En plätt mark med lite träd på?
Bakgrundsfoto från SLU Biblioteket ur Skogsmuseets i Lycksele fotosamling
Vad är egentligen en skog? En samling träd på en plätt mark? Okej. Hur stor måste plätten i så fall vara, och hur många träd behövs? Hur många sorters träd; räcker det med en? Att definiera skog kan låta som en larvig språkövning men faktum är att det inte är så självklart som man kan tro.
— Jag har läst medeltida dokument från 1200-talet där man använder begreppet skog. Då menade man skog som motsats till odlad mark. Så skog är ett enormt gammalt begrepp men innebörden har ändrats. Kanske mest i modern tid, säger Lars Östlund, professor vid SLU, som forskar i fältet skogshistoria och försöker förstå människans relation till skog och skogsekosystem i ett långt tidsperspektiv.
Lars Östlund. Foto: Gerd Aurell
Vad skog betyder idag beror mycket på vem man pratar med. Skogsindustrin pratar om hur bra den svenska skogen växer. Då syftar man på att vedvolymen ökar, det vill säga att träden blir längre och tjockare från år till år. Naturvårdare menar å andra sidan att svenska skogar inte är riktiga skogar utan plantager, ofta med en monokultur, där bara en sorts träd växer.
Olika intressen kring skogen har länge stått emot varandra. Ofta med en skev maktbalans, som inte sällan favoriserat den med mest pengar och inflytande:
— Längre tillbaka var det allvarliga konflikter mellan bruksägare i södra och mellersta Sverige, som ville ha kolved, och bönder, som ville omvandla skogen till odlingsmark. Där kunde bruksägarna göra politiska påtryckningar så att bönderna inte skulle få svedja. Och då blev lagstiftningen till deras fördel. Vi kan se en parallell idag, där rennäringen och skogsbruket har olika intressen. Skogsbruket har markägandet och ekonomin på sin sida, rennäringen har tradition och svagare lagstiftning. Det leder till skeva konflikter, säger Lars Östlund.
”Vi förändrar vår bild av skogen hela tiden. Inte bara beroende på att den får ett annat ekonomiskt värde utan för att den är så djupt integrerad i det svenska samhället. Det som är viktigt i samhället i stort brukar fortplanta sig till hur vi ser på skogen” säger Lars Östlund.
Granbestånd i Västmanland 1914. Foto från SLU Biblioteket ur Skogsmuseets i Lycksele fotosamling
Sverige tjänar sedan länge stora pengar på skog. Det är därför logiskt att se på skogen som en ekonomisk tillgång, som kan odlas, förädlas och säljas. Men den marknadsekonomiska aspekten är, i ett historiskt perspektiv, relativt ny. Särskilt i norra Sverige.
Innan cirka 1850 var skogsutnyttjandet i Norrlands inland en lokal angelägenhet. Man högg träd för värme och husbygge. Skogsbete och myrslåtter gav föda till tamboskap. Några av de produkter som skogen i övrigt försåg var:
— Träden som fanns långt från kusten hade inget ekonomiskt värde eftersom de inte kunde säljas på en marknad. Den organisation och infrastruktur som krävdes för avverkning, transport och förädling av stora timmerstockar fanns inte, säger Anna-Lena Axelsson, skoglig doktor och forskare vid SLU.
Uno Viklund och Pontus vid Tjakim. Foto från SLU Biblioteket ur Skogsmuseets i Lycksele fotosamling
Enligt SLU Riksskogstaxeringen har virkesvolymen i svenska skogar dubblerats sedan 1920. Sverige tjänar alltjämt mycket pengar på skogsbruk och skogen fortsätter att väcka känslor. Idag kretsar mycket i skogsdebatten kring kolinlagring och biologisk mångfald, och skärningspunkten mellan de två.
— Under 1700-talet var bränslebrist ett stort bekymmer, på 1800-talet pratade man om bristen på grovt timmer vilket ledde till skogsvårdslagstiftningen. Idag pratar vi mycket om brist på naturskog och att vi enligt vissa omvandlar skogen till ett slags åker. Vad vi ekonomiskt har fått ut av skogen har varierat mycket. Men att den är viktig, det sitter i själen, säger Bengt-Gunnar Jonsson, professor i biologi vid Mittuniversitetet.
Jägmästare Ericsson traskar runt i 30-årigt kulturbestånd av gran i Närke. Foto från SLU Biblioteket ur Skogsmuseets i Lycksele fotosamling
Ofta är skog och skogsbruk ett svartvitt samtal där man ska välja det ena eller det andra. Till exempel kolinlagring eller biologisk mångfald. Men Bengt-Gunnar Jonsson tycker att vi måste kunna flera begrepp i huvudet samtidigt.
— Hela debatten handlar om vad vi värderar. Hur viktigt är det att vi ska kunna köra på som vi alltid gjort? Och hur viktigt är det att hackspetten ska ha någonstans att bo? Värderingsfrågan har inte riktigt kommit fram, tycker jag. Pengar är lätt att prata om, och hotade arter. Men vi kommer inte under ytan – det är politiskt jättesvårt.
En mer holistisk syn på skog och skogsfrågor skulle också kunna följas av ett så kallat tredje samhällskontrakt:
— Det första samhällskontraktet kan man säga var när vi huggit hårt för 100 år sedan. Då ville vi börja sköta skogen. Det andra kontraktet var natur- och miljöfrågorna som kom upp, med kemiska bekämpningsmedel och försvinnande arter. Det tredje skulle bli kolinlagring och biologisk mångfald, säger Bengt-Gunnar Jonsson.
— Hur vi än gör kan vi inte ha synsättet ”antingen eller”; vi behöver navigera alla världarna samtidigt. Jag vill tro att vi är inne i en sådan process nu, där vi lägger allt på bordet.
Lars Östlund, +46907868442, +46705111299
Anna-Lena Axelsson, +46907868591
Detta reportage är fritt att dela
Utforska naturens betydelse för oss människor tillsammans med oss på SLU!
Vi är delaktiga i SVT:s produktion Den stora älgvandringen i vår roll som experter.
Här kan du läsa mer som publicerats under temat Naturen, älgarna och vi . Följ det senaste på SLU i samband med älgvandringen.
Irenes älgspaningar banade väg för TV-satsning
Torkat älgkött bästa maten för tv-soffan
Virtuell naturpromenad ersätter verklig
Älgvandringen - det nya biljardbordet?