Mer kunskap är inte lika med "insikt"
Bakgrundsfoto: Jesper Stenmark.
Järven, vargen, björnen, lon… stora rovdjur väcker starka känslor oavsett vilken sida man står på. Ingen gillar en debatt som urartar i hot eller pajkastning och just därför hör vi ofta argument som ”mer fakta, mindre känslor”. Enligt Jens Frank, rovdjursforskare på SLU Viltskadecenter, är det delvis ett feltänk. Vi behöver lyssna mer, inte mindre, på våra känslor kring rovdjuren.
— Vi människor styrs mer av känslor än vi förstår. I efterhand kan vi konstruera rationella förklaringar till varför vi gjorde som vi gjorde. Men egentligen styr känslorna de flesta beslut vi fattar. Jag förstår varför man säger att man inte ska lyssna på känslor – oftast är det ju vi forskare eller tjänstemän som säger så. Dels för att vi jobbar i den miljö vi gör, dels för att vi är bekväma, säger Jens Frank.
— Det finns en hel del som tycker att de vet bäst och att andra borde läsa på. För om de bara kunde mer, skulle de komma till insikt. Men det funkar inte så. Personligen ser jag det oftare på värnar-sidan i rovdjursfrågan. Medan exempelvis jägarnas företrädare är mer medvetna om att de företräder ett särintresse.
”Rädsla styrs inte av rationellt tänkande. Sannolikheten att något ska inträffa påverkar inte rädslan i någon större utsträckning. Därför blir det tokigt att utgå från det. Det som avgör är faktorer som hur förutsägbar risken är, och din känsla av kontroll”
Foto: Jörgen Wiklund
Men om vi tar varg som exempel. Somliga är rädda för varg, men ingen vargattack på människor har registrerats på 200 år, är det inte ologiskt?
— Visst är det, men rädsla styrs inte av rationellt tänkande. Sannolikheten att något ska inträffa påverkar inte rädslan i någon större utsträckning. Därför blir det tokigt att utgå från det. Det som avgör är faktorer som hur förutsägbar risken är, och din känsla av kontroll, säger Jens Frank.
— Alla vet till exempel att bilkörning är jättefarligt jämfört med andra saker. Men vi känner oss oftast trygga bakom ratten för vi har en känsla av kontroll. En falsk känsla men ändå. Sedan har vi faktorer som äckel, att vi är mer rädda för saker som äcklar oss av någon anledning. Det är sådant som avgör hur rädda vi är för ett rovdjur, inte hur sannolikt det är att vi faktiskt ska angripas.
En brist i det arbete som sker med stora rovdjur idag, tycker Jens Frank, är att nyanser ofta saknas. Det saknas i stor utsträckning information om specifikt vad människor är rädda för:
— Allt vi gör är väldigt tillämpat och i slutändan vill vi att det ska vidtas åtgärder som minskar upplevd rädsla och oro. Då är det till exempel viktigt att veta vad man är rädd för, inte bara att man är rädd. Samma åtgärder som minskar risken för björnangrepp på renar är ju inte effektiv för att minska risken för vargangrepp på hundar, säger Jens Frank.
Jens Frank. Foto: Jenny Svennås-Gillner
En central utmaning i rovdjursfrågor, enligt Jens Frank, är att inte grumla begreppen. Det är till exempel centralt att skilja på 1) konflikter och 2) negativ påverkan:
— Låt oss gå upp ett par steg i hierarkin kring rovdjursfrågor. Där kan enskilda ledamöter eller ministrar ofta inte skilja på konflikt och negativ påverkan. En negativ påverkan är om till exempel ett lodjur dödar får. Men en konflikt är något annat. Konflikten är inte mellan fårägaren och lodjuret, utan mellan olika människors intressen. I det här hypotetiska fallet de som vill ha fler lodjur och de som vill ha färre, säger Jens Frank.
För att bedöma potentialen för konflikt med en viss åtgärd, använder forskare som Jens Frank begreppet PCI, potential for conflict index. Det är ett mått på åsiktsspridning som ger en bild av hur samsynen ser ut i en viss fråga.
— PCI gör att du kan välja den åtgärd som har lägst konfliktpotential. Inom viltförvaltningen vet vi extremt lite om effektiviteten hos de flesta åtgärder, som rovdjursavvisande stängsel. Då är det bra att vi åtminstone kan välja de åtgärder som skapar minst konflikter, säger Jens Frank
Åtgärder för att hantera negativ påverkan kan vara saker som rovdjursavvisande stängsel, skyddskläder för hundar eller skyddsjakt på rovdjur. Men de åtgärderna påverkar inte konflikten mellan människors intressen i någon större omfattning, menar Jens Frank. Där är det helt andra åtgärder som krävs.
— I grund och botten är jag tveksam till att myndigheter ska jobba med konflikthantering överhuvudtaget. För om vi ska dämpa konflikter handlar det om att få människor att tycka och värdera samma. Och det är inte den typen av samhälle vi brukar förknippa med liberal demokrati, säger Jens Frank.
— Det som kan påverka konflikterna på lång sikt är i så fall tydliga toleransnivåer. Även om inte alla kommer hålla med om hur de sätts, så har man i alla fall något att förhålla sig till. Det skulle skapa ett förtroende för myndigheter som i många fall inte finns idag.
En av de saker som överraskat Jens Frank själv i hans forskning, är just oviljan att vara tydlig och konkret i frågor som rör rovdjur. Till exempel genom att sätta upp tydliga mål för vad man är villig att acceptera.
— Det förvånar mig att man är så ovillig att sätta konkreta mål. I renskötselområden har man kommit en bit – där har man angett en toleransnivå ihop med rennäringen. Men det är bara ett område. På alla andra saknas det tydliga mål. Vad vill man uppnå med vargarna i Sverige, till exempel? Hur stora får skadorna bli? Myndigheternas uppdrag är att omsätta politik i praktiken. Så berätta hur vi ska ha det.
Information om att leva nära rovdjur
Information om förebyggande åtgärder
Rapport om att möta människors oro och rädsla för björn och varg
Så tycker svenskarna om stora rovdjur
Begränsat vetenskapligt stöd för åtgärder som ska skydda tamdjur mot rovdjursangrepp
Rädsla för rovdjur kan dämpas med guidade turer, SR publicerat 28 mars 2018
Jens Frank, +46581697323, +46702590770
Detta reportage är fritt att dela
Utforska naturens betydelse för oss människor tillsammans med oss på SLU!
Vi är delaktiga i SVT:s produktion Den stora älgvandringen i vår roll som experter.
Här kan du läsa mer som publicerats under temat Naturen, älgarna och vi . Följ det senaste på SLU i samband med älgvandringen.
Irenes älgspaningar banade väg för TV-satsning
Torkat älgkött bästa maten för tv-soffan
Virtuell naturpromenad ersätter verklig
Älgvandringen - det nya biljardbordet?