Strand, vatten klippor och skog. Foto
Hälsingland. Foto: Sanna Nordström

Hur mår sjöar och vattendrag?

Sidan granskad:  2025-04-25

Både den fördjupade utvärderingen av miljömålen och slutsatserna vid rapporteringen av art- och habitatdirektivet visar att limniska naturtyper är påverkade och att bevarandestatusen ofta är otillräcklig men att tillståndet i flera avseenden har förbättrats.

Tillståndet är bättre men otillfredställande

Också 2010 visar att en något större andel rödlistade arter i sötvatten har fått en förbättrad situation  jämfört med andelen som fått en försämrad situation sedan förra rödlistan. Det är en fortsättning på den positiva trend som kunde skönjas redan i rödlistan 2005. Anmärkningsvärt är dock att ål och flodkräfta, ett par av våra ekonomiskt viktigaste och mest älskade arter i sötvatten är akut hotade och den relativt vanligt förekommande laken har minskat så starkt att den klassas som nära hotad.

Största hoten

Drivkrafterna för påverkan på sjöar och vattendrag domineras idag av behoven för vattenkraft, skogsbruk och jordbruk samt av ett fortsatt högt tryck för strandnära exploatering. Med klimat­förändringar och förväntat ökande flöden ökar också efterfrågan på invallning och muddring för att motverka översvämningar samt urlakning av humusämnen som gör att vattnet blir allt brunare. Ett varmare klimat ökar också risken för spridning av främmande arter.

Om sjöar och vattendrag

Sverige är ett av världens sjörikaste länder och de drygt 100 000 sjöarna täcker nästan 9% av landets yta. Sjöarna präglas av förhållandena i avrinningsområdet och kan delas in i olika typer, bland annat beroende på bildningssätt och vattenkemi.

Hur kan situationen förbättras?

Strandskyddet måste värnas med hänsyn till de akvatiska livsmiljöerna i övergångszonen mellan mark och vatten, men också för att förebygga krav på ytterligare invallning och vattenreglering.

Kontakt