Referenslista enligt Harvard

Senast ändrad: 25 september 2019
Närbild på lång referenslista

Harvard är det vanligaste referenssystemet som används inom SLU. Här finns exempel på hur du skriver en referenslista enligt SLU:s Harvard-stil.

Harvard är en allmän term för de stilar där man hänvisar till ett verk i den löpande texten genom att skriva upphovspersonen och publiceringsår inom parentes, till exempel (Andersson 2019). Det ska också finnas en referenslista i slutet av dokumentet. Det finns alltså ingen officiell Harvard-stil, utan olika discipliner, institutioner och program har olika direktiv för hur referenser ska skrivas. SLU:s Harvard-stil är vanligast vid SLU, men fråga din lärare eller handledare om du är osäker på vilken referensstil som gäller på just din institution.

Referenslistan

Referenslistan ska innehålla så pass mycket information att den som läser ditt arbete enkelt kan hitta tillbaka till den källa du använt dig av. Den ska vara uppställd i alfabetisk ordning, och innehålla alla källor som refererats till i dokumentet. Vilken information som ska finnas med i den fullständiga referensen beror på vilken typ av källa det handlar om.

Nedan följer exempel på hur du kan skriva referenser till olika typer av källor.  Saknar du någon materialtyp kan du titta vidare på Högskolan i Borås Guide till Harvardsystemet.

Exempel

Avhandlingar

Referensen till en avhandling skrivs på följande sätt:

  • Författare
  • År
  • Titel - kursiv
  • Diss (doktorsavhandling)/lic.-avh. (licentiatavhandling)
  • Universitet där avhandlingen lagts fram
  • Förlagsort (om ingen annan förlagsort anges är det orten där universitetet ligger)
  • Förlag (om inget annat förlag anges är det universitetet där avhandlingen lagts fram)

Exempel:

Bröjer, C. (2012). Pathobiology of avian influenza in wild bird species. Diss. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.

Limberg, L. (1998). Att söka information för att lära: en studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Diss. Göteborgs universitet. Borås: Valfrid.

Bilder/Figurer

Här finns information och exempel på hur du refererar bilder/figurer enligt Harvard.

Blogg

Referensen till en blogg skrivs på följande sätt:

  • Författare
  • År
  • Inläggets titel
  • Namn på bloggen - kursiv
  • [Blogg] 
  • Datum (då inlägget publicerats)
  • URL/länk - Bloggens adress
  • [Datum] när du besökte sidan

Exempel:

Olsson, A. (2011). Hög avkastning är lika med bra djurvälfärd, eller hur? Forskarbloggen. [Blogg]. 18 april. Tillgänglig: http://blogg.slu.se/forskarbloggen/?p=8 [2012-05-15]

Broschyr

Referensen till en broschyr skrivs på följande sätt:

  • Författare / Organisationsnamn
  • År
  • Titel - kursiv
  • [Broschyr] - anges inom hakparentes
  • Utgivningsort
  • Utgivare
  • Eventuell serie
  • URL/länk till broschyren om den finns tillgänglig online
  • [Datum] när du läste broschyren

Exempel:

Naturvårdsverket (2015). Så bildas en nationalpark. [Broschyr]. Stockholm: Naturvårdsverket. Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8721-0.pdf?pid=14322 [2015-07-08]

Böcker

Referensen till en bok skrivs på följande sätt:

  • Författare /utgivare
  • Utgivningsår
  • Titel - kursiv
  • Upplaga (om boken givits ut i flera upplagor)
  • Förlagsort
  • Förlag

Exempel:

McDowell, L.R. (2000). Vitamins in animal and human nutrition. 2. uppl. Ames: Iowa State University Press.

Elektronisk bok - exempel:

Ofta är den tryckta och e-boken identiska men om du har använt dig av den elektroniska är det ytterligare några uppgifter som skall vara med:

  • Var man kan hitta den - Tillgänglig: skall skrivas efter förlaget. Har du hittat boken via någon databas går det bra att skriva namnet t.ex. E-brary. Om boken däremot ligger på webben skriver du URL istället.
  • Vilket datum du läste boken - [Datum] skall skrivas sist i referensen.
  • Om du skriver bokens DOI-nr behövs inte datum eller tillgänglighet anges.


McDowell, L.R. (2000). Vitamins in animal and human nutrition. 2. uppl. Ames: Iowa State University Press. Tillgänglig: Ebrary. [2012-05-01]

Morey, D. (2010). Dogs: domestication and the development of a social bond. New York: Cambridge University Press. Tillgänglig: http://books.google.se/books [2012-05-02]

Zatzman, G. (2012). Sustainable energy pricing. Hoboken: John Wiley. 
doi:10.1002/9781118319178Två eller fler författare - exempel:

Två eller fler författare - exempel:

Mellor, D., Patterson-Kane, E. & Stafford, K. (2009). The science of animal welfare. Oxford: Wiley-Blackwell.

En redaktör/redaktörer - exempel:

En bok som består av bidrag från flera olika författare kallas antologi. Ofta skriver författaren var sitt kapitel som sedan sammanställs av en eller flera redaktörer. Har du endast använt dig av ett kapitel i boken ska detta skrivas enligt kapitel i böcker. Annars ska referensen för boken i sin helhet skrivas på följande sätt där "red" står för redaktör.

Dwyer, C. (red.) (2008). The welfare of sheep. Dordrecht: Springer.

Organisation, myndighet e.t.c. - exempel:

Gentekniknämnden (1997). Konsumenterna och gentekniken. Solna: Gentekniknämnden.

Dataset

Datacitering innebär att referera till ett publicerat dataset som man använt för sin forskning eller sammanställning, på samma sätt som man refererar till tidskriftsartiklar, rapporter och andra publikationer. Referensen bör inkludera tillräcklig information för att den korrekta versionen ska kunna hittas. 

Referensen innehåller följande (om tillgängligt):

  • Upphovsperson (Primärforskare/organisation)
  • År
  • Titel - kursiv
  • Datarepositorium/förmedlare
  • Version
  • DOI eller URL/länk [datum]

Exempel:

Snäll, T., Mair, L., Sveriges lantbruksuniversitet & Artdatabanken (2018). Species distribution modelling data for Phellinus ferrugineofuscus. Svensk Nationell Datatjänst. Version 1.0. DOI: https://doi.org/10.5879/ECDS/2017-03-23.1/1

Manzoor, S., Bongcam-Rudloff, E., Schnurer, A. & Müller, B. (2015). Tepidanaerobacter acetatoxydans Re1 complete genome. GenBank. Version HF563609.2. Tillgänglig: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/nuccore/HF563609 [2019-03-17]

Internetforum

Referensen till ett forum skrivs på följande sätt:

  • Upphovsperson
  • År
  • Titel på inlägget
  • Forumets namn - kursiv
  • [Forum]
  • Datum för inlägget
  • Länk
  • [Datum] när du besökte sidan

Exempel:

Thompson, M. (2010). 78% have experienced a vendor audit in the last year. The ITAM review forum. [Forum]. 2 december. Tillgänglig: http://www.itassetmanagement.net/2010/12/02/78-experienced-vendor-audit-year/ [2011-06-29]

Kapitel i böcker

Det är vanligt att böcker består av bidrag från flera författare och du kanske bara har använt ett visst kapitel i ditt arbete. Du ska då referera till just det kapitlet och inte hela boken. Det gör du genom att använda "I" som en markering att det är ett kapitel som ingår i ett större verk.

  • Kapitlets författare
  • Bokens utgivningsår
  • Kapitlets titel, följt av "I"
  • Bokens redaktör/redaktörer
  • Bokens titel - kursiv
  • Upplaga (om boken givits ut i flera upplagor)
  • Förlagsort
  • Förlag
  • Sidor

Exempel:

Lindberg, A. (2003). Riskvärdering och riskkommunikation. I: Ekdahl, K. & Giesecke, J. (red.), Smittskyddsboken. Lund: Studentlitteratur, ss. 99-103.

Kartor

Referensen till kartor skrivs på följande sätt:

  • Upphovsperson, t.ex. institution
  • Utgivningsår
  • Titel - kursiv
  • [Kartografiskt material]
  • Upplaga (om det finns flera upplagor)
  • Skala
  • Förlagsort
  • Förlag
  • Serie

Exempel:

Lantmäteriverket (2004). Lantmäteriets terrängkarta. 25N SV, Haparanda SV : traktens karta med hus, småvägar och stigar. [Kartografiskt material]. 5. uppl. 1:50000. Gävle : Lantmäteriet.

Sveriges geologiska undersökning (2004). Sveriges berggrund från urtid till nutid. [Kartografiskt material]. 1:1 500 000. Uppsala : Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Digital karta - exempel:

Har du använt dig av en digital karta, skriver du referensen på samma sätt men lägger till följande:

  • Var man kan hitta den - Tillgänglig: - och kartans URL/länk
  • [Datum] när du besökte sidan

Lantmäteriverket (2000). Gröna kartan : topografiska kartan skala 1:50 000. 25N SV, Haparanda SV. [Kartografiskt material].  4. uppl. 1:50000. Gävle : LMV. Tillgänglig: kartans URL [2011-06-29]

Här kan du läsa mer om källhänvisning och upphovsrätt för digitala kartor.

Konferenstryck

Konferenstryck kallas också för proceedings. De är en sammanställning av föredrag som presenterats vid en konferens. Konferenstrycket har ofta en redaktör/redaktörer och ska då skrivas som böcker med en redaktör/redaktörer. Dessutom ska följande information finnas med:

  • Konferensort
  • Datum då konferensen hölls
  • Tillgänglig: var man hittar den (URL/länk) om du läst den elektroniskt

Om du endast har läst ett föredrag/bidrag ska det hanteras som ett kapitel, se vidare kapitel i böcker.

Exempel:

Dahlgaard Park, S.M. & Dahlgaard, J.J. (red.) (2001). Building people and organisational excellence. Proceedings of the 4th International QMOD Conference. Linköpings Universitet 12-14 September, 2001, Sweden.

Lagar

Alla lagar och förordningar finns i Svensk författningssamling (SFS). De är ordnade kronologiskt efter SFS-nummer som består av årtal och löpnumer, t.ex. 1944:219. Det finns även andra författningssamlingar där författningar som berör en viss myndighet finns samlade, exempelvis Naturvårdsverkets författningssamling (NFS) eller Statens jordbruksverks författningssamling (SJVFS).

Exempel:

SFS 1981:533. Lag om fiskevårdsområden. Stockholm: Näringsdepartementet

SFS 2013:1059. Förordning om kontroll av ekologisk produktion. Stockholm: Näringsdepartementet

SJVFS 2004:32. Utfärdande av pass för sällskapsdjur. Jönköping: Statens jordbruksverk

Muntliga källor

Muntliga källor, d.v.s. intervjuer, telefonsamtal, föreläsningar o.s.v. kan du också ta med i din referenslista. Det är viktigt att det framgår att det är källor som inte finns publicerade. Därför bör du skriva dessa källor separat i listan, under exempelvis rubriken "Icke publicerat material".

Ibland anser man inte att denna typ av källor skall finnas med i litteraturlistan eftersom den inte går att hitta tillbaka till. Ett alternativ är att istället referera till källan genom en fotnot. Oavsett vilket tillvägagångssätt du väljer är det viktigt att du ber personen i fråga om tillåtelse.

Exempel — användning av fotnot:

I texten: Svensson1 säger....

1I fotnoten: Anders Svensson, lärare, SLU, föreläsning 2019-03-01

Opublicerat material

Texter under arbete eller ännu inte publicerade texter.

Ange så många komponenter som möjligt, samt webbadress om texten är hämtad från nätet. Finns det inget årtal skriver man (uå) = utan årtal.

Exempel:

Andersson, B.C. (2002) Source of pollution in the ocean. Opublicerat manuskript. Department of Fisheries and Wildlife. Michigan : Michigan University

Flygare, C. (uå) Bibliotekets undervisning inom grundutbildningen. Opublicerat manuskript. Hämtat från http://gur.bib.slu.se/bibliotek.doc

Offentliga dokument

Till "Offentliga dokument" räknas olika typer av publikationer som kommer ifrån regeringen, riksdagen, myndigheter eller kommuner. Det kan vara protokoll, motioner, propositioner, utredningar o.s.v.

Referensen till ett offentligt dokument skrivs på följande sätt:

  • Författare/Utgivare, t.ex. utgivande institution
  • Utgivningsår
  • Titel - kursiv
  • Upplaga (om det finns fler)
  • Förlagsort
  • Förlag
  • Serie

Exempel:

Djurtransportutredningen (2003). Kännande varelser eller okänsliga varor? Stockholm: Fritzes. (Statens offentliga utredningar 2003:06)

Arbetsmarknadsutskottet (2003). Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Stockholm: Sveriges Riksdag. (2002/2003:AU1)

Radio och TV-program

Referensen till ett radio- eller tv-program skrivs på följande sätt:

  • Programserie - kursiv
  • Årtal
  • Titel på programmet
  • [Vilket medium det rör sig om]
  • Vem/vilka som står bakom
  • Datum då det sändes

Exempel:

Sommar (2008). Dolph Lundgren. [Radioprogram]. Producent: Helena Groll. Sveriges Radio, P1 19 juli.

Vetenskapens värld (2010). Världshavens försurning. [TV-program]. Sveriges Television, SVT 2 15 mars.

Rapporter

Referensen till en rapport skrivs på följande sätt, om informationen finns tillgänglig:

  • Författare
  • Utgivningsår
  • Titel - kursiv
  • Utgivningsort
  • Utgivare
  • Ev. Serie
  • Rapportnummer
  • Ev. länk och [datum]

Exempel:

Larsson, Å. (1998). Vindkraft i lokala och regionala nät: elektriska egenskaper och el-kvalitet. Stockholm: Elforsk. (Elforsk Rapport, 1998:20).

Lundqvist, P. & Nilsson, U. (2012). Människan i ekologisk produktion – perspektiven år 2002.  Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet. (Lantbruk, trädgård, jordbruk, Rapportserie 2012:11) Tillgänglig: http://pub.epsilon.slu.se/8903/41/Lundqvist_et_al_120524.pdf [2012-05-18]

Sekundärkälla

I möjligaste mån ska du använda dig av primärkällor men det går också att referera till någon som i sin tur har hänvisat till originalkällan.
I referenslistan ska du endast ange uppgifter för den källa du läst. Följ exempel beroende på vilken publikationstyp det är.

Studentarbeten

Referensen till ett studentarbete skrivs på följande sätt:

  • Författare
  • Utgivningsår
  • Titel - kursiv
  • Universitet/högskola där arbetet skrivits
  • Institution/Utbildning
  • Serie

Exempel:

Carlsson, Y. & Engerström, M. (2010). Utvärdering av equivästens användbarhet som hjälpmedel i ryttarens sitsträning. Sveriges lantbruksuniversitet. Hippologenheten/Hippologprogrammet (Fördjupningsarbete 2010: 392)

Tabeller 

Tabeller förses med en kort förklarande rubrik ovanför tabellen. En figur har istället sin eventuella rubrik och text under figuren. Figurtexter brukar avslutas med punkt i motsats till tabeller. Vanligtvis gör personen som skriver sin text också sin egen tabell eller figur, men hänvisar man till en annan tabell/ figur anges källan under respektive tabell/ figur. Tänk på att upphovsrätten omfattar tabeller och figurer och kräver tillstånd från upphovsrättsinnehavaren för publicering.

Om du vill referera till en särskild tabell så skriver du referensen som vanligt, men lägger även till sidan där tabellen förekommer.

Följande exempel är från en tidskriftsartikel:

McConaghy, F. F., Hales, J. R., Rose, R.J and Hodgson, D.R. (1995). Selective brain cooling in the horse during exercise and environmental heat stress. Journal of applied physiology, vol. 79, ss. 1849-1854.

I den löpande texten refererar du till tabellen i artikeln:

.....Tabell 3 påvisar skillnader i temperatur (McConaghy et al. 1995, s. 1851)...

Tidningsartikel

Referensen till en tidningsartikel skrivs på följande sätt:

  • Artikelförfattare
  • Årtal
  • Titel
  • Tidningens titel - kursiv
  • Datum

Exempel:

Levander, M. (1999). Stress ger fler uppsägningar. Dagens Nyheter, 21 juli.

Tidskriftsartikel

Referensen till en tidskriftsartikel skrivs på följande sätt:

  • Artikelförfattare
  • Årtal
  • Titel
  • Tidskriftens titel - kursiv
  • Volym och ev. nummer inom parentes
  • Sidor

Exempel:

Hawes, D.K. (1993). Marketing tourism destinations: a strategic approach. Journal of travel research, vol. 31, ss. 74-75.

Om du refererar till en elektronisk artikel lägger du till DOI-nummer eller URL. DOI (Digital Object Identifier) är ett unikt nummer som ger en permanent sökväg till artikeln och kan anges antingen i formatet doi:0000000/000000000000 eller http://dx.doi.org/10.0000/0000. I de fall DOI saknas ska du länka till artikelns webbadress (URL) och ange datumet då du besökte sidan.

Elektronisk artikel - exempel:

Mead, P.S., Slutsker, L., Dietz, V., McCaig, L.F., Bresee, J.S., Shapiro, C., Griffin, P.M. & Tauxe, R.V. (1999). Food-related illness and death in the United States. Emerging infectious diseases, vol. 5 (5), ss. 607-625. DOI: 10.3201/eid0505.990502

Bayindir, M., Bolger, F. & Say, B. (2017). An investigation of the role of some person and situation variables in multiple cue probability learning. Quarterly Journal of Experimental Psychology, vol. 70 (1), ss. 36-52. DOI: http://dx.doi.org/10.1080/17470218.2015.1118518

Aydinalp, C. & Cresser, M. (2003). The background levels of heavy metals in vertisols under mediterreanean type of climate in the region of Turkey. Journal of Central European Agriculture, vol. 4 (4), ss. 289-296. Tillgänglig: https://jcea.agr.hr/volumes.php?lang=en&search=Article%3A145 [2016-11-01]

Uppslagsverk

Referensen till ett uppslagsverk skrivs på följande sätt, i den mån informationen finns:

  • Vem som skrivit artikeln
  • Årtal
  • Uppslagsord
  • I: Vilken källa - kursiv
  • Vilket band
  • Sidor eller länk [datum]

Exempel:

Hagström, B. (1989-1996). Norska. I: Nationalencyklopedin. Bd. 14, ss. 285-287.

Hagström, B. (2001). Norska. I: Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/jsp/notice_board.jsp [2001-08-20]

Verk med flera delar

Om din källa är en del av ett större verk är det viktigt att det framgår vilken del det är du har använt. Det gör du genom att skriva vilken del, volym eller band det rör sig om:

  • Kapitlets författare
  • År
  • Kapitlets titel, följt av "I"
  • Utgivare av verket
  • Verkets titel - kursiv
  • Del, volym, band
  • Utgivningsort
  • Förlag
  • Sidor

Exempel:

Selnes, F., & Sallis, J. (2003). Promoting relationship learning. I: Egan, J. & Harker, M.J. (red.), Relationship marketing. Vol.3. Paradigm or perspective: The future of relationship marketing. London: SAGE Publications, ss. 277-304.

Video

Referensen till en video skrivs på följande sätt:

  • Upphovsperson
  • Årtal
  • Videons titel - kursiv
  • [Video]
  • Länk till där man hittar den
  • [Datum] då du tittade på den

Exempel:

Linneuniversitetet (2007). Vad är en vetenskaplig artikel? [Video]. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=HgpoHuPj3ww [2010-06-23]

Webbsida/Internetsida

När du använder material som du hittat på Internet är det viktigt att du först och främst tar reda på vad det är för typ av källa. Är det en rapport? En artikel? Ett blogginlägg? Eller kanske en vanlig webbsida? Är det en rapport från t.ex. Livsmedelsverket så ska referensen skrivas enligt instruktioner för rapporter.

Referensen till en vanlig webbsida skrivs på följande sätt:

  • Upphovsperson
  • Senast uppdaterad
  • Titel på sidan - kursiv
  • Länk eller sökvägen (se exemplen)
  • [Datum] när du besökte sidan

Exempel:

Jordbruksverket (2014). Markavvattning och dagvatten. Tillgänglig: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling
/draneringochbevattning/markavvattningochdagvatten.
4.7a446fa211f3c824a0e8000171076.html [2014-06-13]

Jordbruksverket (2014). Markavvattning och dagvatten.
Tillgänglig: http://www.jordbruksverket.se Odling / Dränering och vatten
/ Markavvattning och dagvatten [2014-06-13]

Sidansvarig: bib-webbredaktionen@slu.se