Våtmarker
Våtmarker definieras som sådana marker där vatten under en stor del av året finns nära, under, i eller strax över markytan. Även vegetationstäckta vattenområden klassas som våtmarker.
Olika typer av våtmarker
Beroende på om våtmarkerna huvudsakligen får sin vattenförsörjning från nederbörd, markvatten eller vatten från sjöar och vattendrag respektive hav delas de in i:
- mossar
- kärr
- limnogena våtmarker eller
- marina våtmarker
Mossar och kärr brukar samlas under benämningen myrar. Indelningen av våtmarker kan ytterligare förfinas beroende på morfologi, hydrologi, blöthet, kalkinnehåll, vegetation och trädtäckning. Ungefär 45 olika våtmarkstyper har används för att dela in våtmarker inom den svenska våtmarksinventeringen (VMI). Den nationella Våtmarksinventeringen har pågått under 25 år och omfattar en tiondel av den svenska landarealen. Denna slutrapport ger en fyllig presentation och utvärdering av inventeringens metodik, resultat och användningsområden.
Nyttjande av våtmarker
Traditionellt har flera typer av kärr och strandvåtmarker använts som fodermark, för bete och slåtter. Det stora behovet av odlingsmark på 1800-talet gjorde också att våtmarker dränerades i stor skala och omfattande arealer omvandlades till åker. Även i skogen har våtmarker dränerats för att öka produktionen och för att motverka en befarad försumpning av skogsmark. Idag ingår stora arealer sumpskog i det rationella skogsbruket som då bygger på att man ständigt dränerar skogen på överskottsvatten. Våtmarker har också länge använts för torvtäkt, först till husbehov och sedan i större skala.
Hur mår våtmarker?
Hur kan situationen förbättras?
Svenska våtmarksinventeringen (VMI)
Data och rapporter kan sökas på Miljödataportalen
eller beställas från Metria GIS-support:GIS-Support@lm.se
Länkar
Kontakt
-
PersonUrban Gunnarsson, naturtypsansvarig våtmarkerSLU Artdatabanken Akvatiska ekosystem
-
PersonEddie von Wachenfeldt, naturtypsansvarig våtmarkerSLU Artdatabanken Akvatiska ekosystem