Skriva referenslista enligt SLU:s Harvard-stil

Senast ändrad: 12 oktober 2020

Harvard är det vanligaste referenssystemet som används inom SLU. Här finns exempel på hur du skriver en referenslista enligt SLU:s Harvard-stil.

Nedan rekommendation uppdaterades i september 2020. Behöver du få tillgång till den tidigare versionen ber vi dig att kontakta biblioteket. 

Harvard är en allmän term för de stilar där man hänvisar till ett verk i den löpande texten genom att skriva upphovspersonen och publiceringsår inom parentes, till exempel (Andersson 2019). Det ska också finnas en referenslista i slutet av dokumentet. Det finns alltså ingen officiell Harvard-stil, utan olika discipliner, institutioner och program har olika instruktioner för hur referenser ska skrivas. SLU:s Harvard-stil är vanligast vid SLU, men fråga din lärare eller handledare om du är osäker på vilken referensstil som gäller på just din institution.

Referenslistan

Referenslistan ska innehålla så pass mycket information att den som läser ditt arbete enkelt kan hitta tillbaka till den källa du använt dig av. Den ska vara uppställd i alfabetisk ordning, och innehålla alla källor som refererats till i din text. Vi rekommenderar att den redigeras med hängande indrag efter första raden, se exempel nedan.  Vilken information som ska finnas med i den fullständiga referensen beror på vilken typ av källa det handlar om. På den här sidan finns instruktioner för olika typer av källor. Du kan också använda ett referenshanteringsprogram med tillhörande stilfiler för SLU:s Harvardstil. 

Exempel på referenslista

Referenslista-770x563.PNG

Om du vill ha med en länk i din referens är vår rekommendation att i första hand använda beständiga länkar om de finns. Om du har med en vanlig länk i din referens behöver du ha med datum för när du besökte webbsidan.

För mer information om hur du refererar i text, se Referera i text enligt Harvard.

Nedan följer exempel på hur du kan skriva referenser till olika typer av källor.  Saknar du någon materialtyp kan du titta vidare på Högskolan i Borås Guide till Harvardsystemet.

Avhandlingar

Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns: 

  • Författare
  • År
  • Titel
  • Diss (doktorsavhandling)/lic.-avh. (licentiatavhandling)
  • Universitet där avhandlingen lagts fram (tas med om det inte är samma som förlaget)
  • Förlagsort (om ingen annan förlagsort anges är det orten där universitetet ligger)
  • Förlag (om inget annat förlag anges är det universitetet där avhandlingen lagts fram)
  • Beständig länk

Referensen skrivs på följande sätt:

Efternamn, Förnamnsinitial. (År). Titel. Diss. Universitet. Förlagsort: Förlag. Beständig länk.

Exempel:

I texten:

(Bröjer 2012)
(Limberg 1998)

I referenslistan:

Bröjer, C. (2012). Pathobiology of avian influenza in wild bird species. Diss. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-496

Limberg, L. (1998). Att söka information för att lära: en studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Diss. Göteborgs universitet. Borås: Valfrid.

Broschyr, faktablad, reklamblad och annat småtryck

Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:

  • Upphovsperson (Författare/organisation/myndighet)
  • År
  • Titel
  • [Broschyr] /[Faktablad] / [Reklamblad]
  • Förlagsort
  • Utgivare
  • Eventuell serie
  • Länk, om materialet finns tillgängligt online
  • [Datum] när du hämtade småtrycket om du läste den online

Referensen skrivs på följande sätt:

Upphovsperson (Utgivningsår). Titel. [Broschyr]. Serie. Förlagssort: Utgivare.  URL [Datum]

Exempel:

I texten:

(Naturvårdsverket 2015)

I referenslistan:

Naturvårdsverket (2015). Så bildas en nationalpark. [Broschyr]. Stockholm: Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8721-0.pdf?pid=14322 [2015-07-08]

 

Böcker (antologi, bokkapitel, monografi)

Om boken ingår i en serie av böcker kan man välja att ta med information om serie och serienummer i referensen. Detta anges då inom parentes efter bokens titel.

Om boken har kommit ut i flera upplagor ska man också ange vilken upplaga man läst.

Om du tar med ett direkt citat ur boken, eller vill lyfta fram någon speciell uppgift, bör du lägga till sidnummer i hänvisningen i texten. Exempel: (Campbell 2018:59)

Bok (monografi)

 En bok som är en monografi behandlar ett relativt avgränsat ämne och har samma författare till hela verket. Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns: 

  • Författare
  • År
  • Titel
  • Upplaga (om boken getts ut i flera upplagor)
  • Förlagsort
  • Förlag
  • Beständig länk 

Referensen skrivs på följande sätt:

Efternamn, Förnamnsinitial. (År). Titel. Upplaga, Förlagsort: Förlag

I texten:

(Campbell 2018)
(Eklund 2017)
(Hirons & Thomas 2017)
(Opperman et al. 2017)

I referenslistan:

Campbell, M.O. (2018). Geomatics and conservation biology. New York: Nova Science Publishers.

Eklund, K. (2017). Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. 14 uppl., Lund: Studentlitteratur

Hirons, A.D & Thomas, P.A. (2017). Applied Tree Biology. Hoboken: John Wiley & Sons Ltd. https://doi.org/10.1002/9781118296387

Opperman, J.J., Moyle, P.B., Larsen, E.W., Florsheim, J.L. & Manfree, A.D. (2017). Floodplains: Processes and management for ecosystem services. Berkeley: University of California Press

Bokkapitel:

En antologi är en bok som innehåller kapitel skrivna av olika författare. Om du vill referera till endast ett kapitel skrivs referensen på följande sätt i den mån informationen finns:

  • Kapitlets författare
  • År
  • Kapitlets titel
  • I: redaktörens/redaktörernas efternamn och förnamn initial
  • Bokens titel
  • Förlagsort
  • Förlag
  • Kapitlets sidnummer
  • Beständig länk 

Referensen skrivs på följande sätt:

Efternamn, Förnamnsinitial (År). Titel. I: Efternamn, Förnamnsinitial (red.) Bokens titel. Förlagsort: Förlag. sidnummer-sidnummer. Beständig länk

I texten:

(Schwarz 2018)

(Ellingson et al. 2018)

I referenslistan: 

Schwarz, W. (2018). Semantic possibility. I: Ball, D. & Rabern, B. (red.) The Science of Meaning: Essays on the Metatheory of Natural Language Semantics. Oxford: Oxford Scholarship. 361-380. 10.1093/oso/9780198739548.001.0001

Ellingson, E.K., Hokanson, S.C., Bradeen, J.M. (2018). Eastern Hemlock(Tsuga canadensis (L.) Carrière). I: Warrington, I. (red.) Horticultural Reviews, volume 46. Hoboken: John Wiley & Sons. 227-253.

Bok (antologi):

Om du vill referera till en hel antologi med kapitel skrivna av olika författare (det här är ovanligt) blir det redaktörerna du refererar till i texten:

I texten:

(Ball och Rabern 2018)

I referenslistan:

Ball, D. & Rabern, B. (red.) (2018). The Science of Meaning: Essays on the Metatheory of Natural Language Semantics. Oxford: Oxford University Press. 10.1093/oso/9780198739548.001.0001 

Dataset

Datacitering innebär att referera till ett publicerat dataset som man använt för sin forskning eller sammanställning, på samma sätt som man refererar till tidskriftsartiklar, rapporter och andra publikationer.

Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:

  • Upphovsperson (primärforskare och/eller organisation)
  • År
  • Titel för datasamlingen
  • Dataarkiv
  • Version
  • Beständig länk

Referensen skrivs på följande sätt:

Upphovsperson (År). Titel. Dataarkiv. Version nr. Beständig länk

I texten:

(Snäll et al. 2018)
(Oakley et al. 2017)

I referenslistan:

Snäll, T., Mair, L., Sveriges lantbruksuniversitet & Artdatabanken (2018). Species distribution modelling data for Phellinus ferrugineofuscus. Svensk Nationell Datatjänst. Version 1.0. https://doi.org/10.5879/ECDS/2017-03-23.1/1

Oakley CG, Savage L, Lotz S, Larson GR, Thomashow MF, Kramer DM & Schemske DW (2017). RIL genotypes formatted for Rqtl. Dryad Digital Repository. https://doi.org/10.5061/dryad.h2c0c

Illustrationer (fotografier, figurer, diagram, tabeller m.m.)

Konferensbidrag

Konferensartiklar och konferensabstrakt brukar publiceras i en konferenspublikation, som kan vara en bok, ett supplement till eller speciellt nummer av en tidskrift, eller publicerad av konferensen själv.

Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:

  • Författare
  • År
  • Titel
  • Redaktör
  • Konferenspublikationens titel (om det är en enskild konferenspublikation)
  • Konferensens namn, datum och plats
  • Sid/artikel/abstraktnummer
  • Länk
  • [Datum] när du besökte sidan, om länken inte är beständig 

Referensen skrivs lite olika, beroende på i vilken typ av publikation som den är publicerad, se exemplen nedan. 

Bidrag i konferenspublikation som är en bok

Boken kan vara publicerad av ett förlag eller av konferensen. Man refererar som till ett bokkapitel, men man bör ha med namn, plats och datum för konferensen.

I texten:

(Muller 1998)

I referenslistan:

Muller, P. (1998). Space-Time as a Primitive for Space and Motion. I: Guarino, N. (red.)  Formal Ontology in Information Systems, Proceedings of the First International Conference (FOIS’98) June 6-8, Trento, Italy. 63-76

Bidrag i konferenspublikation som är ett tidskriftsnummer

Refereras på samma sätt som andra tidskriftsartiklar. Vanligtvis tar man inte med information om konferensen i dessa fall. Men om du vill ha med konferensens namn i referensen är vår rekommendation att detta görs med hakparentes efter sidnummer.

I texten:

(Piikki & Söderström 2019)

I referenslistan:

Piikki, K. & Söderström, M. (2019). Digital soil mapping of arable land in Sweden - Validation of performance at multiple scales. Geoderma, 352, 342-350 [7th Global Workshop on Digital Soil Mapping, June 27-July 01 2016, Aarhus, Denmark]. https://doi.org/10.1016/j.geoderma.2017.10.049

Konferensbidrag på webbsida

I texten:

(Söderström et al. 2016)

I referenslistan:

Söderström, M., Stadig, H., Martinsson, J., Piiki, K. & Stenberg, M. (2016). CropSAT – A public satellite-based decision support system for variable-rate nitrogen fertilization in Scandinavia. The International Conference on Precision Agriculture July 31-August 4 2016, St Louis, Missouri USA. 1964 https://www.ispag.org/proceedings/?action=abstract&id=1964 [2019-03-14]

Lagar och andra myndighetspublikationer

Lagar och förordningar

Alla lagar och förordningar finns i Svensk författningssamling (SFS). De är ordnade kronologiskt efter SFS-nummer som består av årtal och löpnummer, t.ex. 1944:219. Det finns även andra författningssamlingar där författningar som berör en viss myndighet finns samlade, exempelvis Naturvårdsverkets författningssamling (NFS) eller Statens jordbruksverks författningssamling (SJVFS).

Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:

  • SFS/författningssamlings namn och nummer
  • Titel
  • Ort
  • Förlag (ansvarigt departement)

Referensen skrivs på följande sätt:

Författningssamlingens namn och nummer. Titel. Ort: Förlag

I texten: 

Använd SFS-nummer eller liknande när du refererar till lagar och förordningar. För att hänvisa till ett specifikt ställe i en lag anges kapitel och/eller paragraf istället för sida.

I förordningen om kontroll av ekologisk produktion  (SFS 2013:1059) finns några undantag...

Med hänvisning till 5§ i Statens jordbruksverks föreskrifter om utfärdande av pass för sällskapsdjur (SJVFS 2004:32) kan veterinär utfärda pass om...

I referenslista:

SFS 2013:1059. Förordning om kontroll av ekologisk produktion. Stockholm: Näringsdepartementet

SJVFS 2004:32. Utfärdande av pass för sällskapsdjur. Jönköping: Statens jordbruksverk

EU-dokument (förordningar, direktiv mm.)

Fler riktlinjer för hur du ska källhänvisa till EU-dokument finns i Publikationshandboken: https://publications.europa.eu/code/sv/sv-000500.htm.

Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:

  • Författare (utgivande institution)
  • År och nummer
  • Titel
  • Dokumentets unika nummer
  • Beständig länk

Referensen skrivs på följande sätt:

Författare År och nummer Titel (Dokumentets unika nummer). Beständig länk

I texten:

(Europaparlamentets och rådets förordning 2016/429)

I referenslistan:

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, 1-208). http://data.europa.eu/eli/reg/2016/429/oj

Myndighetsdokument

Till myndighetsdokument räknas olika typer av publikationer som kommer ifrån regeringen, riksdagen, myndigheter eller kommuner. Det kan vara protokoll, motioner, propositioner, utredningar o.s.v.

Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:

  • Författare (Departement, utskott, myndighet eller motsvarande står som författare)
  • År
  • Titel
  • Upplaga (om det finns fler)
  • Serie
  • Förlagsort
  • Förlag (Propositioner har Regeringskansliet som förlag, Utskottsbetänkanden har Sveriges Riksdag)

Referensen skrivs på följande sätt:

Författare (År). Titel. Upplaga. (Seriens namn Publiceringsår:Nummer). Utgivningsort: Utgivare

I texten:

(Näringsdepartementet 2017)
(Arbetsmarknadsutskottet 2003)

I referenslistan:

Arbetsmarknadsutskottet (2003). Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. (2002/2003:AU1) Stockholm: Sveriges Riksdag

Näringsdepartementet (2017). Ny djurskyddslag. (Regeringens proposition 2017/18:147) Stockholm: Regeringskansliet

Statens offentliga utredningar (SOU)

En vanlig typ av myndighetsdokument är Statens offentliga utredningar (SOU). Det är en serie med rapporter från svenska statliga utredningar tillsatta av regeringen. De är en del av den svenska lagstiftningsprocessen och används för att utreda frågor och för att ta fram lagförslag. Utredningen ska stå som författare och departementet eller utgivaren som förlag. Varje SOU har en unik identifikation bestående av SOU och ett nummer, exempel SOU 2012:22.

Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:

  • Namn på utredningen
  • År
  • Titel
  • SOU Publiceringsår:Nummer
  • Utgivningsort
  • Departement/Utgivare

Referensen skrivs på följande sätt:

Namn på utredningen (År). Titel. (SOU Publiceringsår:Nummer). Utgivningsort: Utgivare

I texten:

(Rovdjursutredningen 2012)
(Djurtransportutredningen 2003)

I referenslistan:

Rovdjursutredningen (2012). Mål för rovdjuren. (SOU 2012:22). Stockholm: Miljödepartementet

Djurtransportutredningen (2003). Kännande varelser eller okänsliga varor? (SOU 2003:06). Stockholm: Fritzes

Ljud och video

Podcast, radio och TV-program

Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:

  • Programserie
  • År
  • Titel på programmet
  • [Podcast]/[Radioprogram]/[TV-program]
  • Vem/vilka som står bakom
  • Sändningsdatum
  • Länk
  • [Datum] när du besökte sidan 

Referensen skrivs på följande sätt:

Programserie (År). Titel på programmet. [Podcast]. Vem/vilka som står bakom, sändningsdatum. Länk [Datum]

I texten:

(Creepypodden i P3 2019) 
(Sommar 2008)
(Vetenskapens värld 2010)

I referenslistan:

Creepypodden i P3 (2019). Om ett hus vid en sjö i en skog. [Podcast]. Sveriges Radio, P3 4 mars. https://sverigesradio.se/avsnitt/1246232 [2020-08-21]  

Sommar (2008). Dolph Lundgren. [Radioprogram]. Sveriges Radio, P1 19 juli.

Vetenskapens värld (2010). Världshavens försurning. [TV-program]. Sveriges Television, SVT 2 15 mars.

 

Video 

Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:

  • Upphovsperson
  • År
  • Titel
  • [Video]
  • Länk
  • [Datum] när du besökte sidan

Referensen skrivs på följande sätt:

Upphovsperson (År). Titel. [Video]. Länk [Datum]

I text:

(Linneuniversitetet 2007)

I referenslistan:

Linneuniversitetet (2007). Vad är en vetenskaplig artikel? [Video].  http://www.youtube.com/watch?v=HgpoHuPj3ww [2010-06-23]

Opublicerat material

Vill du referera till en text som inte är publicerad kan du ge den informationen i referensen med en hakparentes, till exempel [Opublicerat manuskript] eller [Internt material]. 

Ange så många komponenter som möjligt, samt länk om texten är hämtad från nätet. Finns det inget årtal skriver man “u.å.” (= utan år). 

I texten:

(Andersson 2002)

(SLU-biblioteket 2020)

I referenslistan:

Andersson, B.C. (2002) Source of pollution in the ocean. [Opublicerat manuskript]. Department of Fisheries and Wildlife. Michigan : Michigan University

SLU-biblioteket (2020). Verksamhetsberättelse. [Internt material]

Personlig kommunikation

Exempel på personlig kommunikation är intervjuer, telefonsamtal, mejl, föreläsningar o.s.v., som du också kan ta med i din referenslista.

Det finns stora skillnader mellan discipliner om hur man hanterar den här typen av källa, hör med din handledare om hur du ska hänvisa till det i din uppsats.

Vill du ha med personlig kommunikation i referenslistan är det viktigt att det framgår att källan inte finns publicerad. Därför kan du skriva dessa källor separat i listan, under en egen rubrik. Ibland anser man inte att denna typ av källa ska finnas med i referenslistan eftersom den inte går att hitta tillbaka till. Ett alternativ är att istället referera till källan genom en fotnot. Oavsett vilket tillvägagångssätt du väljer är det viktigt att du ber personen i fråga om tillåtelse innan du använder materialet och refererar till personen.

Exempel — användning av fotnot:

I texten: Svensson1 säger....

1I fotnoten: Anders Svensson, lärare, SLU, föreläsning 2019-03-0

Tänk på att intervjuer och enkäter som del av din empiriska undersökning hanteras på annat sätt. Det skiljer sig från disciplin till disciplin hur dessa ska redovisas och därför är det viktigt att du rådfrågar lärare på sin institution om hur man brukar göra. I metodböcker kan du också hitta mer information om hur du kan göra.

Programvara, kod och mobilapplikationer

Om du använt dig av en speciell mjukvara för att analysera och få fram ett resultat behöver du referera till den. Det är viktigt att referensen innehåller vilken version av programvaran eller applikationen du har använt dig av. Om programvaran mot förmodan inte är tillgänglig via webben, så anger du istället ort och programvaruproducent. Du behöver däremot inte referera till standardprogram som t.ex. Excel, Adobe Photoshop eller Minitab.

Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:

  • Upphovsperson (person, organisation, företag etc.)
  • År
  • Programvarans/applikationens titel
  • Version
  • [Programvara]/[Applikation]/[Kod]
  • Länk
  • [datum] när du besökte sidan, om länken inte är beständig 

Referensen skrivs på följande sätt:

Upphovsperson (År). Programvarans titel (version) [Programvara]. Länk [Datum]

I text:

(Blondel 2019)

(OSGeo 2019)

(Zalar 2019)

I referenslista:

Blondel, E. (2019). OpenFairViewer (1.0.1) [Kod]. [2019-03-01] http://doi.org/10.5281/zenodo.2574576

OSGeo (2019). GRASS GIS (7.4) [Programvara].  https://grass.osgeo.org/  [2020-05-15] 

Zalar, B. (2019). Timberlog – timber log volume calculator (5.0.3) [Mobilapplikation].

Rapporter

Rapporter ges ut av universitet, myndigheter, företag och organisationer. Ofta följer de en vetenskaplig struktur, men kan variera i format. Grundregeln är att referera som för en bok, plus uppgifter om ev. rapportserie samt beständig länk.

Referensen ska innehålla följande information, i den mån den finns:

  • Upphovsperson (Författare/organisation/myndighet)
  • År
  • Titel
  • Serie och rapportnummer
  • Utgivningsort
  • Utgivare
  • Beständig länk

Referensen skrivs på följande sätt:

Upphovsperson (År). Titel. (Serie Rapportnummer). Utgivningsort: Utgivare. Beständig länk

I text:

(Eriksson 2016)
(Energimyndigheten 2018)
(WWF 2015)

I referenslistan:

Energimyndigheten (2018). Smart och förnybart energisystem på Gotland: Energimyndighetens förstudie om hur Gotland kan bli en pilot i omställningen till ett hållbart energisystem i Sverige (ER 2018:05). Eskilstuna: Energimyndigheten.

Eriksson, C. (2016). Att lära ut akademiskt skrivande: en handledning med exempel på övningar (Urban and rural reports 2016:1). Uppsala: Department of Urban and Rural Development, Swedish University of Agricultural Sciences.  https://pub.epsilon.slu.se/14600/

WWF (2015). Lessons in climate smart policies: A framework for integrated low carbon resiliient development (WWF report, February 2016). Gland: WWF International. 

Referera i andra hand

I möjligaste mån ska du använda dig av primärkällor men det går också att referera till någon som i sin tur har hänvisat till originalkällan.

Båda referenserna ska då finnas med när du refererar i din text. Originalkällan skrivs först och sedan sekundärkällan, det vill säga den källa som du själv använt. I referenslistan ska du endast ange uppgifter för den källa du läst.

Referensen skriver du som vanligt utifrån vilken publikationstyp det är.

I texten: 

(Gray et al. 2015 se MacDonald 2016)

I referenslistan:

MacDonald, C.M. (2016). “It Takes a Village”: On UX Librarianship and Building UX Capacity in Libraries. Journal of Library Administration,57 (2), 1-21

Standarder

SIS (Svenska institutet för standarder) ger ut både nationella och internationella standarder inom alla områden. Varje standard har en titel och en unik beteckning som inbegriper utgivningsår. Inkludera beteckningen i titeln så att det framgår vilken version du refererar till.

Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:

  • Upphov
  • År
  • Titel
  • Nummer
  • Utgivningsort
  • Utgivare

Referensen skrivs på följande sätt:

Upphov (År). Titel (nummer). Utgivningsort: Utgivare

I texten:

(SIS 2015)

I referenslistan:

SIS (2015). SS-EN ISO 14001:2015 Miljöledningssystem – Krav och vägledning (ISO 14001:2015). Stockholm: Svenska institutet för standarder

Statistik

Den här instruktionen gäller uttag av statistik från en databas, t.ex. SCB eller WHOSIS. Refererar du till en publicerad sammanställning av statistik refererar du på samma sätt som till en rapport.

Vid statistikuttag gör man oftast uttag utifrån vissa parametrar, så förutom att ange var du har hämtat statistik, bör det framgå i texten vilka parametrar du har valt. Från SCB får du en beständig länk till en sida med en beskrivande titel, vilket gör det lätt att hitta igen vilket statistikuttag du har gjort. Eftersom länken är beständig är det inte nödvändigt att ange datum för uttag. Om du hämtar statistik från andra databaser och är osäker på om länken är beständig eller inte, ange datum. Du bör också överväga att bifoga statistikuttaget som en bilaga till ditt arbete.

Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:

  • Upphovsperson
  • År
  • Titel
  • Version eller datum för uppdatering
  • Utgivare/databasvärd
  • Länk
  • [Datum] när du besökte sidan, om länken inte är beständig 

Referensen skrivs på följande sätt:

Upphovsperson (År). Titel. (Version/datum). Utgivare. Länk [Datum]

I texten:

(SCB 2019)
(WHO 2018)

I referenslistan:

SCB (2019). Utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk efter växthusgas, delsektor och år. Statistiska centralbyrån.http://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/63459

WHO (2018). Concentrations of fine particulate matter (PM2.5), exposure country average. (Uppdaterad 2018-05-16). Global health observatory data repository.  http://apps.who.int/gho/data/view.main.SDGPM25116v?lang=en [2019-02-07]

Studentarbeten

Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:

  • Författare
  • År
  • Titel 
  • Serie
  • Universitet/högskola där arbetet skrivits
  • Institution/Utbildning
  • Beständig länk

Referensen skrivs på följande sätt:

Författare (År). Titel. (Serie). Universitet/högskola. Institution/Utbildning. Länk

I texten:

(Carlsson & Engerström 2010)

I referenslistan:

Carlsson, Y. & Engerström, M. (2010). Utvärdering av equivästens användbarhet som hjälpmedel i ryttarens sitsträning. (Fördjupningsarbete 2010: 392) Sveriges lantbruksuniversitet. Hippologenheten/Hippologprogrammet.  

Tidningsartikel och populärvetenskaplig artikel

Till tidningsartiklar räknas tidningar som ges ut dagligen eller veckovis. Populärvetenskapliga tidskrifter ges ut med ett antal nummer varje år och vänder sig ofta till en specialintresserad grupp. 

Tidningsartikel

Saknas uppgift om artikelförfattare skriver du istället ut tidningens titel först.

Referensen ska innehålla följande information, i den mån den finns:

  • Artikelförfattare eller tidningens titel
  • År
  • Titel
  • Tidningens titel
  • Datum
  • Sidnummer
  • Länk
  • [Datum] när du besökte sidan

Referensen skrivs på följande sätt:

Artikelförfattare (År). Titel. Tidningens titel, datum. Länk [Datum]

I texten:

(Levander 1999)

I referenslistan:

Levander, M. (1999). Stress ger fler uppsägningar. Dagens Nyheter, 21 juli.

Populärvetenskaplig artikel 

Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns: 

  • Artikelförfattare  
  • År 
  • Titel 
  • Tidskriftens titel  
  • Volym och nummer 
  • Sidnummer 
  • Länk  
  • [Datum] när du besökte sidan 

Referensen skrivs på följande sätt: 

Artikelförfattare (År). Titel. Tidskriftens titel, Volym (Nummer), Sidnummer. Länk [Datum] 

I texten:  

(Pollnow 2018) 

I referenslistan:  

Pollnow, M. (2018). Omgiven av idioti. Filter, (63).  https://magasinetfilter.se/granskning/omgiven-av-idioti/ [2019-04-04] 

Uppslagsverk och Wikipedia

Uppslagsverk

Kortare notiser i uppslagsverk har ofta ingen särskilt angiven författare. Då anges uppslagsordet i den löpande texten, och i referenslistan anger man uppslagsverkets titel (i kursiv stil) som författare. Längre artiklar kan vara signerade, d.v.s. ha en tydligt namngiven författare, och då refereras de på samma sätt som kapitel i bok.

Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:

  • Upphovsperson (författare eller uppslagsverket)
  • År
  • Titel
  • Sidnummer (om det är relevant)
  • Förlagsort
  • Förlag
  • Länk
  • [Datum] när du besökte sidan

Exempel kort notis:

I texten:

Semantiskt minne kan definieras som ….. (Nationalencyklopedin 1995)

Enligt FASS är Ivermektin …..(FASS Djurläkemedel u.å.)

(Nationalencyklopedin u.å.)

I referenslistan:

Nationalencyklopedin (1995). Semantiskt minne. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB.

FASS Djurläkemedel.(u.å.)Ivermektin. https://www.fass.se/LIF/substance?userType=1&substanceId=IDE4POFCUAWB7VERT1 [2019-04-02]

Nationalencyklopedin (u.å.) Månlandning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/månlandning [2020-05-11]

Exempel signerad artikel:

I texten:

(Asakura & Kaplan 1994)
(Kil & Shin 1999)

I referenslistan:

Asakura T. & Kaplan D.L. (1994). Silk production and processing. I: Arntzen Charles J. & Ritter, Ellen M. (red). Encyclopedia of Agricultural Science Volume 4. 1-11. London: Academic Press Inc.

Kil, D.H. & Shin, F.B. (1999). Sonar target recognition. I: Webster John G. (red). Wiley Encyclopedia of Electrical and Electronics Engineering. John Wiley & Sons.https://doi.org/10.1002/047134608X.W5407

Wikipedia

Wikipedia är en bra källa för att få överblick i ett nytt ämne, hitta inspiration, sökord och andra källor. Däremot är det oftast inte rekommenderat att referera till Wikipedia när du skriver uppsats på universitetet. Om du ändå använder Wikipedia så bör du använda sidans beständiga länk när du refererar. Wikipedia kallar det permanent länk, och du hittar den i vänstermenyn under verktyg när du är inne på det uppslag du vill referera till.

Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:

  • Upphovsperson (författare eller uppslagsverket)
  • År
  • Titel
  • Beständig länk

Referensen skrivs på följande sätt:

Upphovperson (År).Titel. Beständig länk

I texten:

(Wikipedia 2019)

I referenslistan:

Wikipedia (2019). Urskog. https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Urskog&oldid=46197232

Vetenskaplig artikel

För att hitta till rätt artikel i en viss tidskrift anger du volym, nummer och sidnummer. I en del tidskrifter som endast finns elektroniskt så saknas sidnummer och varje artikel har istället ett artikelnummer.

Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:

  • Artikelförfattare
  • År
  • Titel
  • Tidskriftens titel
  • Volym och nummer
  • Sidnummer/artikelnummer
  • Beständig länk

Referensen skrivs på följande sätt:

Artikelförfattare (År). Titel. Tidskriftens titel. Volym (Nummer), Sidnummer/Artikelnummer. Beständig länk

I texten:

(Hawes 1993)

(Isoe et al. 2019) 

(Parker et al 2019)

I referenslista:

Hawes, D.K. (1993). Marketing tourism destinations: a strategic approach. Journal of travel research, 31, 74-75.

Isoe, J., Koch, L.E., Isoe, Y.E., Rascón, A.A., Jr., Brown, H.E., Massani, B.B. & Miesfeld, R.L. (2019). Identification and characterization of a mosquito-specific eggshell organizing factor in Aedes aegypti mosquitoes. PLoS Biology, 17(1), e3000068. https://doi.org/10.1371/journal.pbio.3000068

Parker, H.J., Bronner, M.E. & Krumlauf , R. (2019). An atlas of anterior hox gene expression in the embryonic sea lamprey head: hox-code evolution in vertebrates. bioRxiv, 571448. https://doi.org/10.1101/571448

Webbsidor, blogg, forum och sociala medier

Webbsidor

När du använder material som du hittat på internet är det viktigt att du först och främst tar reda på vad det är för typ av källa. Är det till exemepel en rapport eller artikel ska referensen skrivas enligt instruktioner för respektive materialtyp och inte som webbsida. Om webbsidan saknar utgivningsår använder du förkortningen u.å.

Referensen ska innehålla följande information, i den mån den finns:

  • Upphovsperson (Författare/organisation/myndighet)
  • År (när webbsidan är senast uppdaterad)
  • Titel på sidan
  • Länk
  • [Datum] när du besökte sidan

Referensen skrivs på följande sätt:

Upphovsperson (År). Titel. URL [Datum]

I texten:

(Jordbruksverket 2014)
(Architecture workroom Brussels u.å)

I referenslistan:

Jordbruksverket (2014). Markavvattning och dagvatten.  http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling
/draneringochbevattning/markavvattningochdagvatten.
4.7a446fa211f3c824a0e8000171076.html [2014-06-13]

Architecture workroom Brussels (u.å). Guide plan - Brussels Canal. http://www.architectureworkroom.eu/en/work/guide_plan_brussels_canal/ [2020-02-06]

Bloggar, forum och sociala medier

Referensen ska innehålla den här informationen, i den mån den finns:

  • Upphovsperson (Författare/organisation/myndighet)
  • År (när webbsidan är senast uppdaterad)
  • Titel på inlägget
  • Namn på blogg/forum
  • [Blogg]/[Twitter]/[Forum]
  • Datum för inlägget
  • Länk
  • [Datum] när du besökte sidan

Referensen skrivs på följande sätt:

Upphovsperson (År). Titel på inlägget. Namn på blogg/forum. [Blogg]/[Twitter]/[Forum]. Datum för inlägget. Länk [Datum när du besökte sidan]

I texten:

(New Scientist 2020)

(Rhodin 2018)

(Thompson 2010)

I referenslistan:

New Scientist (2020). A lazy cave salamander didn’t move from the same spot for 7 years. @newscientist. [Twitter]. 4 februari. https://twitter.com/newscientist/status/1224679189053394944 [2020-02-06]

Rhodin, M. (2018). Projekt Islandshäst. Rörelseforskning på häst och ryttare – en forskarblogg från SLU. [Blogg]. 17 maj. http://blogg.slu.se/rorelseforskning/2018/05/17/projekt-islandshast/ [2020-02-06]

Thompson, M. (2010). 78% have experienced a vendor audit in the last year. The ITAM review forum. [Forum]. 2 december. http://www.itassetmanagement.net/2010/12/02/78-experienced-vendor-audit-year/ [2011-06-29]

Fakta:

Länkar i referenser

Vår rekommendation är att beständiga länkar används i första hand, om de finns. Exempel på beständiga länkar är DOI, URN, URI och Handle ID. Att en länk är beständig innebär att den fungerar även om dokumentet skulle flyttas till en annan webbplats. Om du har med en vanlig länk i din referens behöver du ha med datum för när du besökte webbsidan.

Sidansvarig: bib-webbredaktionen@slu.se