. Foto
Svartfläckig blävinge. Foto:

Hjälp oss att sprida korta filmer

Sidan granskad:  2026-03-17

Här finns korta filmer, fria att lägga upp i sociala medier eller på webbplatser. Filmerna kan enkelt laddas ner från Youtube.

Allmänna filmer

Den svenska rödlistan

Den svenska rödlistan är en sammanställning av arters utdöenderisk. Rödlistan har ingen formell juridisk status, men används inom naturvårdsarbetet som ett av flera underlag vid prioritering av naturvårdsåtgärder eller i arbetet med skyddade områden.

Kategorierna

Arter som bedömts enlig IUCN:s kriterier placeras i en av sju kategorier.

Rödlistans kategorier

Arter som bedömts enlig IUCN:s kriterier placeras i en av sju kategorier. Arter som har upphört att reproducera sig i landet placeras i kategorin Nationellt utdöd (RE). Arter i kategorierna Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) och Sårbar (VU) benämns hotade. En art som inte uppfyller kriterierna för Sårbar (VU), men befinner sig nära gränsen blir Nära hotad (NT). Kategorin Kunskapsbrist (DD) omfattar arter där det saknas aktuell kunskap om förekomst, utbredning och trender. Arter i dessa kategorier är rödlistade i Sverige. En art som bedömts, men inte uppfyller kriterierna för att rödlistas, blir Livskraftig (LC).

Så här går det till

Expertkommittéerna bedömer ett urval av alla arter. 
Arter som inte bedöms placeras i kategorin Ej bedömd (NE). I kategorin Ej tillämplig (NA) placeras arter som inte är inhemska, har oklar taxonomi eller är tillfälliga besökare. Arter som bedöms men inte uppfyller något av kriterierna placeras i kategorin Livskraftig (LC).

Resterande arter blir rödlistade. I kategorin Kunskapsbrist (DD) placeras de arter som vi i dagsläget saknar kunskap om. Arter i kategorierna Sårbar (VU), Starkt hotad (EN) och Akut hotad (CR) benämns som hotade och arter i kategorin NT (Nära hotad), är som benämningen visar, på gränsen till att vara hotade. Arter som placeras i kategorin Nationellt utdöd (RE) bedöms vara utdöda från landet.

Rödlistans kriterier

Kriterierna omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomst, utbredning och trender, och inkluderar förändringar i dåtid, nutid och framtid. Det betyder till exempel att en vanlig art kan bli rödlistad på grund av att populationen minskat kraftigt och att arter som inte minskar, men som är sällsynta och har en mycket begränsad förekomst kan bli rödlistade.

Rödlistans kriterier

Kriterier syftar till att så objektivt som möjligt bedöma risken för att en art dör ut i Sverige. Kriterierna handlar om att uppskatta artens: populationsstorlek, förekomst, utbredning, trender. Kriterierna fokuserar på förändringar som: nyligen skett, sker just nu eller förväntas ske. Utfallet av bedömningen enligt kriterierna avgör i vilken kategori arten placeras.

Exempelarter kriterier

A-kriteriet: populationen minskar kraftigt. Minst 15 % populationsminskning under 10 år eller tre generationer.

B-kriteriet: population med litet utbredningsområde eller liten förekomstarea och fragmentering, minskning eller fluktuationer. Litet utbredningsområde (<40 000 km2) eller liten förekomstarea (<4 000 km2) samt minst 2 av 3 underkriterier: 1. Kraftig fragmentering eller få lokalområden, 2. Fortgående minskning, 3. Extrema fluktuationer

C-kriteriet: populationen är liten och minskar (<20 000 individer).

D-kriteriet: populationen är mycket liten (<2000 individer) eller har mycket begränsad förekomstarea (<40) km2  vilket gör arten känslig för påverkan eller slumpfaktorer. Inte nödvändigtvis någon pågående minskning).

E-kriteriet: utdöenderisk i siffror Kvantitativ analys av utdöenderisk, Population Viability Analysis (PVA), indikerar minst 5 % risk att arten dör ut inom 100 år.

Filmer faktarutor

Vad betyder rödlistekategorin DD?

I rödlista 2025 har 828 arter placerats i kategorin Kunskapsbrist (DD). I denna kategori hamnar arter som vi i dagsläget har så dålig kunskap om att de inte går att placera i en annan kategori. Arter som hamnar här skulle kunna vara allt från Livskraftig (LC) till Akut hotad (CR). Den begränsade kunskap som ändå finns indikerar ofta att arten antingen har minskat eller är sällsynt.

I rödlista 2025 har 828 arter placerats i kategorin Kunskapsbrist (DD). I denna kategori hamnar arter som vi i dagsläget har så dålig kunskap om att de inte går att placera i en annan kategori. Arter som hamnar här skulle kunna vara allt från Livskraftig (LC) till Akut hotad (CR). Den begränsade kunskap som ändå finns indikerar ofta att arten antingen har minskat eller är sällsynt. 

Igenväxning

Igenväxning bedöms påverka drygt 40 % av de rödlistade arterna negativt och är därmed den vanligaste påverkansfaktorn. I grunden är igenväxning en process som alltid pågår i naturen när växter med olika egenskaper successivt ersätter varandra och skapar förutsättningar för andra arter.

Igenväxning bedöms påverka drygt 40 % av de rödlistade arterna negativt och är därmed den vanligaste påverkansfaktorn. I grunden är igenväxning en process som alltid pågår i naturen när växter med olika egenskaper successivt ersätter varandra och skapar förutsättningar för andra arter.

Åtgärder kan rädda arter!

För att stoppa förlusten av biologisk mångfald har Sverige tillsammans med de flesta av världens länder skrivit under FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Traditionellt har vi bevarat natur genom att avsätta områden och biotoper för skydd men det räcker inte i en ständigt, och allt snabbare föränderlig värld. För att rädda hotade arter krävs riktade skötsel- och restaureringsåtgärder i hela landskapet och inte bara i våra naturreservat.

Arter kan lämna rödlistan av många anledningar. Ofta är det på grund av ett förbättrat kunskapsläge. I bästa fall beror det på en reell förbättring av artens status. En orsak är att en art som tidigare har minskat kraftigt stabiliserar sig på en ny, lägre nivå. Arten uppfyller inte längre kriterierna för rödlistning men har inte heller återhämtat sig. Sådana arter kan kallas lågplatåarter.

Lågplatåarter

Arter kan lämna rödlistan av många anledningar. Ofta är det på grund av ett förbättrat kunskapsläge. I bästa fall beror det på en reell förbättring av artens status. En orsak är att en art som tidigare har minskat kraftigt stabiliserar sig på en ny, lägre nivå. Arten uppfyller inte längre kriterierna för rödlistning men har inte heller återhämtat sig. Sådana arter kan kallas lågplatåarter.

Arter kan lämna rödlistan av många anledningar. Ofta är det på grund av ett förbättrat kunskapsläge. I bästa fall beror det på en reell förbättring av artens status. En orsak är att en art som tidigare har minskat kraftigt stabiliserar sig på en ny, lägre nivå. Arten uppfyller inte längre kriterierna för rödlistning men har inte heller återhämtat sig. Sådana arter kan kallas lågplatåarter.