bakgrunden syns suddiga växtdelar i grönt. Foto

Lökgroda

Bildtext: Lökgrodan (Pelobates fuscus) har mycket begränsad utbredning i Sverige, finns bara i södra och sydvästra Skåne. Arten är nattaktiv och därmed mycket utsatt för trafikdödlighet (Nära hotad, NT). Foto: Krister Hall
En liten hinnkräfta i närbild sitter på ett smalt växtstrå under vatten. Kroppen är genomskinlig och äggformad, med inre organ svagt synliga. I den nedre delen av kroppen syns en tydlig klump av ljusorange ägg. Framtill finns två långa, fjäderlika antenner riktade uppåt. Bakgrunden består av suddiga undervattensväxter i gröna och gula toner. Foto

Linsräka

Bildtext: Linsräka (Limnadia lenticularis) är ett kräftdjur som lever i tillfälliga vatten, ofta vid stränder av större vattensamlingar. Hotas av igenväxning, konkurrens från andra arter och exploatering. Foto: Krister Hall
En rosa till ljusbrun, kraftigt veckad svamp växer i mossig skogsmark. Fruktkroppen har stora, vågiga och oregelbundna hattar med djupa fåror och räfflade strukturer. Runt svampen syns tät, grön mossa som ramar in motivet. Foto

Violgubbe

Bildtext: Violgubbe (Gomphus clavatus) är en ovanlig marksvamp i äldre skogar, där den bildar mykorrhiza med gran och bok. Arten är känslig för skogsbruk, som påverkar mark och mikroklimat. Den är rödlistad som Starkt hotad (EN) eftersom populationen har minskat kraftigt och bedöms fortsätta minska till följd av avverkning av kalkbarrskogar och fragmentering av dess livsmiljöer. Foto: Elisabet Ottosson
En hårig, orangebrun fluga sitter på ett grönt blad. Mellankroppen är tätt täckt av ljusa och orange hår, medan bakkroppen är mörkare och segmenterad. Ögonen är stora och svarta. De genomskinliga vingarna ligger bakåt längs kroppen. Benen är smala och mörka och vilar mot bladets yta. Foto

Ullhårig pälsblomfluga

Bildtext: Ullhårig pälsblomfluga (Criorhina floccosa) är rödlistad som Sårbar (VU) och förekommer sällsynt i sydligaste delarna av landet. Larven lever av murken ved vid basen av ihåliga träd eller i multnande rötter av bland annat bok, ask och alm. Den fullbildade flugan är blombesökare och besöker ofta slån, rönn och hagtorn. Foto: Alexander Berg
En blågrå dagfjäril sitter på en rosa blomma. Vingarnas undersidor är ljusgrå med små mörka prickar i regelbundet mönster och en ljus kantlinje. Kroppen är tätbehårad i blågrå toner och antennerna är svartvita. Blomman består av små, smala kronblad och syns i profil. Bakgrunden är mjukt grön och ur fokus. Foto

Ängsblåvinge

Bildtext: Ängsblåvinge (Cyaniris semiargus) har enligt Svensk Dagfjärilsövervakning minskat med 50 (37–60) % de senaste 10 åren. Arten missgynnades av torkan 2018 och har efter det inte återhämtat sig. En möjlig bidragande orsak till minskningen är habitatförlust och fragmentering. Rödlistas som Sårbar (VU) 2025. Foto: Sven Birkedal

Dvärgslinke

Dvärgslinke (Nitella confervacea) är vår minsta kransalg. Den är ettårig, fintrådig, blir sällan mer än 5 cm hög och är svår att hitta eftersom den ofta är helt täckt med sediment (Nära hotad, NT). Foto: Gustav Johansson

Martorn

Havsstränder är välbesökta miljöer där många vistas under fritiden. Här syns martorn (Eryngium maritimum), en fridlyst art som ofta städats bort för att den är smärtsam för badgäster att trampa på (Nära hotad, NT). Foto: Sebastian Sundberg
Närbild av en fjäril med utspända vingar på en rosa blomma. Vingarna är mörka med ett blåskimrande fält och en rad orange fläckar längs ytterkanten. Foto

Kronärtsblåvinge

Kronärtsblåvingens (Plebejus argyrognomon) population har minskat successivt och efter torrsommaren 2018 har den inte setts trots intensiva eftersök (Akut hotad, CR). Foto: Sven Birkedal

Backtimjan

Backtimjan (Thymus serpyllum) rödlistad som Nära hotad (NT) är värdart för flera rödlistade insekter. En av dem är svartfläckig blåvinge (Phengaris arion) rödlistad som Sårbar (VU). Foto: Sebastian Sundberg

Arktisk igelkottsspinnare

Arktisk igelkottsspinnare (Holoarctia puengeleri) är i Sverige endast känd från två områden i Torne lappmark. Den lever på platser med sparsam vegetation, såsom kullar och sydvända vindblottor, och riskerar att försvinna om dessa marker växer igen (Starkt hotad, EN). Foto: Håkan Johansson

Fläckdyvel

Fläckdyvel (Caccobius schreberi) bedöms som Nationellt utdöd (RE) och är ett exempel på en värmekrävande dyngbagge som försvunnit från hela norra Europa. Bilden är från södra Spanien. Foto: Krister Hall