Forsande vatten med stenblock. Foto
Kukkolaforsen. Foto: Johan Samuelsson

Sjöar och vattendrag

Sidan granskad:  2025-04-25

Sverige är ett av världens sjörikaste länder och de drygt 100 000 sjöarna täcker nästan 9% av landets yta. Sjöarna präglas av förhållandena i avrinningsområdet och kan delas in i olika typer, bland annat beroende på bildningssätt och vattenkemi.

Vi har också mer än 50 000 mil vattendrag i landet. Dessa utgör länken mellan landskapet och havet. Vattendragen är en förutsättning för förflyttning och transport av organismer och material upp och ner genom vattensystemet.

I de övre delarna av avrinnings­området är vattenmiljöerna ofta relativt näringsfattiga. Vattendragen har ofta hastigt rinnande klart vatten med sand-, grus- och stenbotten. Längre nedströms och i flacka partier sedimenterar finkornigt material och bottnarna är mjuka. Här är vattenkvaliteten generellt också mer näringsrik.

Olika livsmiljöer i sötvatten

De olika livsmiljöerna i en sjö är knutna till strandzonen (litoralen), den fria vattenmassan (pelagialen) eller de djupare bottnarna (profundalen). Livsmiljön präglas också av tillgången till substrat och av vattenkemin. Opåverkade vattenstånds­variationer ger förutsättningar för en varierad vegetation och ett rikt djurliv på de grunda bottnarna och i strandzonen.

Även i vattendrag är variationen av livsmiljöer beroende av vattendynamik och funktionella strandmiljöer. Gradienten av livsmiljöer i en opåverkad strandzon såväl som längs vattendraget från källa till mynning utgör förutsättningarna för den biologiska mångfalden. En artsammansättning som bygger på de naturliga förutsättningarna i en sjö eller ett vattendrag kan vara artrik såväl som artfattig.

Nyttjande av sjöar och vattendrag

Människans behov av vatten för odling, som transportmedel och som kraftkälla har under lång tid starkt påverkat vattensystemen. Sjösänkning, dikning och dränering har förändrat vatten­landskapet i låglänta områden. I utpräglade jordbrukslandskap har längden vattendrag i vissa fall minskat med ca 50%. Även i skogslandskapet är vattendragen rensade och uträtade. Först för flottningens behov och idag för skogsbrukets behov. Nydikning är idag relativt ovanligt, men många vattendrag påverkas av återkommande rensning och muddring.

Utbyggnad för vattenkraft utgör den kraftigaste enskilda påverkan på vattensystemen. Vatten­kraften orsakar onaturliga vattenstånds­fluktuationer och urlakning av strandzonen, skapar vandrings­hinder för fisk och utgör barriär för flödet av näringsämnen. Reglerade vattensystem är därmed ofta utarmade. Utsättning av arter för att motverka utarmningen har i många fall inneburit en allvarlig påverkan på ekosystemet.

Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag har under årens lopp påverkats av näringsämnen, försurning och miljögifter. Utbyggnad av reningsverk, kalkning och minskad svaveldeposition är åtgärder som har gett effekt. Idag är diffus påverkan på vattenkvaliteten, t.ex. förbruning, ett ökande problem.

Hur mår sjöar och vattendrag?

Sverige är ett av världens sjörikaste länder och de drygt 100 000 sjöarna täcker nästan 9% av landets yta. Sjöarna präglas av förhållandena i avrinningsområdet och kan delas in i olika typer.
Hur mår sjöar och vattendrag?

Hur kan situationen förbättras?

Strandskyddet måste värnas med hänsyn till de akvatiska livsmiljöerna i övergångszonen mellan mark och vatten, men också för att förebygga krav på ytterligare invallning och vattenreglering.
Hur kan situationen förbättras?

Länkar

Kontakt