Hur mår fjällen?
I stort sett är situationen i svenska fjällmiljöer bra, med ett viktigt undantag - glaciärerna krymper. I framtiden kommer klimatförändringar med stor sannolikhet fortsätta påverka fjällens arter och naturtyper.
En stor andel av fjällens arter finns dessutom inte i någon annan naturtyp. För den biologiska mångfalden är därför fjällmiljöerna viktiga.
Fjällen gynnas av sitt geografiska läge
Att fjällområdena fortfarande mår relativt bra är i förlängningen ett resultat av fjällens otillgängliga geografiska läge. Exploateringstrycket är lägre än i andra naturtyper samtidigt som många processer går mycket långsammare i fjällen, vilket till stor del beror på det kallare klimatet. De flesta växter och djur är anpassade till både stora säsongsvariationer och mellanårsvariationer. Det kommer därför att ta tid innan vi ser de stora effekterna, men det kan också bli svårt att vända trenden. Det är också ett faktum att kunskapsläget i fjällen är relativt dåligt och vi vet egentligen inte så mycket om hur situationen på lång sikt kommer att utveckla sig.
Största hoten
Det största storskaliga hotet är mest sannolikt klimatförändringarna. Men lokal påverkan är särskilt viktigt för sällsynta arter med få eller små populationer. Till exempel är det växande trycket på fjällen genom mineralprospektering och provbrytning oroväckande, liksom ökat intresse för att bygga ut vindkraft. Runt turistanläggningar ökar störningarna (de fysiska), bl.a. från terrängkörningsfordon, med ökad turism.
Om fjäll
Hur kan situationen förbättras?
Länkar
Kontakt
-
PersonWenche Eide, naturtypsansvarig fjällSLU Artdatabanken Terrestra ekosystem 2